Halta Lotta mitt i morgonen

Nu är det måndag. Måndag morgon, för att vara mer exakt. Den tiden i veckan som jag tror att ingen människa gillar. Förutom dom som alltid är lediga på måndagar kanske, dom borde rimligtvis inte ha så mkt emot dom.

Jaja, det var dagens (första?) utsvävning. Nu till ämnet. Vad är då ämnet? Jo, gnäll, gnäll, gnäll och lite.... mys!

Igår på eftermiddagen tog jag mig en sväng ut till Elmia för att hälsa på Stefan. Stefan, min växjö-polare (ack så stilig).

Han är där nu på DreamHack, så jag tänkte, varför inte hälsa på när han ändå är i staden. Dessutom har jag aldrig varit där uppe vid Elmia, Rosenlundsbadet och Kinnarps Arena, så det gäller ju att utnyttja tillfällena. Eftersom vädret var varmt och fint tog jag iaf mina nya dojor, nå slags sandal-aktigt, jag vet inte (jag gillar inte skor). Fina är dom iaf. La du märke till att jag skrev NYA dojor? Och vad är väl nya skor utan saftiga skavsår? Inte precis när du tagit på dig dom, nej, vad vore det för sport. Skavsåren kommer när du varit ute en stund, och inte längre är hemma så du kan byta skor.

Men, för er som nu hängt med. Nya skor + promenad --> skavsår. Och då snackar vi inte lilla skavsåret My, utan vi snacka bauta-blåsan Bertil. Där, välplacerat på trampdynan vid stortån typ. Så jag haltade fram bäst jag kunde, genom att enbart stödja mig på utsidan av foten. Efter någon timmes promenerande så kan jag berätta att min blåsa inte var en blåsa längre, utan var numenara känd som köttsåret Sture. Jag var grinfärdig, hade så förbaskat ont. Och JA, jag vet att det inte var smart att promenera när situationen var som den var, men han man väl börjat gå, så måste man ta sig tillbaka med. Om man inte vill bosätta sig under en sten i skogen vill säga. Men det ville jag inte, och inte Stefan heller. Men på nåt jäkla vänster tog vi oss tillbaka till Elmia, sa adjö, och jag satte mig på bussen hemåt.

Direkt när jag kom upp blev det "fotbad" i iskallt vatten. SVED som tusen nålar, men det var ändå skönt på sätt och vis. Väldigt svalkande. Men. Nu är det alltså måndag mitt i morgonen, och jag sover inte. För en gångs skull handlar det inte om mina vanliga sömnproblem (eller, kanske en kombination, jag vet inte), utan så fort jag rör foten, kommer åt nånting, vinklar foten, vickar på tårna, eller får kattbesök i fotändan på sängen så gör det AS-ONT. Och om jag nu hade lyckats somna så kan du ge dig tusan på att då vaknade jag lika kvickt igen.

Jävla smärta. Jävla fot.

Behöver jag förklara varför jag hatar skor?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0