Hon hade inte alls varit där en timme. David hade bara haft fullt upp i telefon med nån eller några andra... Så där fick jag sitta med hjärtsnörp helt i onödan. Va dumt. Men, huvudsaken var att det hade gått bra, och att hon inte hade varit där så länge, haha!

Det är lustigt hur man kan jaga upp sig över småsaker... Så mkt slöseri med energi! Vore ju bra om man kunde lära sig av detta tills "nästa gång". Men, det är nog för mkt att hoppas på, haha. Man är ju bara människa... :-)