Gaddämit, jag hatar att ha nageltrång! Det dyker upp med jämna mellanrum, och just nu gör tån så förbaskat ont att jag knappt vill stå på foten. Jobbigt läge.

Är hos Davids föräldrar just nu. Har kollat på "En liten jävla krogshow" på tv, och åt innan dess. Tror iofs att David inte ville se på krogshowen, han ville se "Familjen är värst", men han var snäll och lät mig kolla på mitt :-) Han är snäll min älskling. Just nu duschar han, så jag passar på att kolla runt lite. Kollade hur det hade gått för modo (bajs), och kollade läget på forumet. Där var det lugnt iaf, (såvitt jag såg), och det var skönt.. Kan va så sjukt stökigt där ibland så man får spunk. Men ikväll kan jag inte klaga. (Det kan jag väl egentligen inte annars heller, för jag har ju faktiskt möjlighet att ändra på saker och ting där.)

Satt hemma igår och skrev ett handskrivet brev. Det ni! Otroligt längesedan jag gjorde det. Det är coolt att brevväxla "på riktigt". Jag menar handskrivet brev och frimärke, det är ju så det ska vara! Erkänn att du skulle bli gladare av ett handskrivet postat brev än ett mail i all hast. Så tycker jag iaf. Tror jag ska hem och skriva fler brev. Och posta. Har man bara motivationen och något att skriva om så är det ju inga problem. Mottagare finns det ju så det räcker och blir över med tanke på att jag inte bor hemma i Sundsvall längre, så det är många man kanske skulle vilja ha mer kontakt med.

Tur det finns MSN iaf, för hur många skulle jag ha kontakt med annars?! Det är tragiskt när jag tänker på det. MSN är bra, för du kan prata med många samtidigt. Men vore det inte mer givande att ringa till en person i taget, och låta det ta sin tid? Så mkt mer värt det! Men gör jag så? Icke. Och ändå har jag all tid i världen. Är väl rädd för att personen/-erna jag ringer ska tycka att det är konstigt att jag ringer, att man knappt har något att prata om, att det blir nån slags krystad stämning. Men det är nog värt att riskera om man vill behålla vänskapen med folk.

Blogg är bra. Jag tycker det är fantisktiskt roligt att veta hur mina vänner och familj har det! Man får veta dom små (och stora) detaljerna i folks liv, sånt som man kanske inte tar upp i en snabb MSN-konversation, eller ett stressat telefonsamtal! Jag gillar att läsa vad som händer i era liv, och jag hoppas ni gillar att läsa vad som händer i mitt.

Nu ska jag ansluta mig till resten av människorna. Jag och David ska nog dessutom åka hem snart, ska bli mysigt att få sova med honom inatt, har saknat det... :-)

Go'natt gott folk!