Jodå, det gick rätt bra att jobba igår, även om eftermiddagen kände oooooootroligt lång. A ringde vid 16-tiden och småsurrade lite (det var skönt med en paus och att prata med en "vettig" människa, hehe). Vi kom fram till att jag skulle återkomma när jag slutat jobba, för att träffas en liten sväng.

Sagt och gjort. Gick hem till honom efter jobbet. Han låg i sängen och kollade på tv, så jag gjorde honom sällskap. Mys. Låg och småpratade lite och kollade på Secret Millionare på 9:an. Hans kompis ringde nånstans där mitt i, och han surrade lite. Helt plötsligt ber han sin kompis vänta, slår på högtalartelefonen och sedan "Så, nu kan du börja berätta igen". Jag hör kompisen prata om kanalsökning, box, CA-modul och fan och hans moster. Haha! Ska man måsta jobba på fritiden med? Nej, A skötte supporten rätt bra själv, även om jag flikade in lite synpunkter här och där. Men jag tror att kompisen förstog poängen iaf. De surrade klart och kom fram till att de inte skulle ut och springa. A frågade om jag skulle åka hem. Ja, tanken var väl så. Han frågade om jag måste åka hem. Nej sa jag, några måsten har jag inte. Bra tyckte han, då kan du följa med mig till kyrkogården, äta lite och sen stanna här. Det är väl inte särskillt svårgissat att även jag tyckte att det var en bra idé. Vi stannade hemma en stund till, sedan åkte vi förbi hos lillasyster och lämnade kattmat och minglade lite. Åkte vidare till kyrkogården där han tände både gravljus och marchaller. Fint blev det. Efter det åkte vi och handlade på Coop, och sedan blev det kinamat som vi tog med oss hem. Muuums! Satt framför tv:n och åt och kollade på film (fråga mig inte vad det var för film, men det var nåt krigs-kaos-aktigt med Ben Affleck).

Intressant, eller hur?

Annars gick det väl sådär med sovandet. Nacken har varit helt muppig sen igår, så jag stördes väl en hel del av det. Däremot var det ju väldigt mysigt att ha sällskap, precis vad jag behövde

Nu var det ju så att jag sa till Ann-Sofie att jag skulle blogga om min frukost. För den var faktiskt anmärkningsvärd. De som känner mig har nog förstått vid det här laget att jag inte äter frukost. I princip aldrig, faktiskt. Det är inte så att det är ngt jag är stolt över, men det bara är så.

Vi vaknade till liv vid 6-tiden, eller strax därinnan. Låg och morgonmyste en bra stund innan A försvann ut i köket och kom tillbaka med "frukosten".

Nacho-chips, tre sorters ölkorv och päroncider (alkoholfri, såklart). Där finner man ju direkt alla näringsämnen som man kan behöva för en dag! Hahahaha :) Nu var det ju iofs inte tänkt som frukost, utan mer som en förlängning av lördagsmyset. Vi små-åt lite och kollade på nån Beck-film från stenåldern, "Roseanne" eller nåt sånt hette den. Jag kände mig rätt oinspirerad, kurade ihop mig och somnade om. När jag vaknade till liv igen av väckarklockan så hade även A somnat om igen. Och han höll sig sovande trots mitt stökande innan jag gick till jobbet. Han fick en puss på kinden innan jag gick, "hämden" är ljuv... :)

Ett långt och meningslöst inlägg, men summan av kardemumman är:
Det var en bra kväll. Det var en mysig natt. Och det var en bra morgon.

Imorn ska jag dit igen, får väl se om jag får sällskap då med eller om det bara blir jag och husflugan Tage :)