Jag trodde ärligt talat att jag ALDRIG skulle få höra den igen, visan som jag skrev om i förra inlägget, den som pappa sjöng när vi var små. Men internet är fantastiskt, och på Spotify fanns den, visan om "Prinsen, Prinsessan och Draken", med Stefan Demert. Och texten, den får ni här :)

Å kungen han sade med stämma av sorg
Ack prins kan du rädda min dotter den sköna
Prinsessan från drakens förskräckliga borg
Så skall jag dig verkligen rikligt belöna
Å prinsen han red båd för hej och för hå
Och höga var bergen och krokig var vägen
Men när som han ridit i dagarna två
Han kom till en dal där en borg var belägen

Runtom låg en drake med taggar och horn
Den sprutade etter å svavel å aska
Och uti ett fönster högst upp i ett torn
Där syntes prinsessan otröstligt traska
Ack prins skrek prinsessan kom hjälpe mig ut
Ack döda nu genast den hiskeliga besten
Så sagan kan få sitt sedvanliga slut
Och vi två tillsammans blir vigda av prästen

Men drakens domäner var sköna som få
Med dignande trädgårdar, milsvida parker
Och prinsen han tänkte, han tänkte som så
Ack aldrig jag skådat så kostbara marker
Och prinsen kom ridande som ett jehu
Mot borgen, men sedan han vände på saken
För han klöv prinsessan precis mitt itu
Med svärdet och gifte sig sedan med draken