Jag vet inte om det egentligen är så bra att jag bloggar, eller hur mkt mer bloggande det kommer bli under dagen. Jag försöker visserligen att skriva bara med vänsterhanden, men det går ju såååå sjukt långsamt så man smyger ju dit högerhanden med. Och vad är felet med det då, kanske ni tänker? Jo, min högra handled är helt fucked-up idag. Jag har vaknat flera gånger inatt av att den bara värkt så inåt helvete. Nu vet jag ju inte vad jag gjort med den medans jag sovit, men när jag vaknat har den iaf legat helt opåverkad och slätt längs madrassen, utan några konstiga vinklar. Men gjort ont.

Förutom det är jag nöjd med dagen. Lillebror var såå duktig på morgonpromenaden, vi mötte flera hundar och han brydde sig inte en gång. Den enda han tittade efter var en enorm (jag skämtar inte, den var groteskt stor) rottweiler som stog och stirrade på oss, men det var kanske 10 meter emellan oss. Rottisen och h*ns ägare stog dessutom stilla på gräsmattan och väntade på att vi skulle passera, så det gick hur bra som helst.

Vänta lite, jag skulle ju inte blogga. Handleden har sagt ifrån hela tiden men jag har blivit mästare på att ignorera. Men nu ska jag nog lyssna. Jag ska ju dessutom åka iväg till affektiva om en stund för veckans drabbning. That reminds me, idag ska jag fan ta en atarax innan... Tror jag. Äh fan, jag vet inte. Jag vill ju vara med och närvarande, men jag vill kunna vara med och inte behöva "försvinna in i erika-världen" när nåt blir för jobbigt. Ataraxen blir man ju lite slö och "bedövad" av, ångestdämpande helt enkelt. Men det känns som att man fuskar om man knarkar bort det jobbiga, då kanske man missar resten med. Nej, vi kör tredje gången tablettfritt idag, så får vi se nästa vecka hur det känns då.

Ooooch som vanligt fortsätter jag mata på med ordbajs även när jag sagt att jag ska avsluta. Nu får det vara nog. Jag sjunger en sång så länge istället.