Bilskrälle (nån som är förvånad?)
Jag vet inte om jag nämnde förra veckan att bilen fick ta sig en tur in till verkstaden igen. Den går fortfarande inte bra, och det börjar närma sig besiktning så vi tänkte ta ytterligare en titt på den. De hade dock inte kommit fram till så mkt mer än att den går på fyra cylindrar när den går på höga varv, men när det blir låga varv, som på tex femman eller på tomgång, då går den bara på tre, och då går den alltså dåligt. Slutsatsen var att den nog borde kollas på Berners, kollas "på riktigt", men att det skulle gå bra att köra den under tiden ändå. "Håll den på höga varv bara, så går det bra".
Yeah right.
Igår tog jag mig en dagstripp upp till härnösand för att hämta syrran på jobbet och skjutsa henne till mvc på Skönsmon. Tanken var ju att det skulle gå bra och smidigt. Det gjorde det med - på hemvägen. På vägen dit däremot.... Suck. Vid midlanda började bilen sacka och tappa fart. Jag anade vad som skulle hända, och som jag misstänkt så gick det åt fanders i torsbodabacken. Inte HELT åt fanders, jag tog mig trots allt upp, men det var på treans växel och i typ 40-50 km/h. Jag blev omkörd av lastbilar. Suck. Suck. Så här fortsatte det hela vägen upp till härnösand. Jag tappade fart i varenda uppförsbacke, oavsett växel. Där temperaturtavlan satt förut, är det en liten nedförsbacke innan den lång uppförsbacke, så där tänkte jag att jag får väl försöka få upp lite fart i nedförsbacken så kanske det går bättre uppför sedan. Plattan i mattan, i nedförsbacke, och jag kommer upp i 110km/h. Håll med om att det inte är helt stabilt.
Hur som helst så tog jag mig upp till härnösand, i ett stycke. Och hemvägen gick väldigt mkt bättre, visst den sackar, men inte alls som den gjorde på uppvägen. Men efter överläggning med kära mor så kom vi ändå fram till att det nog är bäst att inte köra mer än i absolut nödfall innan den kollas på Berners i veckan.
Bilskrälle. Fast jag tycker om den ändå. Frågan är bara hur mkt jag kommer tycka om den när den kommer hem från Berners med femtioelva olika fel som alla kostar sjuttiosjugohundra att laga. Blä.
Yeah right.
Igår tog jag mig en dagstripp upp till härnösand för att hämta syrran på jobbet och skjutsa henne till mvc på Skönsmon. Tanken var ju att det skulle gå bra och smidigt. Det gjorde det med - på hemvägen. På vägen dit däremot.... Suck. Vid midlanda började bilen sacka och tappa fart. Jag anade vad som skulle hända, och som jag misstänkt så gick det åt fanders i torsbodabacken. Inte HELT åt fanders, jag tog mig trots allt upp, men det var på treans växel och i typ 40-50 km/h. Jag blev omkörd av lastbilar. Suck. Suck. Så här fortsatte det hela vägen upp till härnösand. Jag tappade fart i varenda uppförsbacke, oavsett växel. Där temperaturtavlan satt förut, är det en liten nedförsbacke innan den lång uppförsbacke, så där tänkte jag att jag får väl försöka få upp lite fart i nedförsbacken så kanske det går bättre uppför sedan. Plattan i mattan, i nedförsbacke, och jag kommer upp i 110km/h. Håll med om att det inte är helt stabilt.
Hur som helst så tog jag mig upp till härnösand, i ett stycke. Och hemvägen gick väldigt mkt bättre, visst den sackar, men inte alls som den gjorde på uppvägen. Men efter överläggning med kära mor så kom vi ändå fram till att det nog är bäst att inte köra mer än i absolut nödfall innan den kollas på Berners i veckan.
Bilskrälle. Fast jag tycker om den ändå. Frågan är bara hur mkt jag kommer tycka om den när den kommer hem från Berners med femtioelva olika fel som alla kostar sjuttiosjugohundra att laga. Blä.
Kommentarer
Postat av: Eva Jonsson
Kära Erika - bilar kan man bli förbannad på som inget annat. Dyrt och jävlas alltid. Hoppas felet inte är stort. kram Eva
Trackback