"Vi är bara vänner".

Har du hört den förut? Det är en rätt klassisk mening, kort och koncist, och det finns säkert inte en käft som aldrig sagt den.

Tjejkompisarna frågar vem den där killen var som hon pratade med på stan. "Vi är bara vänner", svarar hon diplomatiskt. Flickvännen frågar vad det var för tjej han träffade på affären. "Vi är bara vänner", svarar han med en axelryckning. Du får frågan om du fortfarande har känslor för ditt ex. "Vi är bara vänner" svarar du kort och undvikande.

Jag tänkte först fråga mig varför man måste försvara sina relationer, men sen insåg jag att det inte handlar om att försvara sig. Folk är nyfikna. Herrejösses, JAG är galet nyfiken. Fast ibland vill jag inte veta. Alltså, jag vill veta, men jag vill inte veta. Men det är väl lite så ändå att man måste förklara när vänskapen går över könsgränserna. För det är ju sällan man ger ett sånt svar om någon frågar vem tjejen var som jag lunchade med häromdagen. Då svarar man säkert istället att det var en kollega, en medlem från samma klubb, eller liknande. Man behöver då inte förklara att man "bara är vänner".

Sen finns det ju förstås andra sorters vänskapsrelationer, som man kanske inte pratar högt om på samma sätt. Jag tänker väl främst på kompisar som man gör "the naughty-nautghty" med. Knullkompisar, ni vet. Jag tror inte att man rent spontant svarar "Vi är bara sexvänner" om man blir ifrågasatt och om nu situationen är sådan. För varför skulle man? Det är ingen annan som har med den saken att göra förutom de personer som i så fall ingår i den typen av "vänskapskonstellation". Och då kör man med "Vi är bara vänner" som cover-up, för dejtar gör man ju inte. Och inte är man tillsammans. Det är inget seriöst. Man är vänner, men man ligger med varandra.

Whatever works for you.

Och förresten. Vad är det som är så "bara" med att vara vänner? Vänner är ju tammefan bland det viktigaste man har i livet. Sådetså.