En inte helt fantastisk dag

Igår var inte den mesta fantastiska dagen på året. Inte den sämsta heller iofs, men....

Ptja.

Jag började med att kliva upp kl 7 för att tvätta. Två maskiner blev det, nu har jag iaf rena kläder att välja på inför Annas födelsedagsfest imorgon.

Jag fortsatte dagen genom att åka och söka praktikplatser. Det gick kasst. Dom flesta jag var till ville inte ens ta emot min ansökan, gubben på Rilo var den mest anti jag någonsin mött tror jag. Han var totalt ointresserad! Hejade knappt, yssnade inte på vad jag sa, brydde sig inte nämnvärt om min ansökan utan stoppade den bara under disken, och sedan gick han därifrån. Surgubbe. Jag var på Charlies och frågade om dom hade haft tid att titta på min ansökan (dom var nämligen dom som tidigare verkat mest intresserad) men dom sa att dom inte behövde någon hjälp under sommaren eftersom dom inte har så mkt att göra då. Synd, det var där jag helst ville vara. Rilo Zoopermarket var mitt andrahandsval, men nu har jag inte alls någon lust att vara där pga gubben. Inte så konstigt att man tappade söka-praktik-suget efter att ha träffat honom... Urk.

Jag åkte ut till Tenhult! Jag dras ditåt nu, och det piggade helt klart upp humöret. Det var liv och rörelse på Riddersberg, jag hittade någon som verkade som en lärare, och frågade om det var okej att jag gick runt och tittade lite. Ville försäkra mig om att jag inte var ivägen och så. Jag berättade att jag hade sökt utbildningen och hon tyckte att det var jättekul att jag var där och tittade. Hon berättade att dom fått totalt 26 ansökningar. Till 20 platser. Oj, nu är jag mer nervös än innan. Det betyder ju att 6 sökande inte kommer kunna gå utbildningen. Jag träffade samma lärare som jag träffade i söndags med, och hon tyckte inte att jag borde vara så orolig, hon skulle "kasta ett extra öga på min ansökan". Heja mig! Lärarna jag träffade tyckte iaf att det var positivt att jag var där och verkligen visade att jag var intresserad, så jag hoppas att jag har lite plus tack vare det.

Jag åkte hem till David. Åt, kollade på tv, vilade lite. Jag hade pratat med Anders tidigare och vi skulle välja bilen vid 17.30. Klockan blev 17.20, och jag hade inget hört, så jag gick själv ner i källaren och bar upp vinterdäcken, och packade in dom i bilen. Han ringde när jag höll på att bära upp däcken, och sa att de hade skjutit fram det till ca 18. Jag satt utanför Davids hus och väntade, tittade på bilen. Jahapp, det här är "slutet" alltså. Underligt hur man kan fästa sig vid något så opersonligt som en bil. Som inte ens är min! Helt sjukt. Anders kom, vi rensade ut det sista, och sedan åkte vi till köparen på Öxnehaga. Försäljningen gick smidigt, det var första gången jag såg 49 000 kr i cash. Inte illa, hehe. Det kändes oväntat hårt att lämna bilen till en total främling och åka därifrån. Ja jag vet, det är en BIL och inget viktigare, och som sagt inte ens min egen bil, men... Jaja, skit samma. Anders släppte av mig i Huskvarna och jag åkte hem till mig.

Gjorde inget vettigt den kvällen, förutom anmälde mig och David till Roger och Louises bröllop. Rogers mamma var riktigt rolig iaf! Jag ringde till numret på inbjudan, nån karl som svarar och jag frågar efter rogers mamma... då hör jag honom i bakgrunden "nu är det dom där jävlarna igen..." och hon svarar typ halvtjurigt i telefonen att "ja det var du som ringde igår, men vi ska inget ha". Jag mumlade nog nåt om: nää jag ringde inte igår, jag tänkte anmäla mig och min pojkvän till roger och louises bröllop... Hon började gapskratta och ursäkta sig, hon skämdes nog en del... :-) Men hon var väldigt trevlig iaf, pratade med mig som om vi känt varandra i evigheter! Ser fram emot bröllopet, det ska bli väldigt skoj :-)

I övrigt en stillsam kväll. Kollade på tv (minns dock inte vad), telefonerade med mor och surrande på MSN. Läste ut boken "Det ska bli ett sant nöje att döda dig", den var värd att läsa! Verkligen. Annars en vanlig lugn kväll.

Idag har jag inte gjort många knop. Ingen huvudvärk idag, jätteskönt! Just nu sitter jag och kollar på Oprah, man pratar om depressioner och det är en tjej där som överlevt ett självmordsförsök som berättar lite. Intressant, mycket känner man igen. Jag är såååå glad att jag inte mår dåligt längre! Jag mår BRA, och det är fantastiskt att leva och må bra... :-) En vardagslyx är att verkligen uppskatta att man mår bra. För det ska man njuta av.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0