Vi har en häst på Vissmålen med namnet Fredag. Det är alltså inte dagen fredag som det är synd om. Vi har alltså en sjuk häst på Vissmålen - denna Fredag. Hon har skakat mer eller mindre konstant hela veckan, och dragit upp ryggen. Hon har varit slö och relativt o-elak (hon tycker normalt inte om att man går in till henne och pysslar med henne, men nu orkar hon knappt protestera mot veterinären och dennes sprutor och nålar). Idag fick vi det troliga svaret på vad som är fel med henne: Gräsbetessjuka. Hittade detta på bukefalos.com:

"Från boken "håll hästen frisk"

Grässjuka är ofta förknippat med koliksymtom till föjld av en sekundär grovtarmsförstoppning på grund av intorkning av tarminnehållet och avsaknad av tarmrörelser.

Grässjukan uppträder vissa år på en del beten 3-4 veckor efter betessläpning. Sjukdommen har framförallt förekommit på betesmarekr vid herrevadskloster i Skåne,, Ringsjö (skåne), Kävlingetrakten (skåne), Svedala (skåne). Enstaka fall har även setts i Helsingborgstrakten och på Kullahalvön (skåne). Men den har även påträffats på hästar från Västergötland, Halland och Blekinge.

Man har undersökt florans sammansättning, dåligt dricksvatten och gödselförhållanden men utan resultat. Tidsmässigt sammanfaller fallen från Danmark och Skånne sammtidigt, så man tror att det är något på betet som framkallar sjukdommen. I Danmark (som har flest fall på ön Saltholmen) arbetar man efter teorin att det är mjöldrygan som angriper vissa grässlag. Vanliglen är det den lågväxande vitgröen som angrips.

Den växer oftast på avsnitt som är utsatta för slitage tex stigar, passager, grindhål etc. Längs diken och vattendrag angrips framförallt Kärrkavlen av mjäldrygan. Den angripne plantan avsöndrar ett sött ämne sk honungsdag, som hästen tycker om. På hästar med vita tecken på huvud och ben, så kan man se ett svart tjärliknande beläggning.

Svampgiftet från mjäldrygan angriper nervkärnorna (ganglierna) i bukorganens sk sympatiska nervsystem. Detta leder till att magsäcken inte tömmer sig och att tarmrörelserna upphör med intorkning av tarminnehållet och förstoppning som följd. Innan har man trott att sjukdommen är virusbetingat, men det är det inte. Diande föl angrips inte även om stoet har insjuknat och dör.

Grässjukan har även inträffats på installade hästar på vintern!

Sjukdommen uppträder i tre former:
1. En snabb dödlig förlöpande.
2. En långsam dödlig förlöpande.
3. En kronisk form som den angripna hästen kan överleva. Dessa hästar har en kraftig uppdragen buk, är magra och antar ett vinthundsliknande untseende.

Det är framförallt yngre hästar som drabbas, men inte årsföl.

Förloppen:
En snabb dödlig förlöpande: Man ser ofta ingen symtom - man hittar ofta hästen död. Hästen har fota gått upp på en backe för att få avlasting på mellangärdet från den överfyllda magsäcken. Dödsorsaken är ofta magbristning. De akuta fallen uppvisar en uppdragen buk, typiska muskeldarrningar och lokal fläckvis svettning som ofta växlar plats. Hästen går och ställer sig för sig själv, är apatisk, visar i bland lätt kolik, äter inte och kan vissa lätt temperaturstegring. För man ner en nässvalgsond, rinner ur magsäcken oftast en stor mängd, 20-30 liter stinkande vätska.

Överlever hästen de första dagarna, blir buken alltmer uppdragen, aptiten tilltar och de lokala svettningarna avtar. Typiskt är att hästen gärna leker med vattenkoppen och fyller den med saliv. Det är som om den vill dricka men inte kan.

Om tarminehållet är cementhård så går det inte att rädda hästen! Man ska undvika tidig betessläppning i hagar där grässjuka förekommit. Släpp här i juli-augusti eller släpp nötkreatur, som inte angrips i den aktuella hagen tidigare på säsongen. Stäng av betet från vattendrag och diken, var sparsam med kvävegödsling, som kan gyna de växter mjöldrygan."

Om man säger så här;
Det ser ju inte direkt ljust ut... Men hästar har klarat sig ifrån detta förut! Det hör tyvärr dock inte till det vanliga... Suck. Nåja, nu ska jag hoppa i säng så jag orkar ha mina knattelektioner imorgon. Ska kolla till Fredag med, fast Maria lär väl vara där och springa en hel del.. Veterinären skulle eventuellt oxå komma en sväng. Well well. Nu blir det sova för Näsberg.

Natti natti

Det har ju hänt fler än en gång att jag stör mig på folket som bor i Davids hus. Nu är det ju visserligen David som bor här, men ändå. Ett av mina större störningsmoment är de otroligt kassa ytterdörrarna här. Ostabila, och säkert inte alls speciellt svåra att bryta sig in igenom om man skulle vilja. Om jag hade haft något att säga till om så hade jag hellre prioriterat dörrarna än parkeringen de byggde på nersidan. Men som sagt, det är inte upp till mig.

Hur som helst. Nu har någon av de som bor här (efter gemensamma diskussioner, som jag fattat det) satt upp sådana här gula klistermärken på dörrarna. Varför? Jo, det går tydligen väldigt många "skumma figurer" förbi här ute på gatan. Men herregud, BYT DÖRRAR! Snåla jä*lar... Sätta upp klistermärken... Suck. Jag tror faktiskt inte att den klisterlappen skrämmer bort någon... Fast vad vet jag. Oavsett vilket så tycker jag det är en rätt kass idé. Klistermärke.. *skakar på huvudet*

Har suttit och läst gamla dagböcker på Lunarstorm ikväll. Jeez. Mkt som hänt sedan år 2000. Både bra och dåligt.. Just nu har jag fortfarande ångest för alla skolarbeten som inte är klara. Fattar inte hur jag ska hinna med allt, jag håller på att bli knäpp.

Jaha, nu då? Ska man sova en timme tills david ringer och vill bli hämtad, eller ska jag hålla mig vaken? Eller ska jag åka upp till Arla och lägga mig i bilen? Njä, det blir nog kallt. Fast det hade varit skönt ändå på sätt och vis. Om det inte hade varit kallt alltså.

Hmm.. längtar efter att sova nu. kanske borde sova den här korta timmen ändå...

Jag känner igen känslan. Det känns inte det minsta bra.

Vissa dagar, som till exempel idag, känns det som att jag valt helt fel utbildning. Vem försöker jag lura? Jag kan ju uppenbarligen ingenting om hästar och hur de ska hanteras. Jo, jag tar åt mig för mycket. Och ja, som vanligt överreagerar jag väl. Men det är ingenting som funkar just nu. Sedan jag fick mitt omdöme från Ulla, där hon bland annat ifrågasatte varför jag ska gå instruktörsfördjupningen och meddelade att jag inte visste hur man inverkar på hästen jag rider, efter det lyckas jag inte med någonting.

Vid tre tillfällen efter det har vi varit på Vissmålen, två gånger för att rida och en gång (idag) för att tömköra. Ingenting funkade. Rida gick inte alls, jag kunde helt enkelt inte slappna av. Mitt huvud och min kropp bara låser sig. Samma sak idag på tömkörningen, skulle köra Berci. Det gick verkligen inte. Han trasslade in sig, trängde sig in på en mini-volt och jag lyckades inte med någonting. Klasskompisarna stog vid sidan av och skrek åt mig vad jag skulle göra men jag antar att jag stängde det ute, för jag fattade verkligen inte vad de menade, och oavsett vad jag försökte med så gick det bara fel. Jag tror tillochmed att jag började gråta, jag minns inte riktigt, det blev någon mindre blackout iaf... Någonstans där i mitten ropade jag åt mina klasskamrater att ta över, så Madde kom och tog Berci istället för mig. Tack och lov.

Jag vill inte ens tänka på vad Ulla tänkte om mig och mina tömkörningskunskaper... Hon tycker väl att jag är ett hopplöst fall vid det här laget. Skit samma. Nu ska jag gräva ner mig i lite läxor och försöka få godkänt på mitt första år. Det bara måste gå, annars vet jag inte vad jag gör...

Jäkla skit. Hemlängtan har jag med. Eller ja, alltså, jag längtar efter folket som finns hemma. Familj och vänner. Det är ju bara så. Om en sak känns eländig så kryper resten fram med.

Som sagt; jag känner igen känslan. Och det känns inte det minsta bra...

För det första, om man ligger i soffan med täcke över sig, då får man ju kallt räkna med att man kommer somna efter ett tag. Jag hade med det i huvudet när jag la mig, men jag var ju inte så himla trött, och filmen var ju bra. Jag har tänkt se den ganska länge; Ladder 49, så det var ju rätt trevligt att den gick på TV igår. Jag låg och kollade, och den var ju bra! Spännande!

Men sen sket det sig. Det kom en reklampaus, det sa poff, och jag sov. Jag vaknade en stund senare, mitt i en reklampaus och jag antog att det var samma reklampaus. Det var det inte! Jag missade slutet! Jag fick inte reda på hur det gick för honom, och jag vill ju veta! Men ni som sett den får inte berätta hur den slutar, jag ska se klart den någon gång, UTAN reklam. För den var faktiskt bra!

Nåja. Nu ska jag ta och äta nånting. Skola om ca en timme, vi ska upp till Vissmålen och tömköra lite. Kul!

Någon gång ibland ploppar det upp främmande människor på MSN som vill lägga till en. Idag dök det upp nån kille och jag accepterade. Hade inte mkt bättre för mig. Men vad är meningen med att lägga till folk på MSN om man inte är intresserad av att prata? Han lade alltså till mig på sin lista och sitter sen helt tyst. Det slutar med att jag sitter och drar ut ord ur honom. Varför? Don't know. Men alltså, vad är poängen? Om jag lägger till nån på min MSN sådär lite på chans (dvs att jag söker upp någon som jag lägger till utan att veta någon om personen) då försöker jag ju få den att prata med mig. Verkligen totalt meningslöst att lägga till någon som inte pratar.
Behöver jag nämna att han blev borttagen från min lista relativt omgående?

Nu ska jag ta en promenix bort till Rosen och spana lite. Sen ska jag hem och fixa lite mat. Kycklingen ligger och tinar just nu, så jag har ju lite tid på mig.Sen borde jag verkligen städa ikväll med. Det ser ut som sju svåra år här. Sen så är det verkligen på tiden att jag tar itu med examensarbetete med... Humm..

Suck. Sitter och tragglar med LIA-rapporten som ska skrivas om. Känns bara irriterande. Jag är ju nöjd med den! Jag har jämfört lite med andra i klassen och jag tycker faktiskt att min är rätt bra. Inte bara för att den är typ dubbelt så tjock som mångas, men jag tycker att jag fått med ganska mycket som är relevant för de frågeställnignarna vi hade. Jag vet inte ens vad som var fel på min rapport - egentligen. På förskole-rapporten hade jag en kommentar "Undvik personliga motiv" (ja, det kan jag hålla med om), på fritidsrapporten hade jag inte en enda kommentar. Hur ska man då veta vad som ska skrivas om? Jo, nu ska ju visserligen hela rapporten skrivas om, men ändå. Känns bara så himla meningslöst! Usch vad jag blir tjurig när jag håller på med skolarbete nu. Just nu känns det som att allt jag/vi gör är fel och måste göras om, och när vi väl gör om det så är det inte bra då heller. Det börjar kännas som att motivationen försvinner, jag behöver höra att det jag gör är bra! Inte allt jag gör förstås, men lite beröm skadar väl inte... Hur svårt kan det vara att ge positiv kritik nån gång ibland? Suck suck suck suck.

Snart ska jag åka upp till Vissmålen. Det är dags för Grönt kort-prov idag och jag ska hålla i visa-häst-för-hand-delen. Bättre det än lastningsdelen iaf! Får fortsätta med skit-lia-rapporten ikväll.

Gahh... går mest runt och är tjurig nu för tiden. Så himla irriterande! Som om jag hade konstant jäkla PMS eller nånting. Stackars David, jag är inte lätt att ha att göra med just nu. Är väl skolstressen som tar ut sin rätt... Eller nåt. Eller så har jag helt enkelt konstant PMS. Suck

Känner att jag VERKLIGEN tappat fart på bloggandet. Jag skyller på att jag har alldeles för mycket skolarbete, och att jobbet på Vissmålen tar för mycket tid. Sanningen däremot ligger väl nånstans mittemellan, jag skulle hinna blogga om jag verkligen ville, men inspirationen saknas. Känns som att det mest bara skulle bli samma samma om jag bloggade ofta "Idag var jag i skolan med hästarna, sen åkte jag till Vissmålen och skötte hästar, sen åkte jag hem och skrev en uppsats om hästar och barn". Jag vet att jag visserligen har både hästintresserade och icke-hästintresserade som läser bloggen, så jag skulle ju kunna skriva om caprilli, framdelsvändningar och förvänd sluta om jag ville. Fast det vill jag nog inte.

Idag kommer iaf en föreläsare från någonstans och ska utbilda oss i Säker hästverksamhet, eller nåt liknande. Ska bli intressant, sånt är alltid bra att ha sen när man ska ut i verkligheten.

Nu kom mina klasskompisar hit och tjuvtittar när jag skriver, men det bjuder jag på. Nåja. Slut på bloggande för denna gång. Kanske blir nån nån bloggmening till innan veckan är slut, om jag inte drunknar i skolarbete vill säga.

Tjillevippen

Det har varit en sjukt hektisk vecka. Vissa stunder känns det som att sammanbrottet är ruggigt nära. Eller ja, det VAR ruggigt nära, jag fick faktiskt ett mindre nervöst breakdown i onsdags innan ridprovet.

Veckan som gått:
Måndag: Pedagogik med fröken som aldrig någonsin är nöjd. Eftermiddagen gick till träning inför ridprovet, vilket innebar att vi först red en häst i dressyr i ca en timme, och därefter red vi en annan häst i hoppning, i ca en timme. Själv red jag Clemens i dressyr och Mowie (halvbror till Diana!) i hoppningen. Det gick inte särskillt bra i någon av disciplinerna. Men, jag överlevde ju. Därefter, ila ila till Vissmålen för min agility. Gick tillbaka till Huskvarna sen. Antar att jag var i någon typ av koma på kvällen, för jag minns inte om jag gjorde nåt speciellt.

Tisdag: Ptjaa... Träningsvärk som en påkörd kängru, ungefär. Kände mig mer eller mindre döende. Skolan var väl...Skola. Inget speciellt. Inget speciellt på kvällen heller, faktiskt, förutom att jag panikarbetade med ekonomiarbetet.

Onsdag: Typ längsta dagen någonsin... Närå, men Vi började 8:15, slutade vid 15:00. Jag och Anne satt dock och skrev på vårt Piaget-arbete (som vi ju kommer få skriva om senare... Grrrrr) innan det bar iväg till Vissmålen. Hela klassen skulle dit för att kolla på när Maria och Anne höll sina lektioner. Givande, men det blir en lång skoldag från 8:15 till 21:30.

Torsdag: Dagen D, typ. Ridprov. Jag var såååå himla nervös. Sammanbrottet kom vid frukost, när jag insåg att jag inte äger varesig stövlar eller chaps, och att detta var obligatoriskt för att få rida ridprovet. Som tur var fick jag bli ett undantag, våran ridlärare pratade med bedömaren och jag fick vara med ändå. Hallelulja. Nästa panik var att jag hade tagit med mig fel skor. David, världens bästa kille, kom i ilfart med mina andra skor. Sen var det inga mer sammanbrott. Ridrovet genomfördes, vi hoppade som tur var inte högre än 80, så jjag överlevde. Red Rocky och Clemens iaf.


Fredag: Klassen på vissmålen för att titta på hästens exteriör och exteriöra avvikelser. Mycket intressant! Våra hästlärare Åsa och Therese är ju huuuur kul som helst :-) Sånna lärare skulle man haft fler av! Därefter, personalmöte. Anne darling skjutsade hem mig. På kvällskvisten dök Micke och Anna upp och grillpremiären blev avklarad.  Vi insåg att engångsgrill inte är the way to go.

Nej nu hinner jag faktiskt inte skriva mer. Måste skynda, ska vara på Vissmålen klockan 8 och ha Blåbärscup! Skitkul! Men måste äta frukost först och få upp gubben ur sängen.

Tjingeling people



Jo, jag klarade ju faktiskt ridprovet med... :-) så nu ska jag läsa instruktörsfördjupning!

Jag håller ju på med en kurs i Grönt Kort på Vissmålen. Som ledare, alltså. Önskar jag hade haft tillgång till detta:

---

---

Så himla mycket smidigare det hade varit...!!! Lite väl dyrt dock...

Den här veckan har varit mer eller mindre kaos. Haft en miljon saker i huvudet, både från skolan och från Vissmålen, och det har inte blivit mycket sovit. Idag var väl Dagen D kan man säga. Familjedag som det planerats mycket inför. Jag hade hand om mina knattar och agilityn, samt lite annat småplock. Det gick rätt bra får man väl säga, både för mig och klubben. Klubben fick in mer pengar än någonsin, ska bli intressant att se hur mkt som blir kvar när alla utgifter är betalda.

David hämtade mig i stallet vid 16-tiden. Åt lite mat, umgicks lite, slutade i soffan. La mig ner, kollade på nåt tv-program... Extreme Home Makeover var det nog, David satt på soffkanten. Vaknade två timmar senare, fortfarande skittrött. Snurrade lite i soffan, somnade om. Vaknade för en kvart sen. Fortfarande dödstrött. Så nu ska jag bara göra mig klar för sängen och sedan sova på riktigt.

Imorgon klockan 11 har jag utvecklingssamtal (eller medarbetarsamtal som vår pedagogiklärare tycker är ett bättre namn) på Vissmålen. Kan bli intressant, har ingen aning om vad det innebär. Mitt största problem är väl hur jag ska ta mig dit och hem... Måste verkligen skaffa mig nån typ av fordon, just nu spanar jag efter en EU-moppe faktiskt. Vore så otroligt smidigt. Nåja. Sova nu. Natti natti