Man vill ju liksom bara gå o pussa på han när han är sådär söt... :D ♥

Eller ja, jag vet ju att det redan är en hel hög med människor som vet om denna "hemlighet". Men jag tror att vissa kan behöva informeras. Upplysas, rent av. Det är dock information som bara rör en viss grupp av människor, men kan upplevas av de allra flesta.

Egentligen hoppas jag att detta läses av den del av de berörda parterna som bor i Finsta, men den chansen är ju så gott som obefintlig. Men here goes ändå:

Det finns små plastpåsar som man kan köpa i affären, och dom är nästan som gjorda för att man ska kunna plocka upp hundbajs med dem. Det ligger nämligen helt jävla enormt mkt hundskit längs gångvägarna här, och jag FATTAR inte hur man bara kan skita i (haha) att plocka upp efter sin hund. Tycker de själva att det är mysigt att trampa i andra hundars hundskit? Nu har jag alltså inte trampat i nåt, men med tanke på hur kopiöst mycket som ligger längs gångvägarna så är det väl bara en tidsfråga. Jäkligt äckligt är det iaf... Blä!

Sjukt slö dag idag. Fattar fortfarande inte varför jag är så trött. Promenader har det blivit ändå förstås, och nu har hund bajsat :) Men dock knappt ätit nånting. Ni som är hundmänniskor, vad är bästa taktiken: att låta maten stå framme hela tiden (eftersom han då alltså äter dåligt) eller ställa fram den vid en speciell tid?

Annars funkar det faktiskt bra! Kapten har börjat röra sig i lägenheten ungefär som han brukar, istället för att bara ligga som klistrad längst uppe på klösmöbeln. Det känns jätteskönt att de verkar tycka att det är okej att ha Lillebror här. De är fortfarande lite försiktiga förstås, men det har ju bara gått ett dygn. Så de har anpassat sig bra ändå, alla tre :)

Igår var jag sjukt trött. Precis som jag skrev igårkväll. Jag gick dessutom och la mig efter att jag hade skrivit det inlägget, strax efter 22 med andra ord, och sov i ganska precis tolv timmar. När jag vaknade tog jag en promenad med Lillebror i regnet. Jag tänkte att vi skulle vara ute ganska länge ifall han nu är blyg med att bajsa inför främmande människor, men det hjälpte föga och således still no shit.

När jag kom in igen så gjorde jag väl inte särskillt mkt, kollade på ett halvt avsnitt av House typ, sen höll jag på att dö av trötthet. What gives? Så jag gav efter, gick o la mig, sov drygt en och en halv timme. Jag vet att det inte är så bra att sova mitt på dan, men ibland går det bannemig inte att låta bli. Är piggare nu än vad jag var förut (alltid nåt) men fortfarade sådär dåsig. Kan ju iofs bero på att jag är relativt nyvaken med.

För övrigt är det dåligt med planer för dagen. Jag måste åka iväg och handla iaf, annars får jag svälta. Känns inte så lockande. Andra planer för veckan... Ptja, imorn ska jag vara Evelin-vakt igen medans Emma träffar sin arbetsgivare, så då får hon ju även träffa Lillebror. På fredag ska eventuellt Joanna titta förbi här, och nån gång i helgen ska jag väl även träffa mor och moster ryktas det om.

And by the way... Jag har råkat (?) tjuvstarta med den andra bloggen. Det behöver dock inte nödvändigtvis innebär att det kommer bli bloggbyte efter nyår, men helt omöjligt är det ju som sagt inte.

Nu har jag ringt och sagt upp mitt mobila bredband. Det känns ju bra, jag har ju som ingen nytta av det ändå. Men gud så himla bekant det var att prata med kundtjänst! Fast att sitta på "fel sida", så att säga. Nu satt jag ju aldrig på churn på CH, men jag satt ju bredvid Lisa ett tag som tog sånna samtal. Det här var preciiiiis ett sånt samtal enligt mallen alltså!

Jag ringde in, hon bad mig upprepa mitt personnummer (säkerhetskontroll, check!), jag förklarade mitt ärende och hon frågade varför jag ville säga upp. Jag förklarade att ja inte använde det. Hon gav mig ett churnerbjudande (check) och försökte sälja in det så gott hon kunde, men jag tackade artigt nej. Hon informerade mig om uppsägningstid (check), vilket datum tjänsten kommer upphöra (check) och att hon kommer skicka hem en skriftlig bekräftelse på att avtalet är uppsagt (check!).

Det är bannemig lite roligt att ringa kundtjänst och vara trevlig kund alltså, speciellt när jag vet hur de kan ha det, de som sitter på andra sidan. Har jag inget mer jag kan ringa och säga upp? ^^

Jag är trött. Jääääättetrött. Funderar seriöst på att gå och lägga mig. Har precis varit ute med Lillebror nu i typ 45 minuter men nå bajs har jag inte sett av. Han har inte ätit nåt heller, inte druckit heller såvitt jag kan se. Men han ska tydligen vara lite klen på foder- och vattenintaget, och det är kanske inte så konstigt om man flyttas runt och inte riktigt hittar trygghet sådär direkt. Och äter man inte så bajsar man nog inte heller. Får väl hoppas att han väcker mig om det skulle bli akut (fast frågan är ju om jag skulle fatta det, och det är väl inte hela världen om det skulle hända en olycka inne heller).

Chefen verkar hur som helst inte ha något problem med sin nya sambo. Han är väl lite småskeptisk, men han har börjat röra sig som han brukar här hemma, och smyger inte bara omkring. Kapten är däremot lite mer svårflörtad, han har mestadels legat högst upp på klösmöbeln, men han har varit ner på golvet en sväng och tittat på hund med. Får hoppas det blir bra det där.

Nej, men jag tänker faktiskt gå och lägga mig nu. Sjukt trött och magknip dessutom. Ses imorn!

Nu är han här! Lillebror, Tuff-Tuff, eller vad han nu kommer kallas. Han är här iaf. Just nu ligger han och sover på soffan. När han kom hit så var han först lite orolig och rastlös, gick omkring och gnydde lite, men inte så att det var nåt problem. Jag ordnade en bädd åt honom i sovrummet av två gamla täcken inuti ett gammalt påslakan (äntligen kommer något "det-kan-ju-vara-bra-att-ha"-sparat ting till användning!) och den har han redan legat och myst in sig på :)

Efter att Andreas hade åkt iväg och jobba så tog jag med mig hund, vi åkte till Hööks och fixade rätt storlek på täcket och när vi kom tillbaka hem så passade vi på att ta en promenad. Promenaden var inga problem. Förutom problemet med att blötsnö avslöjar alla möjliga hål man kan ha i skorna, så gick det som en dans. Vi träffade först en labbe, de lunkade bara förbi varandra och noterade knappt att den andra existerade. Sedan kom vi ner mot dagiset, och där stog en storväxt man och han hade en chihuahua på axeln. Denna lilla varelse morrade och skällde som besatt, Lillebror tittade lite på honom men sen gick han vidare utan så mkt som ett knyst mot den lilla hunden. Kan ju kanske ha bidragit att den lilla hunden satt längst upp på en stor man, men skit samma, han var ändå duktig! Vi gick väl i 20 minuter kanske och när vi kom in så la han sig i soffan (efter att ha blivit torr-torkad) och nu snarkar han. Hahaha sötskit.

Snart är vi då alltså fyra i den lilla familjen. Sist jag hörde så skulle Lillebror anlända vid 16-tiden, och det är ju väldigt snart det. Spännande, mycket spännande.

Det gick väl hyfsat på affektiva iaf. Men vissa grejer är sjukt jobbiga. Vi hade någon övning där man skulle observera sina tankar/känslor utan att "gå in i dem", alltså bara titta på den utifrån, objektivt. Det fixade jag inte. Insåg rätt snabbt att om jag skulle fortsätta övningen så skulle jag få en ångestattack deluxe, så jag började tänka på snöplogar, julstjärnor, lillebror, shopping och gud vet vad annat jag kunde komma på. Allt för att få så mkt distans som möjligt till övningen. Vilket jag också berättade för gruppledaren. Han dömde mig inte för det, tack o lov. Som vanligt dömer jag mig själv hårdast.

Meeen nu skippar vi det. Nu ser vi framåt, och närmast framåt står ju alltså Lillebrors ankomst. Yaay! :)

Om en timme är det dags för färdighetsgrupp igen. Jag är sjukt nervös och lite lätt illamående, men det hör väl till så här i början. Jag ska åka lite tidigare än vanligt tänkte jag, eftersom jag tänkte svänga förbi MAXI eller nåt på vägen och skaffa ett litet smidigt kollegieblock. Jag har nämligen ingen stresshjärna. Och med det menar jag, att när jag är stressad eller nervös, så går saker folk säger in genom ett öra och ut genom det andra. På riktigt. Om någon frågar mig efteråt vad vi har pratat om, då har jag ingen som helst aning. Inte för att andra har nåt med det att göra, men som psykologen tex. Han kan ju gott få veta. Han vet dock om mitt "lilla minnesproblem", så då kom vi fram till att jag ska ha något lite anteckningsblock där jag kan skriva ner saker som kan vara bra att komma ihåg. Dessutom kanske paniken blir lite lättare att hantera om jag kan fokusera på att skriva ner fakta istället för att min hjärna ska skena iväg till platser ingen vill veta av.

Sen får jag väl hoppas att katterna sköter sig och håller sig lugna nu när jag är borta ett par timmar, och inte "väcker den björn som sover", som man kan säga. Förstår inte hur han kan jobba så mkt som han gör. Först nattpasset Tärnsö tur och retur, ochs sedan fem timmar plogbil. Galet. Så när han dök upp så klev jag upp, så han fick ta sovrummet. Jag är ganska snäll på en skala.

Och i eftermiddag kommer ju Lillebror med... Sjukt spännande :)

Och en sista sak. Jag har kollat till och från på American History X, både igår och idag (började kolla igår men pausade för ett telefonsamtal som "råkade" bli 2,5 timme trevligt), och den där Edward Norton.... Han är ju inte dåligt snygg han...!

För övrigt en av de allra bästa filmerna någonsin.

Nu åkte jag. Hej hej.

Bullar.. Vad gott! Åhh jag blev nu hemskt sugen på att baka lussebullar! Det är ju andra bullar om något. Nån som vill köpa? Jag kan baka lussebullar, kanelbullar, hallonkaka och morotskaka på beställning. Lite sponsring på ingredienser och så lite arbetskostnad, så är bakverken era! Värsta bra affärsidén va? ;)

Aja. Det var ju inte riktigt det jag hade tänkt skriva om.

Som det känns precis i detta nu så kommer jag att överge bloggen. Den här bloggen alltså, inte blogglivet som sådant. Och inte just nu heller, utan kanske till nyår eller så. Om jag inte ångrar mig vill säga. Jag har suttit ikväll och pysslat lite med den "nya" bloggen (faktum är att jag skaffade det bloggkontot redan i april 2007, men då bytte jag aldrig), men jag tänkte att om jag väntar lite så hinner jag kanske få den lite mer som jag vill innan jag släpper ut den till allmäntheten.

OM det nu blir så. Jag får se. Jag ska fundera lite mer. Annars stannar jag här. Den som lever får se =)

Jag förstår inte hur vissa människor fungerar. För ganska precis två år sedan träffade jag en kille [A]. Vi umgicks lite under "jullovet" (han bor inte i stan) och sen var det väl inte mkt mer med det. Vi hördes via telefon emellanåt. På vårkanten träffade jag sedan [B] som jag sedan höll ihop med i några månader, [A] tog dock detta som en förloämpning eftersom han ansåg att han hade "förtur". Jag försökte förklara att det inte riktigt funkar på det viset, och att jag ju även tidigare sagt till honom att jag inte är intresserad av honom på det viset. Varje gång vi hördes av så gnällde och skällde han över att jag aldrig hörde av mig. Jag tycker inte det är så charmigt att bli utskälld, vilket jag även sa, och sedan försökte jag väl avsluta vår kontakt.

När det tog slut med [B] så började han höra av sig igen. Lite som att "Jamen NU är det väl min tur". Jag sa som det var, jag är inte intresserad av honom på det viset, men sa att visst kan vi väl ses som vänner. Det dög inte, och så fick jag ytterligare en radda utskällningar över att jag inte hört av mig om hur dålig jag är.

Ja, jag är väl elak och dum då. Jag hör inte av mig till honom, vill inte ge honom några idéer. Han hör ändå av sig ibland, verkar vara på bra humör, positiv och glad, så då är det klart jag svarar. Men oftast tar det väl bara ett par meningsutbyten innan han kommer med alla sina anklagelser och "Jaha, så du har gett upp hoppet helt om oss?" och jag bah VADÅ FÖR HOPP?! Tröttsamt... Jag hatar att vara "elak" och vara den som hela tiden "dissar" honom, men vad fan ska jag annars göra?

Han har bjudit ner mig till västkusten för att hälsa på flera gånger. Oftast har det av en slump sammanfallit med att jag träffat någon, och då tycker inte jag det känns okej att åka ner och hälsa på honom, även om JAG inte ser honom som något annat än en vän. (Knappt ens det nu längre...) Han verkar tycka att det är fullkomligt rimligt att vi ska ha ett distansförhållande, trots att han gång på gång anklagar mig (helt korrekt dessutom) för att vara ointresserad av honom. Jag är inte intresserad. Inte ens lite. Och det har jag sagt. MÅNGA gånger.

Suuuuuck!
Börjar bli något less alltså...

Nu har jag nyss skickat iväg den sovande gästen till jobbet. Har knappt märkt av att han varit här förutom några enstaka snarkningar typ. Så jag känner mig faktiskt inte mer ensam nu än vad jag gjort under dagen. Schmidigt.

Nu tänkte jag ge mig iväg till Hööks en snabbis, jag ska införskaffa ett reflextäcke till hund, för något sådant har han tydligen inte och Hööks hade sänkt priset rejält på sådana täcken, plus 20% rabatt på det. Det blir bra det. Jag tänker under inga omständigheter bli en sån som går ut med hund utan reflexer. Så det så!

Visserligen har jag redan ett reflextäcke. Men... Det är stolek full, till häst. Jag tror att det kan bli lite slitet efter som hund har lite kortare ben än typ Naomi och Pinnen...! Jag får la klippa hål på det på mitten och göra det till en reflexponcho åt mig själv istället... ;P

And off we go.

Jag hörde häromveckan en diskussion mellan två för mig helt okända människor. Vi kan kalla dem XX och XY. XY ville veta hur många personer som XX hade haft sex med.

Nu vet jag ju inte vilken relation de här två personerna har till varandra, men hur som helst så ville inte XX svara på frågan. "Det är min ensak och ingen annans". Motfrågan, eller egentligen motantagandet var; "Jaså är det SÅ många?"

Min hjärna har tänkt lite på det där. Man kan ju inte utgå från att någon legat med många bara för att den inte vill säga sin siffra? Visst, det kan vara många. Det kan vara väldig få. Eller ingen. Eller fem. Men vad spelar det egentligen för roll? Det man kan, det kan man. Man kanske har legat med en person 300 gånger eller 10 personer 30 gånger vardera. Det är fortfarande lika många ligg. Man kanske inte vill berätta för att man legat med, vad man själv anser vara, pinsamt få, eller pinsamt många. Det borde iofs inte behöva vara pinsamt nåt av det, egentligen.

Jag är inte intresserad av att veta mina medmänniskors "sexsiffra". Speciellt inte om det är någon jag är intresserad av. Jag tycker inte heller att andra har någon anledning att veta min. Oavsett om den är 3, 9, 17, 33, 46 eller 837. Okej, 837 lät lite väl mycket. Jag har inte legat med 837 killar. Men ni fattar. Det spelar ingen roll. Det är väl i så fall mer intressant att fråga, om det nu handlar om en seriös relation, "hur många har du haft sex med sedan vi blev tillsammans?" Har man då ett monogamt förhållande så är ju svaret förhoppningsvis bara en, eller noll om man inte haft sex med varandra än.

Så länge man är frisk och inte går omkring med "sylfe, bugg och gnottore" eller några andra sjukdomar så ser jag ingen poäng att älta det som varit. Jag använder ordet älta just för att en sån här diskussion är som upplagd för svartsjuka, bråk eller osäkerhet. Eller ett gott skratt, men det beror ju helt på personerna i fråga. Vissa kanske kan acceptera att the love of your life inte var oskuld när de träffades, medans andra vill tro att alla potentiella partners har haft kyskhetsbälte fram tills att han/hon träffade just DIG.

Personligen tror jag att folk i allmänhet gillar sex. De flesta som haft ett förhållande har nog legat. Sen om man haft sex mellan sina förhållanden, fine. Jag säger ändå som så jag; så länge jag inte blir smittad av några snuskbaciller, eller så länge en eventuell partner håller sig monogam, då får den väl ha vilken siffra som helst.

Sen är det klart att det går att argumentera emot mig och säga att om det nu inte spelar någon roll, då ska det inte heller vara något problem att berätta om sin siffra. Och nej, det borde det ju inte vara. Men folk dömer. Varesig man vill erkänna det eller inte så ÄR det lätt att rynka på näsan åt någon som enligt "mina" definitioner haft många sexpartners. Och jag vill inte döma någon av en sån anledning, just för att det är historia. På samma sätt vill jag inte att någon dömer mig för vad jag har gjort, eller inte gjort. Jag säger som XX, det är min ensak.

Men visst, vill du berätta din siffra så feel free :) Här i bloggen kan man ju dessutom vara anonym... ;P

Fick ett sms imorse från en sån där som varit ute och kört plogbil i 18 timmar lite drygt. Omänskligt länge är det skulle jag vilja påstå. Hur som helst så efterlyste han sovplats och det är väl klart man ställer upp för en vän. När han väl hade lagt sig så somnade han rätt snabbt, så nu hör jag snarkningarna genom sovrumsdörren, jag har ju nämligen stängt in honom där för att han i mesta möjliga mån ska slippa bli väckt katter, solljus eller andra mer eller mindre störande ting. Nu dundrar visserligen sopbilen utanför, och den kan jag inte påverka, men jag har ju gjort mitt åtminstone.

Katterna ligger i varsin korg i klösmöbeln och sover och själv ska jag väl försöka få tummen ur och ringa till 3. Huvudsaken det görs innan månadsskiftet iaf...!

Längre än planerat till och med. Så jag fick se sändningen från Globen förut. Yaaay. Fast förhoppningsvis kommer det mer sammandrag framöver. Brukar ju göra det. Nu sitter jag här igen och kollar på sport på TV10. Börjar det bli en vana? Nej, det handlar mer om värdelöst utbud på övriga kanaler, samt att jag kom av mig i zappandet förut.

Nu ska jag iaf göra sängen sällskap. Som vanligt fryser ja som ett as, så jag har en stark känsla av att jag kommer sova fullt påklädd inatt. Tycker inte alls om att sova med kläder, men vad ska man göra då? Det hjälper ju inte att blåsa under täcket med hårtorken, det hjälper bara ytterst tillfälligt, men sen fryser man ju igen. Ja, jag har provat.

Imorn ska jag... Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Träna kanske. Det enda jag har planerat är att jag ska ringa till 3 och säga upp mitt mobila bredband. Finns absolut ingen poäng i att ha kvar det längre, jag använder ju aldrig laptopen (den är mer värdelös än... ja, nånting RIIIKTIGT dåligt) och skulle jag nu får för mig att åka bort så tar jag ju telefonen med mig. Enda anledningen i så fall att jag skulle använda datorn skulle väl vara om jag ville se nån film på buss eller tåg. Så ja, det ska jag göra. På tisdag är det dags för färdighetsgruppen igen. Me be so very nervous... Men det går säkert bra. Dessutom anländer ju Lillebror på eftermiddagen med. Spännande minsann...

Jag nu sova skall. Godnatt trollungar.

Ursäkta franskan i rubriken. Jag är bara så sjukt less på min dator. Jag vet att jag gnäller om detta på regelbunden basis, men jag har ju inte lyckats åtgärda problemet. Jag har provat lite smått och gott. Utan framgång. Det känns som att enda alternativet som finns kvar är att formatera om den, men jag är rätt oskillad på den fronten så länge jag inte har nån sån där smidig recovery-skiva. Jag har dessutom ingenstans att göra av allt jag har sparat på datorn, så hur löser man det på bästa sätt?

Fast jag har ju även hört talas om att man kan formatera (?) bara en del av datorn om den redan är uppdelad på nåt vis, och jag TROR (observera tror, hur vet man?) att min är det. Hur gör man i så fall?

Ursäkta att det blivit så många inlägg nu på eftermiddagen, inte så många vettiga dock. Men det får ni stå ut med. Jag tvingar ju trots allt ingen att läsa. Nu har jag kollat på en film. Nu fryser jag (det gjorde jag iofs förut med). Lika kramsjuk som tidigare, och inte blir det bättre av att kolla på bröderna bus som har tryckt ihop sig i samma "korg" på stora klösmöbeln där de ligger och är mysiga med varandra.

Vill inte riktigt gå och lägga mig än heller, för om knappt en timme är det sändningar från Globen på SVT24 och det skulle ju vara roligt att se. Vilket innebär att jag rimligtvis inte kommer "kunna" sova förrän om typ två timmar. Fast då somnar man förhoppningsvis snabbt istället. Finns det nåt värre än att ligga och vrida sig utan att kunna somna? Jag får hitta på nåt att roa mig med helt enkelt...!

Här kommer några filmklipp från gårdagen med :)

Här kommer lite bilder från gårdagen. De flesta är från frihetsdressyren, det var inte så många andra bilder som blev nåt o ha. Svårt att ta kort på långt avstånd, i mörker, med mobilkamera. Hoppningen kändes rätt hopplös att fota, fyrspannen var svåra med och det var väl de enda aktiviteterna som genomfördes med full belysning. Det GÅR ju säkert, jag fick ju till en del bilder på sista aktiviteten som sagt, men aja. Nu blev det så här. Ni får väl blunda om det blir för enformigt i slutet.

Är det okej att gå och lägga sig nu eller? Jag är galet trött och det vore såååå skönt att sova. Ännu bättre hade det ju varit att kura ihop sig i soffan med nån sån där mysig människa men det alternativet finns ju inte riktigt nu. Tyvärr. Aja, det får bli film själv istället.

Förresten, idag kom första snön! Myyys. Jag gillar alltid snön i början, innan man blir less på den alltså. Det hör faktiskt till med att det ska vara snö på vintern. Men jag måste nog skaffa mig bättre skor så jag kan gå ut med hund ett par gånger om dan utan att frysa, känns som att det kan behövas... :)

Bläää, jag är kramsjuk. Hatar att vara kramsjuk när man inte har nån att kramas med.. Men men, den dagen kommer väl den med... Förhoppningsvis... :)

Nu ska jag väl kolla på nån film eller så. För det blir ju oftast mindre trött av... Eller hur var det nu... ;P

Idag har jag haft besök. Spännande besök för alla i hushållet. Jag skrev ju häromdagen att jag funderade på att ta mig an en vovve. Och idag var alltså nämnda vovve och nuvarande matte här och hälsade på. Vi kollade lite hur det funkade med katterna och det funkade faktiskt riktigt bra måste jag säga. Kapten låg på köksbordet nästan hela tiden som hunden var här (han heter förresten Tuff-Tuff, men lystrar även till Lillebror), men Chefen var konstigt nog väldigt mkt mer nyfiken. Han höll sig borta i början, det gör han ju alltid även om det inte är hundar här, men sedan kom han smygandes in i vardagsrummet där vi satt.

Som tur är så är ju Lillebror van vid katter, så han brydde sig inte nämnvärt mkt om när Chefen kom smygande, vilket i sin tur gjorde att mitt lilla mongo kunde smyga omkring relativt osört och bara undersöka. Det var ju mycket bra. Kapten kom in en sväng på slutet han med, men han var ändå rätt avvaktande. Men ingen av dem fräste eller visade någon direkt motvilja till att ha hunden här så länge de höll sig på varsinn kant. Mye bra!

Så nu är det bestämt. Jag ska ta mig an vovve på prov, och så får vi väl helt enkelt se hur det går. Förhoppningsvis går det bra. Den som lever får se, helt enkelt.

Ja just. Om nån undrar vad han är för ras så har jag för mig att det är typ gråhund och tax. Hahahah underligaste korsningen någonsin, men han är charmig :)

Eller ja, GANSKA mycket häst åtminstone. Det kommer bli lite sammanfattning, lite (??) bilder och några filmer. Alla redo? Bra. Då kör vi.

Vi åkte från Sundsvall vid 13-tiden igår. Resan ner gick utan problem, Mange hade lucköppning sedan fredagens festligheter och sånt är ju alltid lite underhållande att lyssna på, så länge det inte handlar om en själv :P Vi var nere i god tid, och det passar ju mig perfekt. Vi satt på våra platser säkert 45 minuter innan showen började, men det gör ju inget det heller.

Invigningen var riktigt bra. Stämningsfullt. Det var shettisar, riddare, fjordingar, en eldsprutande drake (en häst i nån slags konstig utrustning, det var lite häftigt men det kändes lite fel ändå) och så mina absolut favoriter - shire-arna. (Vad heter shire i plural? Sånna var det iaf.)


Efter invigningen skulle det byggas om till hoppning, och som underhållning medans funktionärerna byggde banan så presenterades "Mange Makers". MEN VAD I HELVETE. Snacka om kvällens bottennapp. Jag satt riktigt och skämdes över att man släppt in nåt dylikt i Globen. Tydligen börjar jag bli gammal, ungdomarna gillade det. Jag skäms fortfarande när jag tänker på det. Fy.

Men sen började hoppningen och det var riktigt kul att se. Svensk seger från Linda Heed, många fina hästar och tuff ridning. I liked a lot. Efter det var det dags för frihetsdressyr. Det var nån fransman som hade en isabellfärgad häst med vingar inne i manegen. Fransmannen själv stod på scenen och ropade ut kommandon till hästen, som den då sedan genomförde. Det var ju lite häftigt förstås. Sedan hade väl (skjut mig inte om jag säger saker i fel ordning nu) Malin Baryard och Peder Fredriksson nån liten H&M-sponsrad talkshow medans de byggde fram banan till fyrspannskörningen.

Fyrspann är ju rejält häftigt alltså. Att man kan få fyra hästar att klara en sån bana i ett sånt högt tempo, det tycker jag är sjukt fränt. Jag skulle knappt klara de tider de gör om jag så RED, det är jag helt övertygad om. Skulle jag köra samma bana skulle det väl ta en vecka. Kanske. Det blev svenskt på tredjeplats iaf. Ettan var australiensare, och han berättade bland annat att två av hans hästar var TJUGOTRE år gamla! Det tycker jag är helt fantastiskt. Aldrig hört talas om tävlingshästar som tävlar internationellt vid den åldern, men de såg hur fräscha ut som helst. Hade aldrig gissat att de var så gamla. Imponerande.

När det blev paus efter fyrspannsdelen smet jag iväg och träffade lite Vissmålare som var på plats, bland andra mina underbara fd klasskompisar Maria och Lollo. Guuuud så roligt det var att träffa dem, det är inte förrän jag träffar Jönköpingsfolk som jag inser hur sjukt mkt jag saknar dem. Just Lollo och Maria (och Anne) var ju de som jag spenderade allra mest tid med genom att vi både gick i samma klass och att vi alla fyra jobbade på Vissmålen. De blev ju som min familj där nere. Det är klart jag saknar dem. Mycket.

Tillbaka inne i arenan. Ytterligare en klass i banhoppning, och det såg ut att bli ännu en svensk seger, men så blidde det icke utan det blev Irländskt istället. Men hon hade en sjukt fin häst hon som vann. Sedan hade de även prisutdelning för "H&M Leading Rider", den som varit med i båda klasserna och fått "flest poäng", och det blev Linda Heed där med. Kul :)

Sen kom kvällens höjdpunkt. Lorenzo och hans andalusier och deras frihetsdressyr. Han kom in på två hästar, han stog alltså med ett ben på vardera häst. Bara det var ju anmärkningsvärt. Han hoppade hinder på detta vis. Här började man ju bli imponerad. Sen släppte de succesivt in fler och fler av hans hästar. De gjorde olika övningar, de hoppade hinder, både på rad och på led, antingen med honom ståendes på två hästar eller genom att han sprang framför och de följde efter honom. Innan det hela var färdigt hade han TOLV hästar inne. Det var så sjuuuuukt häftigt och vackert, jag satt bara och gapade. Jag önskar att jag hade haft en bättre kamera som hade fångat det här bättre, men jag är glad över de få hyfsade bilder som blev, och jag är överlycklig över att ha fått sett detta live. Det var en sån häftig upplevelse!

Sedan kom julavslutningen, och den är ju sådär familjemysig så man får en riktigt mysig känsla. Sen var det slut. Trist, men vi har redan bestämt att det kommer bli fler sånna här resor. Woooonderful!

Hemresan gick bra med. Vi stannade och åt i Stora Wäsby, det tog dock sjuuuuukt lång tid att få mat. Stackarn som stog i kassan verkade tokstressad, bara hon och en till som jobbade och de hade det svettigt med både driven och restaurangen, det kan jag säga. Förstår dock att folk blev less på att vänta... Vi var först i kön och fick säkert vänta åtminstone 20 minuter på vår tur... Sjukt det. Snabbmat?

Andreas ringde en sväng med och vi pratade hund ett tag. Lät bra. Sen svängde vi in på nån avfart och så bytte vi chaufför, och så körde jag resten av vägen hem. Jag tycker det är trevligt att köra så det gör mig absolut inget. Vi kom hem vid halv fem imorse, och precis som jag trodde så somnade jag rätt snabbt. Katterna har dock haft rejv hela morgonen så det har inte blivit allt för mkt sovande. Men det gör ju inget.

Hur som helst. Det var en sjukt värd resa, och jag kommer DEFINITIVT att göra om det vid tillfälle.
Nöjd tjej!

Kom nyss hem från stockholmstrippen. Sjuuuuukt bra var det, klart värt den resan alltså. De sparade det bästa till sist utan tvekan, Lorentzo's (jag tror han hette så) frihetsdressyr var HEEEELT otrolig. Man bara gapade. Jag har filmer och bilder men de kommer imorn (fine, senare IDAG, sluta va så petig) för nu ska jag stupa i säng. Det är inte allt för många timmar innan jag får spännande besök. Kan vara skönt att ha sovit liiiite innan dess åtminstone...

Mamma, sluta läs. Du vill inte veta... :P

Alla med utom mamma? Kej, bra.

Jag funderar på att ta mig an en hund. Har fått frågan om jag kan tänka mig att ta hand om en hund som måste omplaceras, och jag ska gladeligen erkänna att jag är sjuuuuuuuukt sugen. Jag har lekt 20 (30?) frågor ungefär och jag kan inte riktigt påstå att jag hört nåt som borde vara ett hinder. Samtidigt har jag ju aldrig haft en hund förut så det är klart man funderar på om man skulle klara av det. Och sen beror det ju på vad katterna tycker om det hela.

Men om vi utgår från att katterna tycker att det är okej. Jag är ju sällan ute och borta speciellt länge. Men det finns ju ändå alltid tillfällen då man inte kan ta med sig hund. Som till affektiva till exempel. Ska man då lämna hund och katter ensamma hemma med risken att de slår ihjäl varandra (även fast vi nu redan utgått från att de kommer överens), eller ska hund följa med och sitta i bilen under tiden man är där inne? Jag menar, det fungerar ju kanske på hösten och våren, men knappast i iskall kyla eller stekande hetta. Så korkad är jag inte, tro det eller ej. Nu verkar det ju dock som att det inte ska vara något problem för den att vara ensam hemma, och jag har ju kompostgaller som man kan spärra av valda delar av lägenheten med om det skulle vara så.

Jag har funderat länge på att skaffa hund. Men oftast så har det varit inköpspriset som varit största hindret. Det hindret finns inte här. Jag har sedan tidigare kollat upp ungefär vad foder och försäkring o sånt kostar och såvida det inte handlar om en hund storlek deluxe så är det i prinicp billigare än katterna. Men visst, det blir ju ändå ännu en utgift.

Lots to think about...

Nu börjar det närma sig. Fatta, jag ska åka med Joanna och Mange till Stockholm Horseshow! Fatta fatta fatta hur mkt jag längtar. Gaaalet taggad kan man säga.

Det här ska vi underhållas av :)



Sååå spännande! Jag har varit på Stockholm Horseshow en gång tidigare, men då gick jag i typ mellan- eller högstadiet. Typ hundra år sedan med andra ord. Alltså, jag är så peppad så jag kan inte få fram en vettig tanke just nu. Bäst att avsluta :P

Det går ett rykte på byn om att det är någon som är väldigt fast i Angry Birds... Och då kom jag ju bara att tänka på den här fantastiskt lustiga lilla bilden:

Det verkar ju faktiskt logiskt, eller hur? ;)

Förra helgen gjorde jag en av mina största tabbar som bilförare. Och ändå var det inte en speciellt stor tabbe. Jag backade nämligen upp över en trottoarkant. Första tanken när man gör en sån sak är väl att "nu kommer jag få punktering"... Men nåt sånt har jag inte märkt av. Däremot så har den börjat låta konstigt från den sidan där trottoaren mötte gummi. Det liksom gnisslar. Ibland när jag kör rakt fram, men allra oftast när jag gör vänstersvängar i typ rondeller och korsningar, när trycket alltså läggs på väntersidan. Då gnisslar det. Och i mitt huvud kommer det bli dyrt.

Jag har rådfrågat min bilkonsult Andreas och han misstänker att det "bara" handlar om hjullagret. Eftersom det var dåligt på högersidan så är risken överväldigande att det är samma fel på andra däcket med, eftersom de troligtvis byttes samtidigt förra gången och då alltså säkert kan gå sönder samtidigt. Åh herregud, det där måste vara den mest IQ-befriade meningen som jag skrivit på år och dag. Var det någon som fattade vad jag menade? Aja, skit samma. Det låter som en trasig bil och trasig bil låter ALLTID dyrt i mina öron. Jag hoppas dock att Andreas diagnos är korrekt, för då är notan ungefär 300 kronor. Håll tummen!

Klockan börjar närma sig avgång för kvällens höjdpunkt. Jag ska snart bege mig iväg och hämta Joanna för att sedan hämta mat för att sedan landa hos Joanna o Mange for some hockeyyyyyy! Nu hoppas vi på en bra kväll, vi vill upp på 32 poäng som alla de andra "stora" pojkarna. Och sen vill vi gå om dem. Men det är ju en senare fråga.

Aja. Nej jag hade nog inget mer att säga just nu. Jag kände hur fingrarna krampade ihop sig i ren ordbrist-strejk. Lika bra att lyda. Magen vill ha mat med. Hejdåå

Jag hoppas ni förstog att det där var 300% sarkastiskt. Jag läser om Alexandramannen på aftonbladet.se . Total jävla idioti. För det första är det helt sjukt att han ska släppas ut i förtid. 2007 dömdes han till 10 års fängelse och livstids utvisning, hur går det ihop med att han släpps redan? Och sen då det där andra, ni vet, "livstids utvisning"? Det borde väl innebära ungefär: FÖRSVINN FRÅN VÅRT LAND INNAN VI KLIPPER AV PICKEN DIN MED NAGELSAX! Men tydligen inte. Tydligen går det, som invandrare, att gömma dokument om vilket land man kommer ifrån, och på så sätt slippa utvisning. VA?!

Jag hittade länken genom en vän på Facebook, och en av kommentarerna till hans inlägg var ett konstaterande att det är rätt skevt att man behåller brottslingar på grund av detta, men barn och gamla verkar kunna skickas iväg utan större problem. Okej, jag har ingen statistik på det hela, men ibland funderar man ju på om det inte är sant. Jag är inte rasist. Men jag tycker så här: Kommer det utlänningar till sverige, oavsett om de är från irak, kanada, spanien eller zimbabwe, så ska de kastas ut med röven före om de begår brott. Jag tycker verkligen det. Är man så jävla korkad att man håller på med dumheter i ett land där man fått en ny chans, då får man man stå sitt kast med.

Han är dömd för övergrepp på FEMTIOÅTTA tjejer. Förstår ni hur många det är? Och såvitt jag förstått det så var de flesta inte ens myndiga. Vissa under femton år! Det är så jävla vidrigt.

Åhh, jag blir så jävla arg av sånt här. And by the way. P3 Dokumentär har gjort en asbra dokumentär om Alexandramannen. Lyssna på den HÄR (okej, länken skickar dig till det avsnittet, sen får du själv ladda ner det, helt lagligt, och lyssna på det), jag lovar att det är värt det.

På relativt gott humör, åtminstone om man ska se till det faktum att klockan inte ens är nio än. Jag är rent generellt inte en morgonmänniska. Men å andra sidan är det inte många mornar som man har en god vän att snacka skit en stund med direkt på morgonkvisten heller. Det bidrar ju helt klart till ett positivt humör.

Nu ska jag kolla klart på ett avsnitt av House (jag håller på att mata mig igenom ännu en serie... hrm) och sen är det väl dags att bege mig iväg till farbror huvuddoktorn. Har en stark känsla av att jag kommer sova lite mer sen när jag kommer hem, blev knappt 3-4 timmar inatt. Liiiite trött nu.

Önskar mina läsare en bra dag... :)

Nej, jag kom inte i säng som jag hade tänkt. Lyssnar på Glee istället. Har jag lagt upp den här förut?

"The only exception"





(Eller hela versionen fast utan rörliga bilder här nedan)

Haft en kanonkväll ikväll :) Och jag överlevde sushin! Jag är glad att jag provat. Jag trodde dock att det handlade om att hata eller älska det, men efter att ha provat så sällar jag mig till "mittemellan"-skaran.

Jag menar, laxen var SJUUUUKT god. Skulle kunna äta ihjäl mig på bara det. Räkorna och den där röda grejen, (jag minns inte, var det tonfisk?) var också klart ätbara. De där runda grejerna med avokado, gurka, lax och crabsticks i var väl okej med tanke på att jag varken gillar gurka eller avokado. Annars helt okej. Den där grejen som mest är grön vet jag inte ens vad det är, det såg skumt ut så det vågade jag inte prova, haha. Och sen var det tofu, smakade lite underligt men det gick ner det med. Sen vågade jag inte prova wasabi heller, jag är ju lite väl försiktig när det gäller starka ting. Men hur som helst. Erika ♥ lax = sant! :D hahaha.

Film blev det med. True Grit. Klart godkänd film. Och sällskapet kan man ju absolut inte klaga på... ;)

För övrigt är jag rätt trött "redan". Funderar starkt på att gå och lägga mig. Ska ju faktiskt väcka denna där redan klockan 8 imorn (han får tre timmars sömn... haha stackars sate... fast självvalt!) och det är inte alltid helt simpelt. Det är dock ingen större mening för mig att somna om efter det, eftersom jag ska vara på affektiva redan kl 10 imorn istället för 13 som det brukar vara. De skulle ha "studiedag" på eftermiddagen så därför blev det framflyttat. Ska bli intressant att få diskutera tisdagens färdighetsgrupp med någon som kan relatera till det. Jag ser faktiskt till och med fram emot det. Knepig känsla. Brukar inte vara speciellt motvillig heller, MEN, jag brukar inte se fram emot det. Och på kvällen blir det ju hockey och på lördag STOCKHOLM. Det är inte klokt vad jag längtar.

Godnatt!

Ikväll ska jag alltså testa sushi för allra första gången. Det kommer ju bli en hemskt intressant upplevelse. Av det jag hört från folk hittills så antingen älskar man eller hatar man det. Jag hoppas ju självklart att jag kommer gilla det, lär bli lite snopet annars.

Bytte iaf lampa i julstjärnan i köket men den funkar ändå inte. SORG! Nu måste jag försöka hitta en ny sladd och sån där grej att skruva fast lampan i då antar jag. Aldrig behövt bry mig om några sånna lampor så vi får väl se hur enkelt det blir. IKEA har allt, eller? För övrigt orkar jag inte städa nåt mer noggrant än så här. Det ser bättre ut än innan, alltså är Erika nöjd.

Nu ska Erika duscha. Det har Erika längtat efter hela dagen. Känns dock onödigt att duscha innan man ska dansa dammsugartango, för Erika känner sig alltid sunkig när dansen är över. Så även denna gång. Erika finner ett visst nöje i att skriva om sig själv i tredje person, men hon lovar att det inte kommer bli någon vana.

...så är humöret väldigt mkt bättre idag än igår.
Tackar som frågar!

CH öppnar kundcenter i Övik. Jag vet inte riktigt om jag ska grattulera eller beklaga. Men det är förstås alltid bra med så pass många arbetstillfällen i en "liten" stad, så visst är det väl bra. Synd att det är en sån jäkla omsättning av folk där bara, man hinner inte riktigt få nån speciellt bra sammanhållning i teamen... Åtminstone inte i support-teamen, det är helt annat med de "administrativa" teamen (Åhhh vad jag ville jobba på BO....) där det är lite mer stabilt.

Jag älskade att jobba på CH när jag började där. Jag tyckte att jag hade bästa jobbet i världen. Det var lite annat när jag slutade. Eller ja, det var väldigt annorlunda. Enormt mkt högre krav och just omsättningen av folk bidrog ju med. Vi var tre personer kvar av mitt originalteam på typ 15 personer när jag slutade. Tappert. Resten av teamet var sammanslagningar från andra team och nyanställda och det ena med det tredje.

Aja. Grattis då Övik.

Nu ska jag åka o träffa mamma en snabbis, sen handla, sen hem o städa lite mer, och sen en välförtjänt dusch... Längtar redan!

De 1,5 minuterna innan detta inlägg påbörjades har bestått helt och hållet av gapskratt. Eller ja, okej det kanske tog en 15 sekunder innan jag kom in i det hela, men sen skrattade jag jävlar-i-mig så att katterna började kolla konstigt på mig.

Jag vet inte, man kanske måste ha jobbat inom kundservice för att kunna uppskatta humorn i detta klipp, men hur som helst så tycker jag att det var galet kul.

Ja, man kan säga att det var en halvdryg förmiddag. Sånna där som jag, varesig jag vill eller inte, har ibland. Mådde iofs piss inatt med, så det var väl helt enkelt en fortsättning på det. Good times, alltså. Låg i sängen skamligt länge och bara låg, tänker inte ens säga hur länge.. haha.

Åkte och hämtade syrran vid 17-tiden. Vi sprang på stan en snabb sväng och sedan bar det iväg till pappa för att fira lite födelsedag. Vi fick hembakat tunnbröd, banantårta och nån slags bull-längt. Gott var det iaf, och trevligt med för den sakens skull. Evelin hade på sig den sötaste lilla klänningen som hon fick av mig i våras, ett av mina fantastiska Ullared-fynd. Nöjd moster, fin systerdotter.

Nu ikväll har jag ägnat mig lite åt lägenhetsstädning. Eller ja, jag började ju inte förrän vid 21-tiden, så det fick bli relativt stillsamt. Dammsugningen får vänta tills imorn så jag inte stör grannarna mer än nödvändigt. Även om det vore rätt åt vissa av dem...

Anyway. När jag ändå var igång så tjuvstartade jag julpyntandet lite med. Kunde inte riktigt låta bli. Bytte ut lampskärmarna i vardagsrummet till stjärnor "på fot" istället, vart riktigt mysigt. Sedan satte jag upp den gamla klassiska julstjärnan i köksfönstret, men jag borde kanske ha kollat om lampan funkade innan jag hängde upp den... Klantröv. Får byta den imorn. Sedan satte jag även upp "gran-ljusslingan" på balkongräcket. Det här är lite "har ni hört den förut" över det här, men minns ni att jag skrev att jag borde ha kollat om lampan till julstjärnan funkade innan jag hängde upp den? Well, jag borde ha gjort samma sak med ljusslingan. Den funkar bara på en liten del, det såg lite fånigt ut så jag släckte den helt. Fan. Den är ju mysig... :(

Det bästa med dagen måste ju ändå ha varit att jag hittade "min" puma-parfym på ICA Maxi för bara 59 kronor! Jag höll på att smälla av. Visserligen en mindre "förpackning" än den jag köpte senast, men den kostade ju drygt 300 kronor så det här var ju ändå ett fynd. Hallelulja för ICA's rabattcheckar säger jag.. ;)

Sen är ju förstås även en fin grej när man får trevliga mail... :) OCH att modo vinner! Good shit.

Nu är det bara full fart mot helgen iaf. Imorn blir det filmkväll med trevligt sällskap. På fredagmorgon kommer finevän förbi efter jobbet för att sova ett par timmar innan det blir dags för nästa jobb. På fredagkväll beger jag mig till Joanna o Mange och kollar på hockeyn där. Och på lördag åker vi till stockholm för Globen Horseshow! Värsta bra veckoslutet alltså... ♥

Dålig dag.se...
Meningslöst blogginlägg.nu...
Blä helt enkelt.

Jag tycker inte om skräppost. Eller reklam, som vi kallade det på den gamla goda tiden. Jag gillar det inte i pappersform, och jag gillar det inte i digital form. Dumma. Lite då och då berättar telefonen att det finns ett oläst mail, man blir glad. Men nej. Bara massa sketen reklam. Uppskattas ej. Så nu har jag roat mig med att avregistrera mig från diverse olika nyhetsbrev och reklamutskick. Duktig jag.

Och visst sa jag att jag skulle ångra makaronerna? Det gjorde jag. Vaknade med så sjukt ont i magen så det var inte sant. Riktigt sådär så jag på allvar nästan svimmade. Good Times...

Ja, och apropå vakna... Frös som ett djur inatt. Så nu har jag sovit med långärmad tröja, mysbyxor och strumpor, under duntäcke, överkast och filt. Ligger fortfarande i sängen, och har dessutom två katter som ligger på mig (Japp på, inte bredvid) och jag svettas inte. Det är riktigt behagligt faktiskt. 21 grader är det här inne, om någon undrar. Aja. Nu ska jag återgå till filmen i väntan på bättre tider...

Det har slagit mig många gånger. På internet är alla anonyma. Eller ursäkta, man kan välja att vara anonym. Oftast, åtminstone. Jag menar, jag har sett i hur många bloggar som helst att människor kommenterar utan att skriva sitt namn. Tråkigt, men det är deras val. Oftast har folk vett nog att vara trevliga och hövliga i sina kommentarer, men sen finns det ju även totala stopskott som prompt måste racka ner på människorna omkring dem.

Jag läser många hästrelaterade bloggar. Där kan det finnas allt från beröm till kritik, till rena påhopp. Och det slår aldrig fel att personerna bakom påhoppen väljer att vara anonyma. Jag förstår på sätt och vis, men samtidigt inte. För det första förstår jag inte hur man kan känna sig så förmer än någon annan att man ifrågasätter dem utan att våga stå för sin egen åsikt. För det andra så handlar det extremt sällan om konstruktiva kommentarer, utan det är mest bara destruktivt. Idioter. Sånt har jag faktiskt sluppit på min blogg. Men å andra sidan gör jag väl sällan saker som sticker folk i ögonen heller. Jag trodde dock att jag hade kunnat få en eller annan bitsk kommentar när jag skrev om hur jag ville ha en "redig karl". Men så blev det ju som tur var inte.

Sen finns ju fenomenet Facebook. Där är du för omväxlingens skull inte anonym. Du kan välja vilka som ska få se dina inlägg, du väljer själv vilka du vill vara vän med, du kan välja att blockera personer som du inte vill ska ha tillgång alls till din profil. Men visst kan det bli "mobbing" och intriger även då. Kommer ni ihåg att det förr fanns nåt som kallades "Define me" på Facebook? Man kunde iaf välja det som en slags "app" på sin sida. Där kunde ens vänner skriva in ord som beskrev sidans ägare, och sedan sammanställdes då det. Ord som förekom många gånger fick större teckensnitt än de som skrevs ett fåtal gånger osv. En dåvarande bekant till mig hade en sån här, och den såg ut enligt bilden till höger.

Nu måste jag ju erkänna att jag håller med om de allra flesta negativa ord i hans "breakdown". Man kan säga att det är inte av en slump som vi inte längre har kontakt. Men samtidigt skulle jag inte få för mig att skriva sådana här ord helt öppet om någon som trots allt kallar sig min vän. Eller bekant. Eller whatever. Det är inte okej. Det måste ju ha känts rejält pissigt att få en notifikation att någon (i det här fallet anonym, eftersom det var lite poängen...) i min bekantskapskrets kallat "mig" falsk, egoistisk, opålitlig, otrevlig, ful, och så vidare. Det är INTE okej.

Att det blev ett sånt här inlägg ikväll är inte helt tagit ur luften.

Jag är som person totalt icke-konfliktsökande. Skulle jag mot förmodan bråka med någon, så skulle de ske privat. Skulle det ske via internet så skulle det vara mail, chat eller liknande, inte helt öppet till allmän beskådan. Jag ska inte gå in i det speciellt detaljerat, för jag har egentligen ingenting med saken att göra. Det var en "diskussion" i en väns logg som väl i grunden startade efter att person X kallat person Y för rasist. Osv. Sedan var det igång. Jag bara reagerade på hur elakt det blev. Från båda hållen. Dels en kommentar som jag över huvud taget inte tyckte ens passade in i sammanhanget, till repliken på just den kommentaren. Inget av det var okej i mina ögon.

Jag blir ledsen när människor bråkar. Det spelar ingen roll om det är personer som står mig nära eller personer jag inte känner. Jag tycker ilska är en otäck sak, och håller mig helst så långt borta från den som möjligt. Jag kommer ihåg när en kille jag var tillsammans med bråkade med sin mamma om en sån skitsak som att beställa pizza, men det slutade med att de båda skrek åt varandra och han slog in näven i väggen bredvid där hon stog. Hon gick ner till sin man och grät, han återgick till att spela dator, och jag satt i soffan helt paralyserad. Sjukt obehagligt och jag minns det som om det var igår.

Okej, just den incidenten har inget med ämnet att göra, egentligen. Det bara slog mig apropå att bråka. Som vanligt hamnar jag lite vid sidan av det jag hade tänkt säga, men jag tror jag fått med allt rätt bra ändå.

Jag kan förstå att man ibland blir arg på sina medmänniskor. Jag blir det med, fast jag gnäller oftast lite i bloggen eller till vänner, och sedan vänder jag det inåt. Inte så hälsosamt det heller kanske, men det stör inte utåt, förutom gnället i början. Sen är jag ju rätt konflikträdd med, så det spär väl på min syn på att bråk är helt onödigt. Ilska är onödig. Utåtagerande är onödigt. Oavsett om det sker via internet eller "IRL" som det så fint kallas. Och regelrätt mobbing sen... Totalt jävla idiotiskt. BAH!

Monsterlångt inlägg. Did I even make sense?
Nåja. Shit happens...

...för det är pappas födelsedag, hurra hurra hurra! ♥

Så här "i slutet på pengarna" så blir det alltid sådana fantastiska kulinariska underverk hos Näsberg. Alltså, verkligen, det är sånt där som skulle få Gordon Ramsey att tappa hakan. Kanske inte på det positiva sättet visserligen. Men orka va petig dåååå!

Seriöst alltså. Makaroner med grillkrydda. En storartad klassiker. Skämt åsido så ÄR det faktiskt jävligt gott, men gissa hur lite ont i magen jag kommer få av det här senare? Typ asmycket. Om det blir inatt eller imorn är en mindre viktig detalj, för jag vet att det kommer hända förr eller senare. Men men, äta bör man - annars dör man. Och magknipet kommer ju inte döda mig, förhoppningsvis alltså... :P Jag har tittat alldeles för mkt på House den senaste tiden så det KAN ju vara så att magknip caused by snabbmakaroner är en enormt allvarlig åkomma. Vem vet.

Jag vill även berätta att jag fryser. Som omväxling menar jag. Jag hittade dock rätt på mina duntofflor, så det är ju nice. Dessutom har jag ju en bra filt att kura in mig i. Fast jag vet ju vad jag hellre hade.... äsch, don't go there... :)

Och apropå filt:

Dags för Vecka 6-utmaningsinlägg igen. Veckans tema är ögonkontakt, och jag tänker ta det ur några olika synvinklar (haha fattar ni, ögon - syn? Höhöhö).

Aaaaaanyway.

Generell ögonkontakt
Jag erkänner. Jag är pissigt dålig på att ha ögonkontakt med folk. Jag får verkligen anstränga mig för att kunna ha ögonkontakt när jag pratar med folk. Det är olika svårt med olika människor, och om jag av någon anledning skäms, är nervös, känner mig utsatt eller liknande, då är det så gott som omöjligt. När jag träffar min psykolog har jag sällan ögonkontakt med än ett par sekunder per hela timmen. För er som inte förstår hur lite det är så är det pyyyyyyttelite. Jag är ganska dålig med vänner o så med, men jag försöker bättra mig.  Men om någon nån gång undrar varför jag inte möter din blick - hur klyschigt det än låter så har det inte med dig att göra. Du vet, it's not you, it's me. På riktigt.

Kärlek vid första ögonkastet
Jag tror på det. Faktiskt. Även om det i de allra flesta fall mer handlar om attraktion vid första ögonkastet, så tror jag ändå att man kan bli kär första gången man ser någon. Sedan tror jag då fortsättningsvis även att man kan bli o-kär i samma person i samma sekund som den öppnar munnen (jag syftar inte på andedräkten), men so what? Det kan ju lika väl slumpa sig så att den handlar om den person som man kommer spendera resten av sitt liv med. Jag vet inte, jag är väl någon slags drömmare som gärna ser allt i ett rosenrött skimmer, men då får det väl vara så då...!

Ögonkontakt vid sex
När jag tänkte på just den här delen så tänkte jag i form av "åh så romantiskt och fint det ska vara när man har ögonkontakt vid sex" och blablabla. Och så kan det ju för all del vara. Men sen tänkte jag lite på något som jag hörde i ett av alla "Ligga med P3"-avsnitt som jag lyssnat på den senaste tiden. Det finns ju faktiskt flera sätt att ha ögonkontakt på. Det kan vara den där överlägsna blicken som en dominant ger den undergivne. Eller tvärt om, den där undvikande blicken som den undergivne ger den dominante. Det kan vara den där blicken någon ger under en paus i oralsex. Det kan vara den där blicken precis efter sex, när man (förhoppningsvis, haha) är utmattad, glad (endorfiner is the shit) och tillfredsställd. Eller en utmanande blick innan sexet i stil med "Ja men kom och ta mig då". Det finns många typer av ögonkontakt, men det är inget fel i att hålla ögonen stängda med. Jag vill bara ha det sagt (haha, undra varför?). Men att till exempel se någon sluta ögonen eftersom något man gör är såååå förbannat skönt, det är rätt upphetsande det med. Så, man MÅSTE inte ha ögonkontakt. Det funkar finemang ändå.

Nu börjar jag hamna i det läget att jag antingen kommer spåra ur helt, eller helt tappa inspirationen. Så därför avslutar jag här. See you again next week for some more SNUSK.

Idag har jag alltså varit på min första "färdighetsgrupp"-träff. Jag kommer inte skriva speciellt mkt om dessa träffar eftersom jag, till skillnad från individualen, inte är ensam där. Det var iaf jag och sex andra personer i gruppen. Två ledare. Det kan säkert bli bra, men den första halvtimmen satt jag som i en blandning av halvpanik och koma. Lyssnade nog inte speciellt bra då. Det var en väldigt underlig och annorlunda situation, men som sagt, det kommer säkert bli bra bara man vänjer sig vid det.

För det andra så är jag sjuuuukt sötsugen. Godis, godis, godis, godis. Jag vill ha. Men nåt sånt blir det inte. Men jag vill haaaaa!

Och för det tredje, och apropå söta saker så skulle jag ge min högre arm för att kunna läsa tankar. Fast å andra sidan är jag väl lite partisk, för min högra handled har totalstrejkat sen i förrgår. Så den hade jag kunnat amputera bara för mitt eget höga nöjes skull. Eller ja, okej, lite överdrivet. Men nu fattar.

Oooooch för det fjärde så har jag extrem hästabstinens just nu med. Jag saknar ridningen. Jag saknar att träna, att rida ut med förstås, men det var enormt längesedan jag red för en tränare och jag saknar det. Saknar att utmana mig själv och för omväxlingens skull inte förvänta mig katastrof som resultat. Saknar väl häst- och stallkontakten rent generellt med. Ge mig hääääst!


Jag vill ha Diana... ♥ :(

Okej, jag var kanske lite väl grinig förut. Men jag var frustrerad. Och stressad. Helt i onödan som det senare visade sig, men det kunde jag ju inte veta när jag stog och svor över att bilens lås inte betedde sig som jag ville. Men det var bara så störande. När man har planer och ska iväg, har bestämt tid, och sedan inte komma in i bilen?! Skitbil alltså. Dessutom var det förstås extra störande att det stog fyra ungdomar precis nästan bredvid och bara stirrande. Buuuu! Men jag kom in i bilen till slut. på vägen in till stan började jag dock fundera över hur jag skulle ta mig UT ur bilen, eftersom den fortfarande var låst (den låser liksom och låser upp om vartannat så sliter man upp dörren i rätt ögonblick så kommer man alltså in, annars låser den sig igen). Men när jag kom in till stan så låste den faktiskt upp sig, så jag slapp det där att klättra ut genom fönstret. Det hade ju varit en gnutta genant alltså...! Men Fanny, som svar på din kommentar till förra inlägget, så ja, en dålig dag kan man säga utan att ljuga. Tur det blev bättre sen iaf.

Bion var bra iaf. Vi såg Jägarna 2. Klart godkänd var den, fast jag ska erkänna att jag var liiiite okoncentrerad emellanåt, satt och frös som ett aber. Okej, jag HADE kunnat dra på jackan över mig och tagit på mig vantar, men det kändes lite väl... Sen fanns det ju annat som fick en lite distraherad med, typ mannen bakom som satt och sov (det hördes på andningen och snarkningarna) och sparkarna jag fick i ryggen när han blev väckt emellanåt. Måste ha känts värt för honom att gå på bio alltså... ;P Aja, hur som helst, trevligt biobesök med trevligt sällskap!

Imorn kommer nog bli en lite lagom jobbig dag. Faktiskt. Imorn ska jag nämligen börja i en "färdighetsgrupp" på affektiva. Jag vet ärligt talat inte riktigt vad det innebär, mer än att det är ett slags gruppsamtal. Det känns sjuuuuukt nervös, jag har ingen som helst lust att prata om mina hjärnspöken inför en massa andra människor som jag inte känner. Usch. MEN, jag ska självklart gå dit, skam den som ger sig, ungefär.

Aja. Trött tjej nu, faktiskt. Ska nog gå och lägga mig strax, är halvvägs genom första Pirates of the caribbean-filmen (för typ femtonde gången?) så den kan man ju glo på i sömndimman. Sen ska jag inte drömma om farliga mördande norrlandsjägare... ;)

Godnatt... :)

Man kan säga så här.

Flicka är heffaklump.
Bil är golf. Bil är låst. Sjukt jävla Jätte-jätte-jättemycket låst.

Heffaklump frustrerad. Får upp dörr på passagerarsidan. Heffaklump osmidig.
Ett gäng rökande ungdomar studerar heffaklump som klättrar in i golf. Golf fortfarande jättelåst

heffaklump arg!

Den här måndagen kommer, åtminstone hittills, inte vinna nåt pris för "monday of the year". Nu är jag ju dock ingen måndagshatare, jag är mer en onsdagshatare. Fast det är ju mest när jag jobbar. Som läget är nu så är alla dagar mer eller mindre likadana, så därför kan man välja att älska din nästa eller öhh.. äh, jag hittade ingen bra "liknelse" till att inte gilla dem. Äsch, jag har ingenting emot måndagar. CSN däremot, dem gillar jag inte. Inte just nu, åtminstone.

Annars är läget helt okej faktiskt. Och bättre blir det eftersom jag ska på bio ikväll, det ska bli trevligt. Sen finns det ju ännu mer roligt att se fram emot i veckan, typ på lördag..... :D Hästar hästar hästar i massor. Bara titta visserligen, men guuud så kul det ska bli.

Nu ska jag försöka klippa iordning låtarna från Evelin och Charlies dop, har äntligen fått ljudfilen... :)

Snacka om att den här dagen har börjat helt jävla fel. Jag hade väl visserligen redan anat det, men CSN var inte minsta lilla samarbetsvilliga. Vilket innebär att det kommer bli rätt klent med julklappar i år. Ni får januariklappar istället, så har ni nåt att se fram emot även efter nyår. Eller så satsar jag på mellandagsklappar. Det känns ju också som en fungerande idé!

Men men. Allt löser sig på ett eller annat sätt.

Jag har ägnat den här kvällen åt att masslyssna på Glee-musik (seriöst, KOLLA på klippet i förra inlägget, så sjukt bra), kollat på amerikansk football, läst en hel del blogginlägg, chattat (och fått alldeles för mkt information... hrm... skaffa ett filter! Man behöver inte berätta allt.... Ska jag säga?) och mailat... :) Som helhet en klart godkänd kväll.

Dagen har också varit godkänd, kanske ska nämnas. Åkte till Emma för att gratta henne vid 15-tiden och när jag kom dit så var det PACKAT med folk där. Jag visste väl på ett ungefär vilka de flesta var iaf. Det roligaste var väl att Robin och Madde ville att jag o Emma ska spela/sjunga på deras son Nilas dop när det blir dags för det. Yaaay!

Evelin gjorde sin första ridtur (nooo, not really) och så bekantade hon sig lite mer med kusin Charlie


Sen blev det lite umgäng med The Godfather "Lövet" med. Han och jag är alltså Evelins faddrar, eller gudföräldrar, eller vad man nu vill kalla det. Verkar vara ett tema att vara randigt klädd när man ska umgås med Evelin - Andreas hade en randig tröja igår han med. Haha.

Nu ska jag göra kudden sällskap. Eller, jag ska faktiskt byta tillbaka till mina gamla kuddar inatt. Se vad kroppen säger om det. Den kan ju inte säga så mkt mer om det än vad den sagt om handleden ikväll iaf, det har varit storstrejk....

Nåja, det som inte dödar, härdar! Typ.

Sova var det. Just.
Godnatt.

Eller förresten. Jag måste ju bara flika in att det var lite småkul att kolla på amerikans fotboll. Football? Vad säger man? Aja. Det är inte nåt man ser speciellt ofta på vanliga hederliga "svensson-kanaler" (typ TV10 som nu). Nu börjar visst ännu en match. Då kan den ju få stå på medans man gör kvällsbestyren och så. Ja, nej men jag skulle ju säga att det är kul att se nåt annat än typ fotboll och golf, som verkar vara det som man mest får se på tv. Och snooker. Om man kollar på Eurosport vill säga. Vem vill kolla på det egentligen? Meningslöst. Ungefär som att kolla på schack. Guuud så träligt.

Ska det vara sport på tv så ska det vara 1) ridsport, 2) hockey, 3) friidrott, 4) "vinterstudion" alltså typ skidor, skidskytte, alpint osv. Men som sagt, det här funkar ju fint det med, eftersom det är nånting annorlunda. Fast jag fattar ju inte mkt. Men man kanske kan lära sig... Haha :)

Men det var ju sova jag skulle göra. Jag är ju världens mest lättdistraherade människa. Speciellt när jag bloggar, börjar jag på ett spår så är det sjukt lätt att det spåret leder någon annanstans, och vips så är man inne på nåt man inte ens tänkt skriva om. Jaa, men ungefär som att någon från RFSU inatt har kommenterat ett av mina Vecka 6-inlägg, det var ju lite lagom underligt och oväntat, men det är väl så med sociala media, företagen har ute sin tentakler överallt. Telia kommenterade ju också här nån gång när jag hade "hissat" deras reklam för On Demand. Och så fick jag ju skäll av CH och SC (förståeligt) när jag hade resonerat lite väl offentligt om hur okej det var att säga upp mig. Jag står dock fortfarande fast vid att jag tycker att både de företagen var riktigt rövskallar som sa upp mig av en helt idiotisk anledning... Fega jävlar.

Jag är ju helt jävla hopplös.

SOVA. GÅ OCH LÄGG DIG NÄSBERT. (Det där var med flit.)
Godnatt.
Tredje gången gillt?

Det här videoklippet ger mig rysningar varje gång jag ser det. ÄLSKAR det verkligen.
Glee är en underbar serie, och just den här delen... Den gör mig rörd...

Jaaa jag är ett förbannat jävla klantarsel. Fatta hur störande det är när man tror att man har stenkoll på saker, och så visar det sig att man inte har det?! Åhhh jag blir totalt vansinnig, både på "dem" och på mig, men givetvis mest på mig själv för att jag var naiv och trodde att saker och ting bara skulle funka. Idioti, total jävla idioti.

Imorn blir det en jävla massa telefonerande, för det här går ju inte.... MORR.

Eftersom Johannes nu har sitt Xbox hos min syster så kan de väl med fördel få låna lite spel av mig. Jag spelar ju ändå mest bara på Andreas Wii, och jag har ju samma GH-spel till båda konsollerna så why not? Så nu ska jag packa erikas kappsäck (eller egentligen mest en ICA-kasse) och bege mig mot skönsmon.

Intressant inlägg va?

Första gången jag vaknade imorse, kring femsnåret, så var det för att en av mina underbara katter letat rätt på "omslagspappret" till en kattgodis de fick häromdagen. Den skulle minsann vändas utochin för att kunna få åt sig eventuella smulor. Misstänker jag. Jag gömde den där de inte kan komma åt den.

Jag somnade om. Och jag drömde konstiga ting. Jag drömde dels att jag ringde till en person jag inte ringt till förut, och h*n hade ett svarsmeddelande på sitt mobilsvar som var en konstig halvrasistisk "fräckis" om nån afrikansk kung, ipren och en stuga i småland. Om man tyckte den var rolig så fick man tala in på mobilsvaret, annars inte. Jag förstog den inte ens, så jag sa aldrig nåt. Nästa steg i drömmen var att jag cyklade från nacksta in mot stan. Helt plötsligt, vid ett övergångsställe, så går det två äldre herrar med rullatorer - spritt språngande nakna. När jag tittar mig omkring så är deti, i båda hyreshusen på båda sidorna av vägen, fullt med nakna människor på balkongerna. I alla åldrar. Vissa med studentmössor och champangeglas, andra med kräfthattar och en tredje balkong med typ ballonger och serpentiner - men alla var nakna. De tjoade och tjimmade. Jag stannade och tog kort. Sen gick de in i sina lägenheter, och jag fortsatte cykla.

När jag vaknade nästa gång var jag helt övertygad om att det var måndag. Sjukt taggad! Yes, bio ikväll! Öhhh, eller.... nej. Det är söndag. Somnade om.

Sen ringde pappa. Han ville diskutera diskmaskinens fungerande eller icke-fungerande (den funkar - peppar peppar!) och prata lite wordfeud. Hahah. Pappa ♥ Jag var nog inte så närvarande riktigt för jag kommer inte ihåg vad som sades, och så fort vi hade pratat klart så somnade jag om igen.

Sen vaknade jag ännu en gång av en massa aktiviteter i mobilen, så det var väl lika bra att kliva upp då. Helt okej med det faktum att det är söndag, för om ett tag ska jag åka och fira världens bästa lillasyster. Awesome.

Nu tycker jag att vi ska ta det här uttalandet väldigt seriöst under firandet av min systers födelsedag. Jag vet att det skrevs för ett par månader sedan, men jag är HELT övertygad om att det kommer gälla dagens firande med... Eller hur Emma? ;)

Nu fyller hon 25. Herrejävlar så gammal hon är. Fast det innebär ju att jag är gamlare (ett fint klassiskt svenskt ord). Men det ignorerar vi. Nu ska vi istället nöja oss med att konstatera att HON är gammal... :P

Hur som helst så är hon världens bästa syster. ♥
Grattis på födelsedagen, lillasyster kanon!

Nu har jag kämpat mig igenom tio låtar på ungefär en timme. Jag ser flygande prickar. Jag är i huvudet. Nej vänta, jag glömde ett ord. Yr. Jag är yr i huvudet. Lägg till lite sinnesförvirring med. Jag kommer drömma om Aerosmith inatt. Men likförbannat fryser jag fortfarande. Suck! Och magknipen? Yup, still there.

Hej hej hallå dagboken. Ni vet, a'la Berts dagbok?

Har haft en slö och bra lördag. Låg kvar i sängen bra länge, och sen gjorde jag väl mest bara meningslösa saker som att läsa ikapp blogginlägg (hade återigen nästan 300 olästa inlägg, gillar när folk uppdaterar! Fast det är många nonsensinlägg i stil med "hinner inte uppdatera nu, skriver sen". Meningslöst...) och kolla på nåt avsnitt av House. Andreas ringde vid halv tre och meddelade att han snart skulle begiva sig söderut och vi kom överens om att sammanstråla hos min syster.

Väl där så hade vi väldigt trevligt. Emma spelade guitarhero medans jag och Andreas skrattade åt hennes ansiksuttryck (awesome) och sedan påbörjades baket av morotskaka. Nånstans där i trakterna så vaknade även Evelin så hon fick också vara med på ett hörn. När "smeten" nästan var klar insåg jag att vi saknade ströbröd, så jag åkte iväg och skaffade sådant. När jag kom tillbaka så var Ammis och Andreas ute på promenad, meeeen, som ni kanske anat av det tidigare inlägget så hade han lämnat sin telefon hos Emma. Vilket vi självklart var tvungna att utnyttja genom en så kallad "Facerape" (herregud, finns det ett fulare ord?)

Medans kakan var i ugnen så umgicks vi i soffan, Andreas och Evelin bekantade sig lite men hon var inte helt imponerad... Bättre att sitta hos moster... ;D Morotskakan blev inte riktigt bra, Emmas långpanna är större än min så därför blev den väldigt mkt plattare. Det blev dock inget fel alls på smaken, så det var ju tur. Vi provsmakade alla tre. Godkänt enligt alla tror jag. Åtminstone enligt emma, och det är väl huvudsaken eftersom det är hon som fyller år imorgon :)

Johannes kom hem efter ett tag och det var många skratt gällande tandtråd, stygn, nackrörelser och andra dumheter. Jag skrattade så tårarna rann emellanåt. Good shit. Men sen lämnade jag och Andreas de unga tu åt sitt öde, och vi gick till våra bilar. Andreas gjorde som karlar gör ibland, och sparkade på mitt däck. Han tyckte att det lät illa, så helt plötsligt började han leka mekaniker där i mörkret. Drog åt hjullagret, som tydligen var dåligt. Eller löst. Eller vad nu ett hjullager är. Efter många om och men, och en del skit på händerna (och en domkraft som gav vika) så var tydligen skicket på hjullagret tillräckligt bra så då fick jag åka. Bussiga klubben

Åkte förbi coop på hemvägen och köpte en pastasallad (om man nu får kalla min sammansättning för sallad, det kan debatteras) och en påse chips. Nu har det dock slumpat sig så att jag efter intagandet av pastasalladen fick så sjuuuuukt ont i magen, så nu vill jag inte ha nånting annat. Blev äckligt frusen med, så det är nästan så att sängen lockar redan nu. Vägrar ju bli sjuk, men nu tror jag inte att det är det som är felet ändå.

Lite störande bara att man nästan blir ännu mer sällskapssjuk när man inte känner sig helt "på banan", så att säga. Mummel mummel. Men nu ska jag nog köra lite GH Aerosmith för att få tillbaka värmen. Det låter väl bra? Är ju mest bara skräp på TV ändå. The Prestige är iofs bra, men den har jag på dvd så det är onödigt att se den på tv då. Och så är det Transporter 2 senare, men inte förrän 00:10 eller nåt sånt.

Nog med ordbajs nu, let's rock!

Det var en gång jag, min syster och min gode vän - yrkeschauffören Andreas...
Och... Andreas telefon... :)

Gillar för övrigt den fjärde kommentaren.... ;D

Music maestro!
Jag har ju trots allt strumpor med noter på, och då är det okej att lägga ut lite musik i bloggen. Yup.

Åhhh vad tråkigt tänker du. Men lyssna iaf. Bra shit kan man säga. Daughtry kan sin grej. Men den andra videon. Lyssna på introt och tänk på en artist.





Tänkte du på Tomas DiLeva?
Det gjorde inte jag. Varenda gång jag hör det där introt så tänker jag på Kent. Ett sånt typiskt Kent-intro så det är inte klokt. Två sjukt bra låtar iaf. Jag gillar Daughtry. Och inte så lite heller.

NU ska jag sova. Tror jag.

Kattklor + lår. Det gör fördjävla ont. Don't try this at home, kids!

Nu ska jag sova. Det är ju ändå ingen som är vaken och underhåller mig, sjukt dålig stil.
Goodnight freaks.. :)

Kom nyss hem från en trevlig kväll i staden med mkt trevligt sällskap... :) En klart uppskattad kväll, sådana borde man ha fler av!

Vi åt mat på en thailändsk restaurang som heter Chaow Praya River. Jättegod mat och ett riktigt mysigt ställe. Vi satt som i ett eget "bås" där väggarna var klädda i typ bambu-pinnar. Riktigt fränt. Efterrätten och var också finemang, jag satsade på ett säkert kort och valde bananasplit, smarrigt!

Eller hur, visst ser det sjukt gott ut! :)

Sen var det ju historian om diskmaskinen med. Den fungerar! Den har även genomfört premiärdiskningen utan några större problem (att en av matlådorna vänt sig i diskmaskinen kan man ju inte beskylla maskinen för, liksom). Guuuuud så skönt det är att det äntligen är fixat!

Imorn ska jag slå mig samman med lillasyster kanon och baka hennes födelsedagstilltugg. Det blir morotskaka och hallonkaka, mina specialiteter.. ;) Det kommer att bli finemang, det tror jag... :)

Nu blir det filmmys för mig själv, en bra avslutning på en bra kväll... :)

Satt och klickade runt på FB förut och såg (eftersom FB och Spruttifaj numer så gott som alltid är sammankopplade) att en bekant lyssnade på en jul-spellista, där en av låtarna var en av mina favoritlåtar när jag var yngre. Han och låten ska dock få bli namnlösa for now... :P

Hur som helst så blev jag så sjuuuuuuukt sugen på att börja julpynta. Nu har inte jag så himla mkt grejer att pynta med, men typ att byta gardiner, sätta upp stjärnorna, lägga på nån duk och så den där "gran-ljus-grejen" som jag brukar ha på balkongräcket. Det är ju inte som att jag tänkt sätta upp en gran tex. (Jag vill fortfarande kunna ha julgran, men jag vet fortfarande inte hur katterna skulle bete sig med en sån stor "klösmöbel" här hemma).

Men jag menar, jag har inte ens börjat med julkorten än. Och det brukar jag ju vara tidig med. Är det då försvarbart att börja pynta? Det är ju inte ens december än, för den delen.

Men ni kan väl säga till när jag kan få börja julpynta, bara så jag vet.

Alla som tror, att jag just i detta nu har en fungerade diskmaskin, räcker upp en hand.

Ni kan ta ner den igen. För det har jag inte. Pappa och bekanten har varit här, det kan jag se, men jag såg även att det är samma kran som innan, slangarna till diskmaskinen ligger där de låg när jag åkte hemifrån och vattnet är avstängt.

Nu kom dock gubbarna nyss tillbaka så nu fortsätter evighetsprojektet, men förhoppningsvis är slutet på evigheten snart här... ;)

I ett mail häromdagen så nämnde jag att jag gillar träningsvärk. Alltså, ni vet, sådär som man gillar känslan av att den träning man gjort på ett eller annat vis haft effekt. Inte sådär som att man är hel-masochist och gillar smärtan som smärta. Inte så.

Ungefär som jag misstänkte så har jag idag träningsvärk. Yaaaay, fast neeeej... Jag vet inte riktigt om det är träningsvärk fullt ut eller om det bara är rent värk. Ryggen håller på att gå av och det uppskattas sällan. Så nu vet jag inte om det är mitt vanliga "klassiska" ryggont något förhöjt, eller om det helt enkelt är träningsvärk. För jag har ju nämligen Finstas i särklass mest otränade ryggmuskler.

Nu ska jag dock ta kroppaskrället och bege mig iväg till affektiva, precis som alla andra fredagar... And off we go.

Tänk om man hade en lösenordsskyddad blogg som bara ett fåtal kunde läsa i. Som man nyss uppdaterat. Fast att man själv, som ägare av bloggen, glömt både användarnamn och password. Det vore ju förjäkla klantigt.

Tur att inte sånt händer mig.... ^^

Nu ska jag sova så jag orkar med en spännande morgondag... :)
Goodnight!

Jodå, träning blev det. Fast nu kan jag seriöst knappt lyfta armarna. I shit you not! Bara att flytta händerna för att kunna skriva på tangentbordet är en ansträning. Jag har ju nämligen inte korrekt fingersättning när jag skriver (den som de försökte lära oss när man gick på högstadiet och sen en sväng på Komvux), fast ändå inte långt ifrån, men likväl måste jag ibland flytta händerna för att nå vissa bokstäver. Typ för att kunna nå "Y" som jag då rimligtvis lättast hade kunnat nå med vänsterhanden, men inte då, jag ska promt använda högern.

Men herrejösses, snacka om att komma bort ifrån ämnet. Jag är trött och mina muskler har slutat fungera. Det var det som var ämnet. Nåja.

Nu ska jag hoppa in i duschen (okej, inte hoppa, jag tror att badkaret kan protestera emot det) och sen blir det mat. Senare, om jag orkar, tänkte jag köra lite egopyssel, fixa naglarna o lite sånt tex. Har dock en stark känsla av att jag kommer somna tidigt ikväll. Och det har jag i så fall förtjänat, för en gångs skull.

Imorn blir nog en bra dag... :) Intressant om inte annat!
Hej så länge... :)

----------------------------
Hmm okej. Jag tänkte efter lite och insåg att enligt den korrekta fingersättningen så ska man ju faktiskt ta Y genom att använda högerhandens pekfinger. Y är en besvärlig bokstav, jag tycker inte riktigt om den. Ungefär lika lite som mina muskler tycker om mig just nu. Dusch var det. Eller kanske man skulle slå på stort och bada....!?

Övernattade hos en kompis inatt, var inte på humör för att vara själv igår och får man då en inbjudan till lite trevligt sällskap så är det svårt att tacka nej. Imorse vaknade jag dock av att ett stycke stort hund hoppar upp på mig och ska busa/gosa, vilket ledde till att jag fick en välplacerad tass mitt på hakan. Guuuud så skönt. Eller nej. Men det är svårt att bli arg på en hund som bara vill vara lite morgonmysig... :)

Själv är jag dock galet trött. Funderar på att ta en liten powernap. Jag tror att det vore vansinnigt skönt.. :) And so, that's what I'll do.

Eller. NÄE FÖRRESTEN. Nu jävlar frös helvetet till is. En pissigt trött Erika har härmed bestämt sig för att åka till friskis istället för att sova. Värsta grejen! Ring kvällstidningarna!

Hejdå.

...kommer ni bli jäkligt skitiga. Fair warning, eller hur? Ska nog åka och bespruta den med högtryckstvätten idag eller imorn, det blir ju åtminstone inte sämre än vad det är nu... :)

För övrigt verkar det börja röra på sig igen nu, när det gäller diskmaskinen. Pappa var nyss här och lämnade av den nya blandaren, och imorn kl 13 så är det tänkte att han och rör-mannen ska komma hit och koppla saker och ting rätt. Yaaaay. Pappa fick även låna en extranyckel eftersom jag inte kommer vara hemma just då, så det är en sak mindre att använda som bortförklaring om det nu inte skulle bli av.

Och apropå pappa så har jag nu även lärt honom att spela Wordfeud. Jag vet inte om det var ett bra drag, men han ville ju själv... :P Så nu spelar han mot mig, syrran och Kerstin (hans sambo, som vi också lurade in i WF-träsket i måndags). How nice am I? :)

Fast det kanske är mer rätt att säga trött och frusen. Jag misstänker nämligen att frusen-heten beror på att jag är så galet trött. Sov inte speciellt mkt inatt, även fast jag med goda avsikter la mig i sängen i "hyfsad" tid. Somnade dock inte, såklart. Jag saknar att ha sovsällskap, det är oftast då jag sover som bäst. Men men, den som väntar på ngt gott... :)

Nu ska jag strax gå ner i tvättstugan igen. Känns som att jag kommer somna tidigt ikväll.. Gääääsp!

Sådärja!

Då var man på hemmaplan igen då efter ett par timmar med syster, systerdotter och doggy-dog. Allt har gått strålande bra. Vi skiljde oss från Emma vid parkeringshuset, sedan gick vi resterande tre en promenad längs åkanten och bort mot Sporthallen. Det slog mig att Antes butik ligger precis just där, så vi gick upp och sa hej en sväng. Evelin sov mest, fast hon vaknade lagomt till att Ante kunde säga hej innan vi gick därifrån. Mötte sedan upp syster igen, och seeeen mötte vi upp mamma en sväng, och seeeen gick vi hem till syrran igen. Satt där och häckade en stund, var den allra högsta formen av sociala (satt i samma soffa och spelade WF mot varandra), busade lite med Evelin och sen drog jag hem.



Har nu hunnit äta lite, och jag har även varit ner och startat en maskin tvätt. Lite störande dock att den ena maskinen tydligen är trasig, så nu blir det lite extra spring fram och tillbaka. Men men, det är smällar man får ta. Det är ju inte som att jag har nåt att göra ikväll ändå! Det blir en lika slapp kväll som vanligt... :)

Rösta på frågan som jag la ut igår :)



Och förresten, fick en kommentar häromnyssens:

"Postat av: Anonym
Din blogg är skum på bloglovin. Kommer upp 3 olästa inlägg av varje inlägg"

Är det någon annan som har samma problem? Jag ska prova att prenumerera på den själv för att se om detsamma händer mig... Förstår att det är störande iaf... :S

Nu åker ja till syrran. Tjingeling

Imorn ska jag vara ensam barnvakt till Evelin. Det ni. Och inte bara det, jag ska passa Ammis samtidigt med. Nu kommer det dock inte vara speciellt avancerat eller långvarigt, jag ska promenera runt med de båda på stadens gator medans syster är på arbetsintervju. Det blir förhoppningsvis alldeles lagomt odramatiskt för oss alla fyra :) Men det är ju trots allt första gången som jag är helt ensam med Evelin. Puh! Men det kommer gå skitbra... :)

Randiga brudar! Ja, förutom Ammis då. Hon är inte så randig. Men hon får vara med ändå.

Vecka 6 den här veckan har "Sämsta rådet någonsin" som tema. Jag kan inte riktigt komma på att jag fått något riktigt riktigt dåligt råd faktiskt. Det enda jag kan komma på var när jag och ett ex hade läst i nån tidning, eller sett nån annons (jag minns inte riktigt) om några kondomer som skulle på nåt vis öka känslan eller nåt sånt där. Vi tänkte väl mest att det kunde vara en kul grej att prova. Ja jävlar. Det brände som saaaatan, både på honom och mig. Och inte på ett bra vis. Vi avbröt rätt omgående och kastade oss in i duschen för att duscha bort eländet, haha.

Behöver jag nämna att vi kastade bort de två kvarvarande kondomerna från det trepacket?

Jag kan inte heller dra mig till minnes att jag gett något riktigt dåligt råd, fast det kanske jag gjort utan att vara medveten om det. Jag menar, det som funkar för en person behöver ju nödvändigtvis inte alls funka för någon annan.

Har ni fått, eller gett, något riktigt dåligt råd någon gång?

Är inte speciellt sugen på det dock. Det var några veckor sen sist, så det är väl .. uäck, jag mår illa bara jag tänker på det. Lär vara massvis med hår där nere. Luktar nog inte så jäkla gott heller. Bäst att ta på sig plasthandskar för att vara på den säkra sidan.

Pratade med syrran förut och hon sa att om jag inte får nåt vidare bra resultat idag med "grävandet" så kan jag få låna hjälpmedel av henne. Värsta schysst, syskon som delar med sig. Men så har ju Emma alltid varit bättre på det där att rensa avlopp än vad jag är. Jag tycker bara det är äckligt. Jätte-jätteäckligt.

När jag satt och kollade igenom bloggen häromnatten så blev jag lite sugen att köra tisdagstema igen. Det var längesen sist. Jag lär väl tappa intresset rätt snabbt igen om jag känner mig själv, men det kan ju vara kul tills dess om inte annat.

Veckans tema får representeras av den gamla vagnen som står på rundeln på Vissmålen. Jag tycker den är vacker, trots att den är gammal och skruttig. Tänk att få åka omkring i en sån där, dragen av nån stilig pålle. Det vore finemang det, tror jag.

Jag läste precis ett inlägg i bloggen "Hur man inte ger upp" angående hur man ofta prioriterar bland annat sms framför de eller den personen man umgås "live" med. Patrik, som driver bloggen, skriver bland annat:


Jag känner igen det där så vansinnigt väl. Både som "the bad guy" och som "den överflödige". Jag är fullständigt medveten att jag har en äcklig förmåga att plocka upp mobilen i tid och otid för att se om det hänt nåt nytt. På FB, Twitter, nån som uppdaterat nån blogg, nya plågan wordfeud osv osv. Och värre blev det ju såklart sen jag skaffade HTC:n. Jag är medveten om att jag gör det här emellanåt, och beroende på vem jag är med så försöker jag helt enkelt att skita i telefonen. För så jäkla viktig är den inte. Sen beror det såklart, för min egen del, mkt på vem jag umgås med också. Om jag tex sitter hemma hos syrran och kollar på tv, då har jag inte så stora samvetskval över att kolla mobilen, men om jag däremot är på tu man hand med någon, då försöker jag prioritera bort telefonen.

Och då till den delen där man är den överflödige. Det händer att man får den känslan. Det är inte ofta, men det händer. Och det händer extra mycket med en specifik person faktiskt. H*n vet dessutom om att jag känner som jag gör, men jag tror inte det läggs så speciellt mkt vikt vid det hela. Och det kan jag ibland känna är lite respektlöst. För man känner sig verkligen bortprioriterad. Samtdigt som jag är fullständigt medveten om att jag inte är den som håller låda konstant och hela tiden, så visst kan man väl då få kolla mobilen. Det handlar väl om precis det som Patrik skriver ovan, varför prata med mig över huvud taget då, om du den/de andra är intressantare och viktigare?

Det kanske var bättre förr? När telefonerna var till för samtal, och datorerna inte nödvändigtvis var uppkopplade 24/7? Äsch. Internet är bra. Mobiltelefoni är bra. Men man kanske ska lugna sig lite ibland. Kanske?

Men här kommer ännu en...!

Är du kär just nu? Nej
Har du kysst någon idag? Haha nej det har jag inte gjort.
Har du kysst någon de senaste 30 dagarna? Japp
Har du ett förhållande? Nej.
Hur många har du varit tillsammans med? Jag skulle väl se det som att jag varit tillsammans med tre, men alla kanske inte ser det likadant... Hrm...
När går gränsen vid otrohet? När man gör nåt med en person som man inte vill berätta för sin partner.
Har du varit otrogen och om ja, varför? Ja, det har jag. Jag hade redan bestämt mig för att göra slut och på en fest så hånglade jag med en kille... Gjorde slut med killen jag var tillsammans med någon dag efter det. Berättade inget dock, det hade inte tjänat nåt till.
Har du sagt till en person att du var kär i henne/honom när du inte varit det? Nej, det låter meningslöst..
Är du romantisk? Ja det tycker jag nog att jag är
Har du snott en kompis pojkvän/flickvän? Nej
Är du svårflörtad? Både och. Flörtar man på rätt sätt är jag nog inte så svårflörtad, men med fel sätt så är jag väl rätt hopplös.
Har du gråtit framför någon du tyckt om någon gång? Många gånger.
Har du någon gång slagit någon du tyckt om? Nej. Bara Andreas när vi lekt gul bil... ^^
Har du lekt med någons känslor? Inte vad jag är medveten om...
Vem var din första riktiga kärlek? Det måste ha varit Ante det, min första pojkvän... :)
Hur länge höll ditt längsta förhållande? Mina två första höll ganska precis lika länge, omkring 2,5 år.
..och ditt kortaste? ...om det nu räknas som ett förhållande. Men ungefär 4-5 månader
Vill du vara singel eller ha ett förhållande? Jag saknar "någon", så jag vill ha ett förhållande.
Har du varit tillsammans med två samtidigt? Nej det har jag icke.
Är du en bra pojk/flickvän? Ja det tycker jag nog att jag är. Fast det beror ju helt och hållet på hur den andra parten tycker att en bra flickvän är... ;)
Vem sov du senast bredvid (av det motsatta könet)? Det var J det... :)
Vem sa senast att han/hon tyckte om dig mer än som vän? Måste ha varit den där herrejösses-trollhätte-härnösandaren
Har du varit tillsammans med någon som du sen hade ett KK-förhållande med? Japp...
När fick du din första kyss? Oj. Jag har faktiskt ingen aning. Men jag vet att jag hånglade första gången på min första gymnasiefest... haha.
Hur gamla var dina föräldrar när de blev tillsammans? Ingen aning! Mamma?
Har du någon gång velat ha ditt syskons pojkvän/flickvän? Men nej... Emma har dålig smak... ;) Skoja!
Skulle du kunna tatuera in din kärleks namn på armen? Nej det skulle jag inte. Inte för att jag inte tror på "evig kärlek", men det skulle ändå kännas fel. Mina (framtida) barns namn skulle däremot kunna få stå där.
Har du mest blivit dumpad eller dumpat? Ja vad säger man? Jag har dumpat två och blivit dumpad av en. Så jag har väl dumpat mest alltså. "En gång är ingen gång, men två gånger är en vana"?

Emma kommenterade tidigare idag ett inlägg som jag skrev... igår? ...Där jag bland annat skrev om hur jag önskar mig en ny, bra kamera. Och som av en slump så har hon en "extra" kamera hemma som ska säljas...! Fatta hur awesome. Då kan jag köpa en kamera, begagnat, som jag vet är väl omhändertagen och jag kan dessutom passa på att få en liten fotokurs. Det är ju hur bra som helst. Lägg då dessutom till att jag får den för ett galet bra pris OCH kan "delbetala" den. För ekonomin som sjukskriven är ju som sagt kanske inte den bästa.

Ibland är det som att bitarna bara faller på plats... :)

Pappa och Evelin :)

Jag följer ungefär 20 bloggar via bloglovin. Skitsmart grej det där, jag får uppdateringar när folk uppdaterar sina bloggar utan att jag behöva sitta och klicka runt på allihopa för att se om det hänt nåt.

De senaste dagarna har jag dock skrivit betydligt mkt mer än jag läst. Jag har faktiskt bara läst ett fåtal, väl valda, inlägg. Detta innebär att jag i skrivande stund har 356 olästa blogginlägg. Jag skulle vilja påstå att det är ganska många. Och jag skulle vilja påstå att det kommer ta en stund att läsa igenom dem. Men då har jag ju det jag gör om inte annat, fram tills dess att vi ska hälsa på pappa sen.

Aaaanyway.
Om någon vill förenkla följandet av min blogg så kan ni klicka på knappen här nedan. Eller den som är likadan här på vänstersidan. Det är sak samma kan man säga.

Klockan är ju bara barnet!

Lustigt det där med att vända på dygnet. Egentligen är det totalt meningslöst. Jag gör ingenting nu som jag inte hade kunnat göra en tidig morgon. Enda skillnaden är att det har väl aldrig existerat en "tidig morgon" då jag faktiskt varit pigg... :P Fast sanningen är väl att jag inte är speciellt pigg just nu heller. Därav tanken att man kanske borde bege sig mot sängen.

Har roat mig med lite Harry Potter ikväll. Så därför får detta bli nattens bild. Imorn ska jag kanske skriva nåt om utomlandet och snuskerier. Vem näsa, vem näsa?! ;P

Godnatt!

Men jag skrattar åt mig själv, i min egen blogg. Jag har sen igår fortsatt läsa ur bloggen, och nu hittade jag ett stycke som jag skrattade högt åt. Är det okej att tycka att man man själv är lite rolig? Jag läste alltså detta, det är ett utdrag från en dag då jag umgicks med Andreas medans han körde grävmaskin vid Timrå kyrka. Jag skulle assistera honom när han skulle fylla över några rör med sand, och jag skulle alltså hålla dem på plats medans han skyfflade ner sanden...

Alltså det är ju en sån klassisk Erika-feltolkning, så det var kanske därför jag skrattade åt den, mer än att jag kanske är rolig. Men jag tyckte det var roligt då, jag tyckte det var roligt när jag skrev det, och jag tycker fortfarande att det är sjukt kul :P Jag kan nämligen fortfarande se en bild framför mig av mig själv ståendes på alla fyra i en lergrop bara för att vara hjälpsam...! Hahahah!

 

Jag vet inte vad det säger om mig, menne... Ja, om nån har nån teori, så varsågod att dela med er av den... :P

Jag var ju kramsjuk. Eller, jag ÄR fortfarande kramsjuk. Men jag är ju en flicka med tur emellanåt, så jag fick mig ett gäng kramar när jag bytte tillbaka bil med Andreas för knappa timmen sedan. Passade på att umgås med, åkte med honom i traktorn medans han flyttade om lite gods, så det var ju trevligt. Nu har jag iaf fått tillbaka min lilla röda skruttibangbang och imorn ska den få sig en slurk bensin med.

Åhhhhhh sabla missfoster till katt! Åh herregud. Han brukar ibland (okej, ganska regelbundet) hoppa upp på min axel genom att, ja, hoppa upp mot ryggstödet på datorstolen. Nu fick han dock inte riktigt grepp om den översta delen av stolen, UTAN I MIN JÄKLA NACKE! AAAAAAAAAAAAAAAAAAAJ! Tur för honom att han är söt alltså...!

Skulle verkligen behöva tvätta med. Får kila ner imorn innan mötet och sno åt mig första bästa tvätttid. Hade ju bokat en tid i måndags, men den lyckades jag ju glömma bort. Smart tjej.

Och förresten, om någon mot förmodan registrerat att jag inte skrivit nåt vecka 6-inlägg den här veckan så har det nästan varit med flit. Alltså, det är flera veckor nu som ämnena varit... eller, det är väl inget fel på ämnena, men jag har inte fått nån direkt inspiration av dem bara. Men det är tydligen bara en person hittills som skrivit nåt på ämnet, så man kanske får ta o ställa upp ändå då... Haha. Som om det gjorde nån skillnad för någon :)

Oooooch nu när jag ändå håller på och byter ämne i varje stycke så kan jag ju även slänga in att jag saknar hästeriet sjukt mkt just nu. Ge mig en häst! Eller en häst att rida. Eller en häst att sköta om. Eller ett stall att pyssla i. Jag är inte den som är den.

Jo, jag vill även ha en kamera som jag kan fota hästerier med. Mobilkameran är bra på stillastående objekt, men knappast på de som rör sig. Denna bild var ett undantag, men å andra sidan har ju hästen på bilden "tappat" sina framben med.

Hej HOPP!

Jag sitter här och är lite allmänt frusen. Lite smått yr dessutom. Jag vet inte om det påverkar, men jag är just nu galet kramsjuk. Jag saknar att ha någon. Någon att bry mig om, någon som bryr sig om mig. Någon som man kan kura ihop sig med i soffan under en filt och bara känna sig helt avslappnad med. Någon att somna tätt intill med, och någon man kan gnabbas med på morgonen medans man är så där skönt yrvaken.

Nåja. Det kommer, tids nog. Tills dess får jag krama kudden och pussa på katterna... Funkar ju det med, om än kanske inte lika effektivt... :)

För övrigt älskar jag den här bilden. Får en skitgo känsla i kroppen av den, samtidigt som den pushar på den där kramsjukheten och saknaden av "någon" lite extra. Men som sagt.. den som väntar på ngt gott... :)

Den är ju lite småkul faktiskt, som "svar" till Vill du ligga med mig då?-låten. Om man faktiskt lyssnar så är det ju inte så himla "orimliga" saker som sjungs, men båda låtarna är ju egenltigen helt skruvade.

Jag kan nog kanske tänka mig att ligga ändå.
Fast det beror ju helt och hållet på vad det är för kille med!

Det är ju alltid lika kul när man gjort planer som av en eller annan anledning går i stöpet. Nu skulle tydligen inte pappa och hans bekant komma hit idag trots allt, exakt varför vet jag inte men så är det iaf. Aja. Får väl boka in en ny dag istället då och hoppas att det blir av då, eller åtminstone att man kan få höra från far i busken själv att det är inställt, istället för på omvägar... -.-

Lite tjurig tjej nu alltså. Men jag tycker verkligen illa om att ha gjort upp planer och att de sen blir inställda "bara sådär". Spelar ingen större roll vem planerna är med, jag tycker det är lika störande oavsett. Dessutom hade jag VERKLIGEN sett fram emot att få igång diskmaskinen...

Nåja. Vi ska fira farsdag imorgon istället. Funkar väl lika så bra det med.

Jag sitter och nostalgi-läser min blogg. Sådär som jag gör emellanåt. Har nyss läst om första gången jag åkte lastbil, det var ju lite kul. Juli 2006 var det. Efter det har det varit ovanligt mkt lastbilsåkande för någon som inte själv har lastbilskort, skulle jag tro åtminstone.

Hur som helst så snubblade jag över detta och tyckte att det var riktigt kul!

---

---

Älskar Joannas kommentar där, klockren som alltid :) Friscos kommentar är iofs finemang den med :)

Och varför sitter jag och nostalgi-läser bloggen en lördagsnatt när klockan snart är tre? Jo, jag sitter egentligen och söker efter ett specifikt inlägg om mina korta ben (?). Jag blev nyfiken på nåt som nån hade läst. Men jag hittar inte inlägget. Så jag började från början istället... ;) Är ju ändå inte trött än... :)

Jag kom precis på att vintern höjdpunkt snart är här igen! Nämlige Oioioi's julkalender! Åhhh det är ju så vansinnigt bra. Jag kommer bli seriöst ledsen det år som de slutar med den. För det är ju bara att inse att de inte kommer hålla igång i all evighet. Men ett år till kan de väl åtminstone klämma fram? Pleeeeeease?

Jag fick för några dagar sedan en kommentar av Joanna, där hon gav en positiv kommentar om hur öppen jag är med en hel del saker. Jag tycker det är skönt att kunna vara öppen, att slippa smyga och gömma och låtsas att allt är bra hela tiden. Det gör jag så bra IRL, så då är det skönt att kunna släppa det när jag skriver.

Men en sak slog mig. Jag tänkte, om någon utifrån läser mina klagolåtar och humörsvängningsinlägg så kan ju inte det vara så jäkla bra reklam för mig själv, eller hur? Samtidigt som man ju inte vill utge sig för att vara någon man inte är.

Jag tänker faktiskt rätt sällan på hur det jag skriver kan tolkas av folk som inte känner mig. Eller ja, folk rent generellt egentligen. Jag är kanske lite för personlig emellanåt, och jag vet inte om det är en bra eller dålig sak.

Aja. Jag är inte så hemsk eller så ... underlig, som jag kan verka. Eller jo, det är jag. Nästan. Inte riktigt. Ibland.
Gilla läget för fan, jag har mina positiva sidor med... ;) Och förresten, vem har sagt att det inte är nåt positivt att vara knepig? ;)

Den är helt enkelt blind eller bara elak... ><
Jag tyckte dock det var roligt att jag inte behövde redigera bort regnumret på före-bilden... Haha

Man måste ju dokumentera när det är gjort eftersom det var grisigt längs vägarna när jag åkte tillbaka hem sen igen, och imorn efter att han åkt hem till sig igen så kommer det ju se helt ogjort ut. Alltid bra att kunna bevisa att man faktiskt gjort det man ska... :P Har även fyllt på spolarvätska som jag skulle, städat ur den lite invändigt och dessutom pantat allt jag hittade där inne. Plus allt jag hade hos mig. Det vart en hel del kan jag säga. Jag var dock inte den enda inne på ICA Maxi som skulle mass-panta, var en ganska rejäl kö till automaterna, hahaha. Tur man har wordfeud... :P

Nu är det bara lägenheten kvar med som ska få sig en genomgång. Jag minns inte om jag sa det, det gjorde jag nog, men imorn kommer pappa och hans bekant som ska hjälpa mig att få igång diskmaskinen. Som jag längtat på denna dag, då jag äntligen får en diskmaskin (som fungerar). Eller ja, alltså, diskmaskinen har säkerligen fungerat sen jag fick den. Men vi har inte kunnat koppla in den eftersom vi måste byta blandare först. Och det är väl det som ska hända imorn såvitt jag vet, så förhoppningsvis kan vi koppla in den då med.

Yaaaay!

(Mindre yay att jag måste städa först, har ingen lust, men det är skönt när det väl är gjort...!)

Och på tisdag ska jag vara barnvarkt. Eller var det onsdag? Jag får kolla upp det där.

Men nu är jag bilvakt iaf. Typ. Jag har adopterat Andreas bil över helgen och den ska få sig en liten genomgång. Den ska tvättas och jag ska nog försöka mig på att städa den med. Så gott det går. Den ska få en påfylling av bränsle och spolarvätska med. Så när herrn kommer hem från Skara på söndag så har han en fräsch(are) bil. Min egen bil, den står på schenker och är lika skitig och eländig som alltid. Borde kanske ge den en omgång lite längre fram. Ingen tvätt dock.

Annars har det varit en lugn dag. Blev inget filmat på affektiva, jag tror han hade glömt bort det. Däremot så kommer nog inte färdighetsgruppen börja förrän efter nyår, men det är ju faktiskt inte så långt dit. Nu ikväll var jag iväg till Indal en sväng, tände lite ljus vid farmors grav. Tände ett ljus vid minneslunden med, eftersom jag inte vet vart kära kusin Helena ligger begravd... ♥

Sjukt dimmigt var det när jag var ute ikväll iaf. Det var både lite läskigt och lite häftigt att vara på kyrkogården när det var så dimmigt. Massor med tända ljus, halvt gömda av dimman, men som ändå lyste upp hela kyrkogården... Det var en underlig känsla. Saknar farmor iaf...

Nog om detta. Nu ska jag sätta mig och jobba lite med en låttext som en certain someone who will be döpt in about a month ska få tillägnad sig... ^^

En dopinbjudan från Madde, Mattias och lille Samuel. Kul med dop igen!
Och extra kul är ju att... ja, vissa saker är helt enkelt bara extra kul :)

- Va ätej'ju på?
- Mojot...
- Men den knapjaj ju inte?
- ... Jutten...

Speciellt inte när den är så snygg som min är...!

Andreas hade vissa åsikter om min fantastiskt fina mössa. Det mesta gick ut på att den var rosa, trycket är han smart nog att inte ha några invändningar emot. Så där får han ju pluspoäng. Men det är en fin mössa! Gilla läget, ffs!

Han blev dock nöjd när jag istället bytte till min andra mössa (good girls come prepared), och för all del, den är ju också himla schnygg alltså.

BTW, ignorera de så gott som identiska "poserna" samt att bilderna är typiskt fat-girl-angle-bilder. Jag har ingen fantasi när jag ska ta kort på mig själv, och dessutom är det mössorna som är poängen.

Asigt jävla snygga mössor, om du frågar mig!

Ja en grej till.
Har du hört historien om kon och ängen? Det var kon som var på-ängen....
Fattar du?! HAHAHhihihihohohohehehe.

Eh... Småtrött?
Nu ska jag åka till psycho-logen.
Hej hopp, modosnopp.

Eftersom jag är lika muppig som resten av världen, typ, så gör väl jag också ett inlägg som "uppmärksammar" denna dag och detta klockslag. Men sanningen är ju att det inte är allt för vanligt att detta inträffar så what the heck.

Grattis på elva-överallt-dagen, lilla världen (eller åtminstone de som har samma tidszon som oss, ni andra får vänta eller så har det redan hänt).

Då var man hemma på fast mark igen då. Eller ja, marken är väl så gott som alltid fast, men jag har ju suttit i ett rullande fordon det senaste halvdygnet, ungefär. En av Milleschaufförerna som vi brukar samspråka med frågade, när vi satt och åt i Tärnsjö, hur det kom sig att jag orkar åka med tur och retur. Det är inte så svårt egentligen, jag har inte vettigare för mig hemma, jag är likväl vaken, och dessutom har jag ju riktigt bra sällskap.

Inatt gick bättre än förra turen iaf, han var inte alls lika trött inatt så det var skönt. Däremot pikade jag honom för hans flitiga sms-ande med nå kvinnfolk. Jag brukar inte klaga när folk sms-ar när de kör, men det blir lite tröttsamt när det blir så mkt. Då känns det som att man själv lika gärna hade kunnat stanna hemma. Men men, you have to take the good with the bad, och jag gillar ju att åka omkring med den gamle galten, så då får man gilla läget :)

Nu ska jag ta o hoppa i säng iaf. Jag är inte trött, men jag misstänker starkt att jag ändå kommer somna rätt hårt när jag lägger huvudet på kudden.

Godnatt (godmorgon)!

Han som inte vill nämnas i bloggen skrev på msn igår och berättade att ett av våra gemensamma favoritband, Alter Bridge, spelade i Göteborg "typ nu". Jag kollade upp det och det visade sig att de spelade där i tisdags, så det var ju redan försent. Lite surt faktiskt, det är ett sånt där band som jag mer än gärna skulle vilja se live, speciellt eftersom de faktiskt inte "är tillsammans" längre. Creed återförenades väl och nån av dem började väl spela med Slash om jag inte minns fel.

Hur som helst. Hade jag vetat i god tid att de skulle komma till Sverige så hade jag fan gjort en ansträgning för att åka ner och se dem. Han som inte vill nämnas i bloggen sa att "Ja, vi skulle ju stå längst fram och digga vi!" och jag gjorde väl nån liten bitsk kommentar om att vi skulle gå tillsammans om de nån gång kommer tillbaka.
"Ja det borde vi", svarade han
"Nej inte borde, SKA", sa jag.
Sen vart jag bitsk igen.
"Eller du kanske inte vågar. Frugan kan ju bli arg."
"Ja det skulle hon bli om hon visste att jag gick med dig".

Gaaah, jag kan inte hålla käft. Sånt där stör mig. Att man inte får umgås med sina ex. Dumheter. Men men. Jag sa inget mer än så där iaf, så jag tycker jag ska ha pluspoäng för det. Jag får alltid en sån extrem lust att älta det där så fort han börjar skriva, men det leder ju inte till nåt positivt att älta det, så då är det ju rätt meningslöst. Han vet vad jag tycker, jag vet att han inte kommer "gör uppror mot frugan" (förutom *ohörbart mummel som ingen annan än jag förstår*) och jag tänker inte jaga efter honom heller. Men det förändrar ju inte det faktum att jag tycker det är skittrist att vi inte FÅR umgås.

Oooooooch som vanligt så kommer jag helt ifrån ämnet. Alter Bridge. Förjävla bra band alltså. Hade gärna sett dem live men nu blev det inte så.

Hepp.

Jag kan inte riktigt säga att det är en bra låt, men jag har likförbannat fastnat i den, och gungar med varenda gång jag hör den.

"Ett riktigt jävla aaaas"

Det är Maskinen. De har ju alltid konstiga låtar. Men jag tror jag gillar den här bäst hittills iaf. Den kallas för "diss till kungen" dock och det fattar jag inte riktigt, men jag skiter i vilket. Jag sjunger med ändå jag.

Maskinen - Krossa alla fönster


[Frej]
Det är skillnad på ha en kuk å va en kuk
Och jag är beredd och gå i döden för din rätt
Och döda mig om jag inte har rätt

(---Refräng---)
Krossa alla fönster, slå in hans dörr
Låt honom veta, att inget är som förr
Säg som det är nu
Finns ingen väg tillbaks för nån som är en looser
Ett riktigt jävla as
Ett riktigt jävla as
Ett riktigt jävla as
Ett riktigt jävla:

[Frej]
Han har bränt alla tänkbara broar
Han har sänkt alla möjliga skepp
Han har kallat dig 'äckliga hora'
Han har till och med spräckt din läpp
Borta några veckor från huset
Kommer hem med läppstift på kuken
Jag tror aldrig att han kommer å fatta
Om du inte låta nävarna snacka
Han har alltid humör som en åskkur
Blir han arg ser han rött som ett stoppljus
Matchokillar beter sig som flockdjur
Vissa säger 'pang' med ett blockljusljus
Denna gång är det du som har ljuset
Ingen mer chans, han ska ut ur huset
Gör en Lisa "left-eye" Lopez
På honom så fort du kan

Krossa alla fönster, slå in hans dörr
Låt honom veta, att inget är som förr
Säg som det är nu
Finns ingen väg tillbaks för nån som är en looser
Ett riktigt jävla as
Ett riktigt jävla as
Ett riktigt jävla as
Ett riktigt jävla:

[Afasi]
Han har missat din mammas begravning (check!)
Han har missat din födelsedag (check!)
Så det känns som han pushat sin gräns (loser!)
Hade inte du högre krav? (va!)
Hur kan han vara det största som hänt? (vaa?)
Man kan se det på olika sätt
Men han har aldrig fått dig att komma
Du får alltid fejka och avsluta själv på toaletten (aaw)
Han försvinner iväg när det kniper
Och kommer krypande på alla fyra
Men en blick som om han ville fria
Men i ett skick som han hade klamydia (wow!)
Han säger att han vart med någon annan
Att han gjort att hon strax ska bli mamma
Så gör en 'Lisa "left-eyed" Lopez'
På honom så fort du kan

Krossa alla fönster, slå in hans dörr
Låt honom veta, att inget är som förr
Säg som det är nu
Finns ingen väg tillbaks för nån som är en looser
Ett riktigt jävla as
Ett riktigt jävla as
Ett riktigt jävla as
Ett riktigt jävla:

Är han rätt för dig, rätt för dig, rätt
Ligger där och luktar sex, kött och lättöl och svett
Lilla mamma är du rädd, är du rädd, är du rädd
Nej för du är bara rädd om du gör det som är rätt (woo!)

Krossa alla fönster, slå in hans dörr
Låt honom veta, att inget är som förr
Säg som det är nu
Finns ingen väg tillbaks för nån som är en looser
Ett riktigt jävla as

Ta honom i gränden, på vägen hem
Hela världen vet att hans sista chans är bränd
Så krossa alla tänder, en efter en
Och om han inte fattar
Börja om igen (x4)

[Afasi]
Börja om igen (x3)
Aldrig börja om igen

Börja om igen
Aldrig börja om igen

Börja om igen
Aldrig börja om igen
Börja om igen (x3)

Ni två kan aldrig börja om igen

Läste ni inlägget som jag tipsade om igår? Gästbloggaren på Blanka Sidor, som skrev om Manlighet? Om inte, gå dit och läs hela inlägget. Kom sen tillbaka, för jag har några saker att säga.

Jag har kopierat lite från det nämna inlägget, och jag tänkte komma med mina egna tankar och kommentarer efter varje del. Nu har jag inte tagit med alla delarna från inlägget, men jag tänkte ta med ett par stycken iaf.

---

Ja. Ärligt talat, det finns inte många saker som får mig att smälta som att någon säger att de på något vis vill beskydda mig. Som ett ex, och några goda vänner sagt i frågan om vissa manliga as: "Gör han si eller så så ska jag bannemig ge honom en snyting!" Fast med sina egna ord.

Jag uppmuntrar inte våld, det gör jag inte, men det finns nåt starkt och manligt över att vilja beskydda någon som är "svagare". Jag ser inte kvinnor som det svagare könet, men ofta är det faktiskt så att om en man vill en kvinna illa, då ska det mycket till för att hon ska kunna försvara sig fullt ut. Tyvärr!

Och som sagt, känslan av att känna sig beskyddad... Jag gillar den.

---

En "stark, tyst man" ser jag egentligen inte som en manlig "styrka". Det är väl i sådana fall en svaghet. Jag menar inte att man måste bära känslorna utanpå, men det kan vara jobbigt att veta att någon, man eller kvinna, mår dåligt, men inte kunna hjälpa till. Det känns dock mer som en typisk "manlig" grej att inte kunna prata om det är något som gnager en, än vad det är kvinnligt. En man som kan öppna sig, DET är attraktivt. Så länge inte precis allting väller ut samtidigt... :)

---

Jag vet inte varför, men jag dras till killar som har någon slags sportintresse. Det behöver inte vara att de själva är aktiva inom en sport, men om de är intresserade av någon sport så vaknar mitt intresse till liv lite bättre. Extra mycket om det är typ hockey eller, kors i taket, ridsport. Men samtidigt, som en liten kontrast, tror jag att jag skulle få dåndimpen om jag träffade en kille som var dö-fanatisk när det gäller fotboll. Jag hatar fotboll. Tråkig skit alltså. Och att då tvingas genomlida X antal matcher varje vecka/månad/år skulle nog få mitt humör att svaja lite. Så det där med sportintresse kan nog lika gärna vara en fördel som en nackdel.

Och förresten, att kalla gubbmage för "pondus"... Gah, vilket skämt. Inget fel med mage, men pondus? Nej...

---

Det här är ju också en sån där sak som jag nästan skäms för att erkänna, men en kille som på ett eller annat sätt är händig, det är en rejält turn-on. Nån som kan hjälpa en att bygga ihop nånting. Sätta upp en hylla. Laga nåt trasigt. Meka med bilen. I LIKE IT.

Däremot ser jag det inte som någon fördel (okej, ingen nackdel heller, men ingen fördel) med "teknikfreaks" som alltid ska ha det senaste inom all teknik. Senaste versionen av tekniskt tjafs. Jag skiter i vilket. Om det man har fungerar, så varför inte behålla det. Men visst, jag förstår att man vill uppdatera sig ibland, det vill jag med. Men inte med det nyaste och senaste varje gång. Det är inte nånting som är "typiskt manligt" heller.

---

Ja, men ärligt talat. Det är klart man vill att han ska kunna få upp den. Och det är klart att man vill att det ska vara mer än två juck och en suck innan man är klar. Så visst, potens är väl en rätt viktig grej. Storleken är väl inte fullt lika viktig, även om det är klart att "lagom stor" är bäst. Inte för liten, inte för stor, men å andra sidan så gör man det bästa med vad man har, och som inläggsskrivaren på Blanka sidor skriver här ovan, så är det ju trevligt med både händer och tunga med. Och så länge man inte är slapp som en ICA-kasse där nere så funkar även de som är storleken mindre. Inget fel i det.

Mannen behöver inte vara en sexmaskin. Kvinnan behöver inte vara "ovillig". Klart att det är bra om båda är på ungefär samma nivå, det kan bli svårt annars. Personligen tycker jag inte att det är en nackdel med "frisk aptit", men samtidigt kan man måsta pausa lite emellanåt med... Och variation är ju bra :)

---

Alltså, det här är ju en turn-on av stora mått. En barnkär man, som dessutom faktiskt har bra hand med barn, är bland det charmigaste som finns. Däremot så tycker jag inte nödvändigtvis att allt måste delas 50-50. Jag tycker att det är upp till varje familj att avgöra hur man vill fördela allting, men jag kan tänka mig att man som småbarnsmamma vill att pappan ska VILJA vara delaktig, vilja vara hemma, vilja hjälpa till och ta ansvar. Det är viljan som är nyckeln här, tror jag.

---

Det här är också något som jag tycker är attraktivt och manligt. En man som är trygg, säker och stabil i sig själv. Känns lite som att den här punkten går in i de tidigare, så jag vet inte riktigt vad jag ska skriva mer. Men det låter bra iaf.

---

Summeringen?

Jag har läst ganska mkt genusbloggar på sistone, och de vill "krossa alla gamla fördomar om hur män och kvinnor ska vara". Men sanningen är att jag inte kan låta bli att gilla den "typiska mannen". Och jag är ledsen att de finns män som mår dåligt över att de inte passar in i mallen, på samma sätt som jag ibland kan känna att jag själv inte passar in i mallen om hur kvinnor ska vara, men det är bara så. Jag gillar starka beskyddande män. Jag gillar män som gillar hockey. Jag gillar händiga män. Jag gillar stora, välbyggda män (minst 170, annars känns det konstigt). Jag gillar tekniska, problemlösande män.

Sånna män, de kallar jag för karlar. En redig karl, det är vad jag vill ha.
Lite skit under naglarna och arbetarbrallorna på, då är jag såld.

Tack o hej.

Det är skillnad på ha en kuk å va en kuk
Och jag är beredd och gå i döden för din rätt
Och döda mig om jag inte har rätt

Ja, ni vet ju att jag slutade på Usland. Och att FK var galet hjälpsamma och gjorde det till ett arbetsträningstillfälle istället för ett "jobb", eftersom det blev mindre än två veckor. Thank you.

Nu är min sjukskrivning förlängd, eftersom att jag på fredag påbörjar DBT-behandligen. Alla på affektiva som jag pratat med hittills (fyra pers, två läkare, psykologen och sjukskrivningskoordinatorn) brukar prata om hur "jobbigt och påfrestande" behandlingen kan vara, så självklart är jag nervös. Två träffar i veckan, en individuell och en i grupp. Ibland nåt telefonsamtal under veckan med för att se hur det går med hemuppgifter. För sånna kommer man få med. Och de individuella samtalen ska filmas. Fast det spelar mindre roll så länge jag slipper se inspelningarna själv. Men jag ska ge mig fan på att det ska gå. Jag ger inte upp i första taget.. Nu jävlar. Tre månader, det ska man väl kunna klara av?

På måndag är det ännu en träff på affektiva, men då är det en rehabträff. Jag, psykologen, sjukskrivningskoordinatorn och min FK-handläggare ska träffas och planera framtiden. Jag ska gå in 300% för att få chans att försöka flörta in mig på nån ridskola. Jag VILL verkligen det, jag tror det skulle funka super. Jag hoppas det iaf. Så nu ska jag bara försöka övertyga dem med. Men jag tror de blir ganska nöjda bara man visar vilja att göra nåt annat än att gå hemma. Men nu vet jag ju som sagt inte heller hur det kommer kännas med DBT:n, hur jobbigt det kommer bli. Men det visar sig väl.

Nu borde jag egentligen försöka sova lite. Klockan 11 imorn ska jag leka väckarklocka och ringa och väcka han den där som jobbar nätter. Han ska nämligen jobba lite dag imorn med. Sen ska jag vara truckersällskap frampå nattkröken. Och jag HOPPAS att han inte är lika trött imorn som han var förra gången jag åkte med... För då var det rent obehagligt faktiskt... Men men. Jag ska se framåt. Det är ju alltid trevligt att umgås lite med herrn, så jag klagar inte... :)

Men nu blir det sova.
Gonatt.

Hjälp mig nu!



Varför blir det så här? Det kan hända precis när som helst, nu ikväll har det väl hänt kanske en gång i timmen. Vad som händer? Jo men jag kan sitta och surfa på vilken sida som helst, men så helt plötsligt byts det till fliken där jag har Facebook, webläsaren hänger sig (firefox) och så kommer den här rutan upp. Den kommer alltid upp två gånger i rad innan allt är lugna gatan igen. Men som sagt, sen tar det ju inte speciellt lång tid innan problemet dyker upp igen.

Jag hade problem när jag testade Chrome med, fast då fick jag aldrig upp nån varningsruta, då hängde sig bara webläsaren och jag fick frågan om jag ville vänta eller avsluta. Den hoppade då inte heller till fliken med FB såvitt jag kan minnas. Men det var precis samma sak att den hängde sig två gånger på rad.

Skillnaden nu motför tidigare, det är ju att nu hänger sig inte hela datorn. Det avhjälptes ju när jag uppdaterade drivrutinerna till grafikkortet. Men det här problemet fanns före det, och det finns kvar nu med.

Så, what to do?! Heeeeeelp me!

Kikade förbi en av bloggarna jag följer och hittade ett inlägg där någon som kallar sig "Hariman" gästbloggar om "Manlighet".

Först och främst tänkte jag så här. Ni får läsa inlägget. Sen tänkte jag väl eventuellt göra ett till inlägg med mina kommentarer till texten, för jag började tänka till lite. Men jag tänker inte kopiera textstycken hit utan att först ha gett "Blanka Sidor" chansen till att få några nya klick på bloggen. Om nu det spelar nån roll.

Jag är sjukt trött idag. Sovit dåligt inatt, fast ändå länge. Det blir ju så ibland.

Jag ringde Andreas strax efter två-tiden. Surrade på en stund, sedan så konstaterade han att han skulle ringa upp om ett tag. Det är sällan något problem eftersom jag ofta är vaken på nätterna. Nu hann jag dock somna innan han ringde upp, ungefär en timme senare. Jag undrar vad vi pratade om, för jag minns bara den sista delen av samtalet. Enligt vad jag kan utläsa av samtalshistoriken i telefonen så pratade vi ändå i 10 minuter, så det kan ju inte ha varit bara "Hej vad gör du? Jag sover. Okej, då får du fortsätta med det". Det enda jag "minns" är att jag tyckte att jag lät rätt pigg, men det tror man ju alltid när man blir väckt av telefonen.

Efter att jag hade pratat klart med honom så skrev en vän på FB-chatten (via mobilen) och det svarade jag tydligen också på. Där kunde jag ju åtminstone se vad jag hade skrivit (vilket var ungefär 3-4 meningar), och det var som tur var inget konstigt :P

Sen finns det ju andra saker man ibland kan göra medans man sover. Jag har en vän som emellanåt pratar i sömnen tex. Nu var det ju ett tag sedan jag hörde det, och det är väl inte så mkt prata som att mumla, men det är rätt kul att lyssna på så länge h*n inte säger nåt "konstigt", haha. Jag kan ibland vara nervös för att jag nån gång skulle prata i sömnen, jag menar, då kan man ju verkligen inte styra över vad man säger.

Jag minns en gång, fast det vet jag inte om det var på riktigt eller om det var "fake", men det var på en Halloween-övernattning på lantliga. Jag vet inte hur gammal jag var, jag kanske gick i sjuan eller åttan eller nåt sånt, och Mia, en tjej som var några år äldre än mig, hade somnat före alla andra. Jag minns att hon började mumla om Lucifer, Lucifer kommer, Lucifer är här. Vi skrattade gott åt henne tills en annan tjej, Sanna, förklarade att Lucifer troligtvis syftade till djävulen, eftersom han enligt henne heter "Lucifer Satan Belcibub". Vi "småtejejer" blev jävla skraja kan jag meddela.

Hmm.. Jag kom ifrån ämnet lite. Saker man gör i sömnen. Ja, jag tror åtminstone inte att jag går i sömnen. Jag har inte heller varit med om att någon jag sovit i närheten av gjort detsamma. Jag har hört talas om folk som har sex i sömnen, fast det gör jag inte heller. Då missar man ju allt det gottiga, så det verkar ju onödigt... :P

Däremot så kanske jag knuffas lite i sömnen. En och annan spark har jag säkert delat ut. Jag har själv fått min beskärda del av armbågar i ansiktet och både delat ut och tagit emot lite "kram och gos".

Det är gött att sova. Och det kan vara rejält spänannde med...!

Hittade det här klippet nyss, snacka om att vara spänstig!

Ibland blir jag bara sådär fantastiskt imponerad över hur kreativa rubriker jag har på mina blogginlägg. Det är oftast rätt skrattretande dåligt, men så kan det gå när man inte har nån fantasi och kreativiteten ligger på botten. Därför konstaterar jag ikväll, efter en kväll hos Ann-Sofie, att det är gott med tacos. Det är jävligt gott, faktiskt.

Jag är fortfarande proppmätt. Förr kunde jag sätta i mig hur mkt tacos som helst, utan problem, ikväll fick jag i mig två mjuka och lite chips. Hur som helst, gott var det. En hel del surr blev det, om allt mellan himmel och jord. Klämde in lite relations- och snuskprat i det hela, varvat med vår gemensamma besatthet av "Vita snöbär"-ljus, thrills and spills equestrian style och en del andra humoristiska youtube-klipp och bilder på "fula" barn. Alltså jag är ledsen, men det finns faktiskt fula mindre bildsköna barn. Fördelen är ju dock att alla barn är vackra för sina föräldrar, och det är ju en tröst för min egen del... ;)

Mkt hund har det blivit idag med. Först och främst cirkus 3-4 timmar hos syrran med Ammis (som då alltså ägs av systerns pojkvän) medans Emma och Evelin var på babysång. Ammis är en sån där som inte kan vara själv hemma, så då är det klart att man ställer upp. Och sen nu ikväll så fick jag ju även gosa lite med Nova med. Hon är ju ett charmtroll utan dess like. ♥

För övrigt är jag lite halvtrött nu så jag ska sova. Om 11 timmar ska jag träffa en underläkare på affektiva som ska (yes, this time I actually know) förlänga min sjukskrivning och beroende på när jag vaknar så ska jag antingen före eller efter detta möte även ringa och prata med rektorn på Usland och berätta vad jag och FK kommit överens om. För en gångs skull har kontakten med FK funkat riktigt bra, nöjd Erika!

Nu ska jag dock sova. Kanske drömma en dröm om nån karl som man ändå inte kan få. För så här är det: Drömma går ju! Så då får man väl passa på då... :) Goodnight sweetheart!

Snyggo-Nova: ingen badkruka! ♥

 

Idag kom filmerna som jag beställde från Megastore. Hallelulja! Nu kan jag ÄNTLIGEN kolla på mina favooskräckisar på TV och inte bara genom halvtaskiga avi-filer på datorn. ♥

Forgive me, sister and Johannes, 'for I have sinned.

Asså... Jag lät Ammis sitta i soffan med mig en liten stund. Bara en liten stund! Jag vet att hon inte får. Men hon hade så bra argument! Jag kunde inte säga nej. Hon sa att hon ville vara med på kort och hon lovade att se söt ut. Och sen skulle hon gå ner.

Det var en bra deal. Jag sa ja.

Happ. Nu har det hänt igen. Jävla fan. Kan du vara så snäll och kliva ut ur min hjärna, jag har inte lust med grubbla över nåt som jag redan vet är ett hopplöst fall.

Så.

Be gone!
Tank you...

Äsch.. det funkade inte... Nytt försök om en stund.
Godnatt så länge.

Kom på att jag helt förträngt förra veckans Vecka 6-utmaning. Så därför tar jag igen det nu. Förra veckans tema var iaf Naturligt. Jag minns att jag hade funderingar på att skriva om homosexualitet, samkönade äktenskap eller samkönade par som vill ha barn. Men jag känner att det blev lite för stort och för krångligt för mig att skriva om.

Jag har lyssnat rätt mkt på Ligga med P3 den senaste tiden. Det är roliga och intressanta program, och det finns även en fråge-del, där lyssnarna får maila in frågor och så finns det en... Uhm, ja, vad är han? Nån slags sexualrådgivare, som får svara på frågorna. "Fråga Robert". Och då kom jag att tänka på hur många spaltmeter med relations- och sexfrågespalter som man har plöjt igenom i sina dagar.

Jag kan säga så här: Det är fler än två.

Just när det gäller frågespalter om sex, och frågespalter i den typen av tidningar som jag sett dem i (typiska ungdomstidningar, om man nu kan säga så) så är det en ganska stor andel "framläggande-av-problem; är jag normal?" I de allra flesta fall så får de "bekräftelse", rådgivaren säger: Det är heeelt normalt, du behöver inte vara orolig. Men nu tänkte jag vända på det, för det var ett av de här Ligga med P3 programmen som handlade om onani. En av tjejerna i panelen berättade att hon hade läst i en frågespalt om någon som hade skrivit att den onanerade ofta och undrade om det var normalt. Svaret blev såklart något i stil med "Jadå, det är helt naturligt att onanera ofta och utforska sin egen kropp och njutning", blablabla. Problemet här var bara att panel-tjejen upplevde det omvända - hon onanerade sällan eller aldrig, betydde det i så fall att hon var onormal?

Nånstans får jag för mig att säga att allt är normalt. Allt är naturligt. Fast det är ju en rejält grov generalisering, och skulle någon ifrågasätta massa saker så skulle jag säkert någon gång utbrista: "Men det är ju inte riktigt normalt!?". Jag försöker att inte vara allt för dömande. Men å andra sidan tar jag inte riktigt ställning i många frågor heller, så det kanske är mitt sätt att döma fast utan att vilja ta diskussionen.

Nu svävade jag ut lite ifrån det jag tänkte skriva om. Frågespalter. Det finns två sidor av samma myt. Det som är normalt, eller naturligt, för en person, är helt onaturligt för någon annan. Det är skitsvårt att uttala sig kring vad som är naturligt, normalt, onaturligt, onormalt, för alla människor har olika bakgrund, referenspunkter, uppfostran, och så vidare. Jag kan nog säga att alltid finns motsatsförhållanden, och vad spelar det då för roll att tjafsa? En djupt religiös person lär ha väldigt svårt att komma till ro med att homosexualitet är naturligt, medans en 200% icke-troende person kommer vara enormt svår att övertyga att det är naturligt att tro på en högre makt.

Är det normalt att ha ett sånt här totalt osammanhängande och snurrigt blogginlägg? Ja, för mig är det det. För dig? Kanske inte. Du kanske skulle ha strukturerat upp det så himla mkt bättre. Men sen är vi alla olika också, och därför är vad som är normalt/naturligt helt och hållet relativt...

Det är lite fascinerande vilket vanedjur man är. Jag upplever inte själv att jag använder internet via mobilen speciellt mkt, eller okej, inte extremt mycket (hehe) men idag fick man väl en liten knäpp på näsan. Av någon anledning så har mobilens internet varit helt fucked up idag. Jag har fått aviseringar från tex FB-appen och WF, men det har inte gått att varesig spela, öppna websidor eller använda appar som baseras på internet. Och nu har jag ändå bara varit hemma idag, sånär som på en liten sväng till Birsta imorse, jag har alltså haft fullt fungerande internet genom datorn.

Riktigt knepigt. Helt plötsligt var inte telefonen en minidator längre, utan en.... telefon. How shitty is that, liksom. Vad ska jag med en telefon till? Nu har den dock återuppstått, eller ja, telefoninternet-et alltså, så nu kan jag spela och leka med telefonen, förlåt, jag menade minidatorn, bäst jag vill igen! Puh!

Det är helt omöjligt att beskriva hur gaaaalet mycket jag älskar PartyLites vita snöbär-ljus. Jag kan inte förklara vad det luktar ens, det luktar bara extreeeeemt gott. Jag blir lite smått hypnotiserad av att sitta här och sniffa. Jag blir sådär skönt avslappnad och bara mår gott för en stund. I like it.

Det kanske är dags att börja inse det nu. Det som var, har varit. Kanske kommer det igen, men troligtvis inte. Hade jag vetat att det fanns ett "jag vill inte" i botten så hade kanske det förflutna hade varit ännu längre bort än vad det är nu, men nu när jag vet så har jag inte samvete att ens fråga längre. Men det känns jobbigt. Jag saknar det som var. Jag saknar det jävligt mycket, faktiskt.

And on another note...

Idag har jag gratisshoppat. Det är aldrig fel. Jo, alltså, jag fick ju ett presentkort på IKEA när jag fyllde år (tack tjejerna!) som jag inte utnyttjat än. Eller ja alltså, jag hade inte utnyttjat det tidigare idag. Nu är det tomt. Det blidde lite smått och gott, och liiite fick jag lägga emellan själv (självförvållat såklart, men ibland kan man inte riktigt bromsa sig). Med mig hem fick jag en lykta som jag tänkte hänga på balkongen och ha ljus i, ljus, två lampskärmar, ett bäddset, extra örngott och så en sån där kudde som formar sig efter huvudet. Good shit. Det är mycket "bra-å-ha"-grejer för en liten slant det där. Så inatt ska jag premiärsova på nya kudden.

Kom ganska nyss hem iaf. Var ute och åt kvällsmiddag med den gode Andreas, och kring halv midnatt lämnade vi Max åt sitt öde. Jag hade dock ingen större lust att åka hem så jag var ute och okynneskörde lite ett tag. Man kan behöva göra det ibland.

Nu ska jag väl försöka sova lite. Har hört att man måste göra sånt ibland. Dessutom ska jag upp och leka telefonterrorist imornbitti, jaga försäkringskassan är alltid lika skoj. Men måste man så måste man. Punkten och slutet.

Godnatt.

Nu ska jag iaf bege mig iväg till THF och kolla på hopptävling. Jag är "sent" ute som vanligt, men så kan det vara när hjärnan inte har vett att bete sig som folk. Då tar det lite extra lång tid att ta sig ur sängen. Men bättre sent än aldrig.

Och tack till den vän som orkar lyssna på mitt svammel ♥

Just nu känns det mest tomt, pissigt och eländigt.
En sån där natt då man inte vill vara ensam, men man vill inte vara "bland folk" heller.
Gud så kul man kan ha det då. Lika bra att gå och lägga sig, ny dag imorn...

Igår begav jag mig något norröver och ägnade kvällen med en govän. Rätt slapp kväll med en hel del surr och en lagom del tv-tittande. Som jag skrev tidigare när jag mobilbloggade så fick jag även chansen att låna en sån där kudde som formar sig efter huvudet. Lucky me. Dagen idag har varit rätt slapp med, klev väl upp vid 10-tiden eller nåt sånt (vem har koll?) och sen var det minsta möjliga antal knop, ungefär.

När jag skulle åka hem så fick jag försöka agera starthjälp åt govännens bil, men det hjälpte föga så då lekte jag chaufför istället. Det var väl säkert 200 meter eller nåt, så jag kände att jag gjorde en enorm insats där... :P Hur som så var det trevligt med lite sällskap en fredagkväll sådär. Våga vägra Idol, ni vet :P

På vägen hem surrade jag lite med lillasyster och blev uppdaterad om livet på skönsmon, inklusive att katterna har kommit hem igen, eftersom personen som vi skjutsade ner dem till inte tyckte att det funkade. Trams. Så, om någon känner att de vill ha två skitgoa och galet fina katter så passa på nu, för till veckan åker de till katthimlen annars... :(

Nu ska jag inta soffläge och sen blir det en filmkväll för hela slanten. Det känns lagomt en kväll som denna.

Ibland försöker jag minnas hur det var att hålla på ett lag som gick relativt bra. Ett lag som vann åtminstone hälften av de matcher som spelade, ibland fler än så. Ett lag som mer eller mindre konstant och utan större besvär höll sig på rätt sida om slutspelssträcket.

Nu får man vara glad om man håller sig på rätt sida om kvalseriestrecket, och det är minsann en jävla skillnad. Nu har man hjärtflimmer inför varje match, man räknar varenda poäng, och funderar över varje scenario. Hockeyn kommer att ta död på mig, den kommer att ge mig problem med hjärtat. Och ändå kan jag inte sluta "vara intresserad". Det funkar ju inte riktigt så. Jag kommer vara modoit till den dag då hockeyn tar död på mig. End of story.

Kanske lite ovanligt att ett inlägg som börjar med hockey hamnar under kategorin hälsa, men när jag ändå klagar så kan jag ju fortsätta med resten av krämporna. Handlederna började strejka i förmiddags. Vänstern har dock blivit bättre under dagen, men högern har blivit värre så den har jag precis lindat. Känns alltid bättre när det blir mer stabilt, så att säga. Jo just det, och så har ju de där störiga jävla kliande prickarna kommit tillbaka med. Sjukt störande. Men jag har ju kvar steroid-salvan från förra gången så jag ska väl se till att köra en omgång med den.

Jaja. Man kan ju åtminstone trösta sig med att Modo fortfarande ligger några poäng före Timrå. Klen tröst, men ändå.

Jag ska nog köpa en sån där ergonomisk kudde tror jag. Har inte provat nån sån innan (förutom när man ibland vilade i mammas säng när man var liten, men det har jag knappt nåt minne av) men det var riktigt skönt. Fick låna en inatt nämligen. Gött, fast jag är ju stel i nacken idag ändå. Men som skönt var det ju iaf! Tro om Ikeas budget-variant duger eller om man måste satsa på nåt mer avancerat. Well well...

Klart och bestämt. Hur det kommer bli med betalning är ännu inte klart. Men jag kommer bli sjukskriven på heltid igen. Det funkade inte på Usland, tyvärr. Jag önskar att det hade gjort det, men nu blev det inte så. Jag har pratat med psykologen, sjukskrivningskoordinatorn och rektorn, och alla är inne på samma linje. På måndag ska jag prata med min handläggare på FK (som har semester den här veckan) och meddela beslutet. Då kommer vi även diskutera hur det kommer bli med tiden som redan gått, om den ska reggas som arbetsträning/-prövning eller om jag ska ha varit "arbetande" under den här tiden. Den som lever får se.

Det känns skönt på sätt och vis, för nu kommer jag kunna slappna av i helgen utan att behöva oroa mig för veckan som kommer. För tro mig, det hade jag gjort. Samtidigt så vore jag ju inte mig själv om jag inte kände att det här trots allt är ett misslyckande av stora mått. Jag ville så gärna att det skulle funka.

Men men. Det var kul så länge det varade. Nu bryter vi ihop och sen kommer vi igen, igen.

Jag fick för ungefär en kvart sedan ett reklammejl från Modo Hockey, att om jag handlar genom Sponsorhuset så tjänar Modo på det. Ptja, jag tänkte att jag följer länken och ser vart jag hamnar. 

Jävligt dum idé. Jävligt dum. Jag har fortfarande ont i ögonen.

Alla som någon gång sett färger vet att det är en rätt dum idé att blanda rött och grönt. Eller som i detta fall; grön text på röd bakgrund. En jäääävligt dålig idé.

Jag tänker inte lägga upp bilden i bloggen för jag vill inte att de ska komma upp varje gång man öppnar sidan. Men jag tänker däremot länka till den. Men helt seriöst så varnar jag för att man (eller åtminstone jag) får ont i ögonen av den.

Jag tror faktiskt att bloggen har slagit besöksrekord idag. So far 120 unika besökare, det tycker jag är rejält fränt.

Hockeyn däremot gick ju helt åt helvete. Imorn blir väl förhoppningsvis en bättre dag, ja, efter besöket på affektiva då. Det tar ju alltid på krafterna. Men sen blir det troligtvis en lite utflykt och umgänge med trevligt sällskap.

... att min blogg har så pass många (enligt mig) besökare. Jag menar, jag skriver om vardagliga saker, inget direkt tema och jag kan väl inte direkt påstå att jag har nån "intrig" eller liknande som gör att det är intressant att följa mig av den anledningen. Jag vet visserligen inte om det är 40 olika besökare från dag till dag, eller om det är samma 40 som valt att besöka mig varje dag. För ja, normalt sett så ligger jag numera rätt stadigt kring 40 unika besökare per dag, och som sagt, för att vara en "meningslös personlig blogg" så tycker jag det är rätt bra ändå.

Idag är dock antalet uppe i nästan 80, jag vet inte vart de där ytterligare 40 har kommit ifrån, men välkomna ska ni vara ändå. Kanske var det att jag skrev snopp i rubriken på ett av inläggen igår, vad vet jag. Kanske ska fortsätta skriva snopp, så att jag får fler besökare ;P Nej, skämt åsido.

Det är kul att ni är här, jag gillar att ni läser. Eller åtminstone besöker... ;)

Ja men ni vet hur det kan vara. Det kliar på handen. Du vet att du inte borde klia. Men du kanske råkar gnugga handen mot bordskanten. Eller mot tyget på byxorna. Eller torkar dig extra länge med handduken när du tvättat händerna. Eller råka skrapa det kliande området med den motsatta handens naglar. Upprepade gånger. Och länge.

Jag menar, det är ju sånt som händer. Jag kliade inte, jag bara råkade...!

Jag har ägnat den senaste timmen åt att titta på Uppdrag Granskning. Kvällens avsnitt handlade om hur ett par i Sandviken fått sina barn tvångsomhändertagna efter att kvinnans syster anmält till socialtjänsten att parets ena dotter "mjölkat pappas snopp".

Ja, det låter illa, att höra det på det viset. Jag förstår att man får "onani-liknande" bilder i huvudet av den frasen. Jag tycker att det är bra att folk reagerar, men det jag inte förstår är hur kvinnans syster kände att det bästa var att gå till socialtjänsten utan att först ifrågasätta saken direkt, systrar emellan.

Om min syster skulle berätta för mig att Evelin om en sisådär 4-5 år "mjölkar pappas snopp", eller vem nu mannen i familjen är, då skulle jag först och främst fråga: "Men vad säger du? Menar du verkligen att....". Då skulle min syster få chansen att säga: "Nä men guuuuud, nu missförstog du mig helt, jag menade ju att.....". Om jag då skulle tycka att det är nåt "fishy" med den historien, det låter inte riktigt rätt, då skulle jag ta upp det med någon annan. Kanske prata med nån familjemedlem, eller kanske klura lite med barnet i fråga. Jag vet inte.

Jag förstår att tanken med anmälan var god. Men det blev ju så fel. Och dessutom, så tog det ju inte stopp där. Okej, det hade gott kunnat utredas. Om det finns en misstanke om att barn far illa, då ska det undersökas. Men i det här fallet verkar de ju inte brytt sig om att undersöka speciellt väl heller, bara leta efter sånt som KANSKE kunde vara nåt. Som det man fick se från "förhöret" med flickan, när hon ombads visa hur man mjölkar en ko, och sedan ändrade sitt sätt att göra det efter att förhörsledaren (?) visat henne en onani-rörelse. Det var lite "gör om - gör rätt" över det hela. Även det de berättade om just frasen "Mjölka pappas snopp", att åklagaren (eller vem det nu var) hade upprepat den frasen TIO gånger under förhöret, utan att barnet själv nämn något, och när barnet sedan sa frasen, ja då var ju det "ett tydligt tecken på att det var så det hade gått till". Till och med jag som har noll koll på barn fattar att barn härmas.

Sen slutar det ju inte ens där. Efter att ha blivit friade i nån instans så är det en annan åklagare som ser en semesterfilm där barnen beskrivs leka tillsammans, nakna, den ena kittlar den andra, de skrattar så att hela sängen guppar. Ungefär nåt sånt. Där menar åklagaren att de är samlagsliknande rörelser mellan de två barnen, och eftersom mamman filmat detta så ska hon utredas för barnpornografibrott.

Jag vet inte om ni har märkt det, men det har blivit mörka kvällar nu. Och jag vet inte om ni visste det, men människor och djur är inte självlysande. Jag vet, det kommer som en chock för många, men det är faktiskt sant.

I lördags när jag var på väg till Eva tidigt på morgonen för att vara hundvakt så var jag skrämmande nära att köra på en lös hund på vägen (bara en sån sak), ägaren hade redan gått över och hunden följde efter. Båda utan reflexer. Dumjävlar. Svart hund på nyasfalterad (svart) väg. Okopplad dessutom. Idioter finns det gott om, och den sista är inte född.

Häromdagen läste jag på twitter om att en mamma och två barn blivit påkörda i Birsta. Läste lite mer om det på Sundsvalls tidning nu. Nu står det inga detaljer om just reflexfrågan, men jag är rätt övertygad om att ingen i familjen bar reflex. Nu menar jag självklart inte att de får "skylla sig själva", absolut inte, men fatta hur många olyckor som skulle kunna förebyggas om folk använde reflexer? Folk verkar inte ens fundera över att de inte syns. Jag menar, nu är det så självklart att man som fotgängare har företräde vid övergångsställen, att folk oftast bara går rätt ut i vägen. "Det är min rätt att göra så". Nu tycker jag inte ens att man ska göra så mitt i sommaren, men om man inte kan inse att det är enormt svårt att uppfatta mörkklädda människor i mörker, så borde man fan inte ens få gå hemmifrån under vinterhalvåret.

Så snälla, söta, goa människor. Och människor med djur!

Nej så illa är det ju inte. Men att få få se en timråit bli tilltryckt i ett sarghörn är ju aldrig fel.

Nu kör vi! Heja Modo!