Det händer saker

Ja, ni vet ju att jag slutade på Usland. Och att FK var galet hjälpsamma och gjorde det till ett arbetsträningstillfälle istället för ett "jobb", eftersom det blev mindre än två veckor. Thank you.

Nu är min sjukskrivning förlängd, eftersom att jag på fredag påbörjar DBT-behandligen. Alla på affektiva som jag pratat med hittills (fyra pers, två läkare, psykologen och sjukskrivningskoordinatorn) brukar prata om hur "jobbigt och påfrestande" behandlingen kan vara, så självklart är jag nervös. Två träffar i veckan, en individuell och en i grupp. Ibland nåt telefonsamtal under veckan med för att se hur det går med hemuppgifter. För sånna kommer man få med. Och de individuella samtalen ska filmas. Fast det spelar mindre roll så länge jag slipper se inspelningarna själv. Men jag ska ge mig fan på att det ska gå. Jag ger inte upp i första taget.. Nu jävlar. Tre månader, det ska man väl kunna klara av?

På måndag är det ännu en träff på affektiva, men då är det en rehabträff. Jag, psykologen, sjukskrivningskoordinatorn och min FK-handläggare ska träffas och planera framtiden. Jag ska gå in 300% för att få chans att försöka flörta in mig på nån ridskola. Jag VILL verkligen det, jag tror det skulle funka super. Jag hoppas det iaf. Så nu ska jag bara försöka övertyga dem med. Men jag tror de blir ganska nöjda bara man visar vilja att göra nåt annat än att gå hemma. Men nu vet jag ju som sagt inte heller hur det kommer kännas med DBT:n, hur jobbigt det kommer bli. Men det visar sig väl.

Nu borde jag egentligen försöka sova lite. Klockan 11 imorn ska jag leka väckarklocka och ringa och väcka han den där som jobbar nätter. Han ska nämligen jobba lite dag imorn med. Sen ska jag vara truckersällskap frampå nattkröken. Och jag HOPPAS att han inte är lika trött imorn som han var förra gången jag åkte med... För då var det rent obehagligt faktiskt... Men men. Jag ska se framåt. Det är ju alltid trevligt att umgås lite med herrn, så jag klagar inte... :)

Men nu blir det sova.
Gonatt.

Kommentarer
Postat av: Mor

Tycker det låter ganska hoppfullt ändå! Kram

2011-11-10 @ 07:03:13
Postat av: Joanna

Det kommer säkert att vara jobbigt( var tvungen att Google lite på det) men förhoppningsvis är resultatet värt det. U can do it! Beundrar dig för att du vågar vara så öppen med det också!

2011-11-10 @ 16:13:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0