Men va fan... FAN!
Hur kunde jag hamna här egentligen? Jävla hjärna till att spela mig spratt... Åhh... frustrationen är total. Jag vet inte vilken sida som är upp och jag vet inte vilken sida som är ner. Mitt huvud är som fyllt av fjärilar som bara flyger omrking, totalt oorganiserat och okontrollerat. Okej, ja det är väl mina tankar som är oorganiserade och okontrollerade. Sen finns det ju vissa e-faktorer (ej att förväxlas med e-fakturor) som bidrar till både fjärilar och bristen på ordning och reda i mitt huvud.
Faaaan!
(Och ändå kan jag inte låta bli att le lite i smyg...!)
Faaaan!
(Och ändå kan jag inte låta bli att le lite i smyg...!)
Dag 4 - Det här åt jag idag
När man är sjuk så har man ju inte så där överdrivet stor matlust... Och ingenting mer än vatten hade jag hemma. Så jag gjorde en ansträngning och åkte till ICA och skaffade mig en sån här.
Detta är min absoluta favorit-färdigmat. Lite extra salt bara och sen är det så jäääääkla gott.
Hur som helst så har ändå aptiten varit på noll. Att jag fick i mig denna var en bedrift, för förutom den så har det blivit en burk cola (måltidsdricka, jepp jepp... haha) och en massa vatten.
Håll med om att det blev ett sjuuuuukt intressant blogginlägg?!
Imorn kommer del 5 - Vad är kärlek?
Det känns ju som att det borde kunna bli liiiiite mer intressant åtminstone.
Detta är min absoluta favorit-färdigmat. Lite extra salt bara och sen är det så jäääääkla gott.
Hur som helst så har ändå aptiten varit på noll. Att jag fick i mig denna var en bedrift, för förutom den så har det blivit en burk cola (måltidsdricka, jepp jepp... haha) och en massa vatten.
Håll med om att det blev ett sjuuuuukt intressant blogginlägg?!
Imorn kommer del 5 - Vad är kärlek?
Det känns ju som att det borde kunna bli liiiiite mer intressant åtminstone.
Är du inte riktigt frisk eller?
Ehum... Näe, faktiskt inte. Har haft feber sedan i lördags, och så även idag. Ingen direkt skillnad i temperaturen heller, den pendlar lite emellanåt men den landar hela tiden på feber.
Jag har inte gjort mycket idag. En nödvändig sväng till ICA Maxi blev det för att inhandla föda, har hört att man borde äta även fast man är sjuk. Så ja, jag har ätit, lite. Vad får ni väl vänta tills senare att läsa, för då kommer dagens utmaningsinlägg... ;-P Spännande värre... Nåja, hur som helst så MÅSTE jag vara frisk tills på torsdag. Då är det julfest med jobbet, och jag ska bannemig vara där. Mindre kul är att jag jobbar stängning på fredag (hur kul är det att sluta 21:15 på en fredag?) och sedan jobbar öppning på lördag. Gissa vem jag ska fjäska för...? Har till och med skaffat en muta... En CA-modul! Nu jävlar... :) Jultomten kom tidigt i år, vi nöjer oss med att säga så.
Och... ehum... Det pirrar lite. Jag vet inte om jag gillar det. Gillar det lite. Men mest inte. Lika bra att ställa in sig på det "värsta" redan från början så slipper man bli besviken... :)
Hemlighetsfullt va? ;)
Jag har inte gjort mycket idag. En nödvändig sväng till ICA Maxi blev det för att inhandla föda, har hört att man borde äta även fast man är sjuk. Så ja, jag har ätit, lite. Vad får ni väl vänta tills senare att läsa, för då kommer dagens utmaningsinlägg... ;-P Spännande värre... Nåja, hur som helst så MÅSTE jag vara frisk tills på torsdag. Då är det julfest med jobbet, och jag ska bannemig vara där. Mindre kul är att jag jobbar stängning på fredag (hur kul är det att sluta 21:15 på en fredag?) och sedan jobbar öppning på lördag. Gissa vem jag ska fjäska för...? Har till och med skaffat en muta... En CA-modul! Nu jävlar... :) Jultomten kom tidigt i år, vi nöjer oss med att säga så.
Och... ehum... Det pirrar lite. Jag vet inte om jag gillar det. Gillar det lite. Men mest inte. Lika bra att ställa in sig på det "värsta" redan från början så slipper man bli besviken... :)
Hemlighetsfullt va? ;)
Bli nu inte avundsjuka kära vänner...
Jag menar, jag kan ju inte rå för att jag har den fränaste rattmuffen i stan!
Internet är fantastiskt!
Jag trodde ärligt talat att jag ALDRIG skulle få höra den igen, visan som jag skrev om i förra inlägget, den som pappa sjöng när vi var små. Men internet är fantastiskt, och på Spotify fanns den, visan om "Prinsen, Prinsessan och Draken", med Stefan Demert. Och texten, den får ni här :)
Å kungen han sade med stämma av sorg
Ack prins kan du rädda min dotter den skönaPrinsessan från drakens förskräckliga borg
Så skall jag dig verkligen rikligt belöna
Å prinsen han red båd för hej och för hå
Och höga var bergen och krokig var vägen
Men när som han ridit i dagarna två
Han kom till en dal där en borg var belägen
Runtom låg en drake med taggar och horn
Den sprutade etter å svavel å aska
Och uti ett fönster högst upp i ett torn
Där syntes prinsessan otröstligt traska
Ack prins skrek prinsessan kom hjälpe mig ut
Ack döda nu genast den hiskeliga besten
Så sagan kan få sitt sedvanliga slut
Och vi två tillsammans blir vigda av prästen
Men drakens domäner var sköna som få
Med dignande trädgårdar, milsvida parker
Och prinsen han tänkte, han tänkte som så
Ack aldrig jag skådat så kostbara marker
Och prinsen kom ridande som ett jehu
Mot borgen, men sedan han vände på saken
För han klöv prinsessan precis mitt itu
Med svärdet och gifte sig sedan med draken
Dag 3 - Mina föräldrar
Mina föräldrar heter Karin och Sören. De var gifta förr, men inte nu längre. Jag kommer inte ihåg exakt när de skildes, men jag och syster var inte speciellt gamla iaf.
Nåja.
Mina föräldrar är awesome! Älskar dem väldigt mkt. De har alltid varit väldigt stöttande och hjälpsamma, oavsett vad det handlat om. Ställt upp i vått och torrt. Guld värda!
Pappa. Världens bästa, och konstigaste, pappa. <3 Har alltid ett skämt på lager, men ännu hellre en sång med udda text! Pappa har alltid varit den som haft en sång till varje tillfälle, den ena underligare än den andra. Minns när vi var små, då sjöng han nån sagolåt om en prinsessa som var fast i ett torn som vaktades av en drake, och om prinsen som skulle rädda henne därifrån. Men till skillnad från vanliga sagor som fäder berättar för sina döttrar, så slutade denna med att prinsen klöv prinsessan på mitten och gifte sig med draken! Kanske lite annorlunda.. :)
Mamma är världens bästa mamma, som en bästa vän ungefär. Man kan prata med henne om allt från vilken partylite-doft som luktar bäst, eller vilket som är det mest effektiva sättet att få en vit häst vit igen, till hur man botar nageltrång eller ett brustet hjärta. Och när mamma får ett riktigt skrattanfall, där hon riktigt piper och "tyst-tjuter" (syster vet vad jag menar) då är det fasen en bedrift om man lyckas hålla sig från att skratta med henne! Lilla mamma, världens bästa <3
Sammanfattningsvis:
Mina föräldrar är som inga andra, och det finns inte ord nog att beskriva hur viktiga de är för mig. Älskar er!
(Imorn kommer del 4 - Det här åt jag idag, missa inte det! Ohh, intressesmurfen dansar tango av förväntan..!)
Nåja.
Mina föräldrar är awesome! Älskar dem väldigt mkt. De har alltid varit väldigt stöttande och hjälpsamma, oavsett vad det handlat om. Ställt upp i vått och torrt. Guld värda!
Pappa. Världens bästa, och konstigaste, pappa. <3 Har alltid ett skämt på lager, men ännu hellre en sång med udda text! Pappa har alltid varit den som haft en sång till varje tillfälle, den ena underligare än den andra. Minns när vi var små, då sjöng han nån sagolåt om en prinsessa som var fast i ett torn som vaktades av en drake, och om prinsen som skulle rädda henne därifrån. Men till skillnad från vanliga sagor som fäder berättar för sina döttrar, så slutade denna med att prinsen klöv prinsessan på mitten och gifte sig med draken! Kanske lite annorlunda.. :) Mamma är världens bästa mamma, som en bästa vän ungefär. Man kan prata med henne om allt från vilken partylite-doft som luktar bäst, eller vilket som är det mest effektiva sättet att få en vit häst vit igen, till hur man botar nageltrång eller ett brustet hjärta. Och när mamma får ett riktigt skrattanfall, där hon riktigt piper och "tyst-tjuter" (syster vet vad jag menar) då är det fasen en bedrift om man lyckas hålla sig från att skratta med henne! Lilla mamma, världens bästa <3
Sammanfattningsvis:
Mina föräldrar är som inga andra, och det finns inte ord nog att beskriva hur viktiga de är för mig. Älskar er!
(Imorn kommer del 4 - Det här åt jag idag, missa inte det! Ohh, intressesmurfen dansar tango av förväntan..!)
Innekatter och julgran?
Jag är så vansinnigt sugen på att ha en julgran i år. Plast eller äkta kvittar egentligen (jag har ju doftljus som luktar julgran, höhö), men det som jag är ytterst tveksam över, är om mina kära odjur till katter kommer att låta den vara ifred. Magkänslan säger mig att de kommer att mer eller mindre kasta sig över både kvistar och kulor, och det kommer sluta i totalt kaos. Hum hum. Samtidigt vet man ju inte innan man provat.
Jag menar, vad är det värsta som kan hända?
Jag menar, vad är det värsta som kan hända?
Nu har jag flyttat hem igen
Ännu ett monsterinlägg. Vet jag ens hur man skriver ett kort inlägg? Hmm... Tveksamt!
Det känns skönt att vara hemma igen! Även om jag haft en helt okej vecka på annan ort. Ja, helt borta har jag ju inte varit. Men fyra nätter borta av fem möjliga är ju rätt ordentligt. Och ovant med, för den delen. Och jag har dessutom haft sällskap tre av dessa fyra nätter, så vem kan klaga? Resten av veckan tänker jag inte kommentera så mkt mer, för vem vet vad "Storebror" läser... Mutter mutter...
Nåja!
Festen med Backoffice och ÅF igår var helt suverän. Jag hade jättetrevligt! Folket på BO är underbara och min lycka vore verkligen total om jag skulle få komma in i det teamet... JAG VILL! Hur som helst. Kvällen då. För det första ska sägas att jag var sjukt nöjd med min outfit, det var längesedan jag kände mig så fin! För jag tyckte faktiskt att jag var fin! Skön känsla må jag säga... :)
Vi sammanstrålade först på hotellet nere vid skeppsbron, och sen gick vi i samlad trupp den den lägenhet där vi skulle spendera kvällen. Och vilken lägenhet sen?! Holy hell.... Ett redigt "penthouse", med egen uppgång till taket, otroligt stort (minns dock inte hur många kvm, men stooort var det). I lägenheten fanns bland annat ett speciellt rum som var stort som ungefär halva min lägenhet, med en bilbana i. Typ radiostyrda bilar, miljoner av dem känndes det som. Det fanns ett rum med tv-spel, rockband och någon typ av bil-simulator-stolar (se bild längre ner). Det fanns pingisbord, blåsrörs-skytte (har ingen aning om vad det egentligen heter), osv osv. Så när det stog "möjlighet till diverse aktiviteter" på inbjuden så var det verkligen ingen underdrift.
Vi bjöds på "välkomstdrink", glögg. Jag är egentligen inget fan av glögg, men ska det va, så ska det va, och jag tackade och tog emot. Även pepparkaka med sån mögelost, typ, och det är ju gott. Glöggen däremot måste ha varit det starkaste i spritväg jag någonsin druckit, med undantag för rena shottar (som jag för övrigt inte alls är förtjust i). Så jävla stark var den! Jag och Anna satt och pinade i oss halva innan det bara var att inse att det inte går. Men det var ett tappert försök.
Till middag blev det julbord. Det var diverse olika läckerheter, väldigt mkt gott fanns det. Det var öppen bar dessutom, så det var bara att ta för sig av drinkar, cider, snaps, öl eller vin, eller vad man nu kunde tänkas vilja ha. Själv körde jag på Xide, det var länge sen sist. Och de är ju goda.
Efter maten var det väl partaj, aktiviteter och mingel som gällde fram tills dess att man kände sig nöjd. Framåt kvällskröken så startades Singstar till min obeskrivliga lycka. I löööööve! Och att det dessutom fanns minst 10-15 olika varianter av spelet gjorde ju inte saken sämre! Åhh så kul det var. Sen måste jag ju även erkänna att det blir ännu roligare när man får massa beröm för att de tycker att man är duktig. Bäckman frågade om jag inte funderat på att satsa på Melodifestivalen eller liknande, och Emma och Magnus satt nästan med hakan ner till knäna (nej, jag skämtar faktiskt inte, de verkade vara uppriktigt imponerade). Av Magnus fick jag dessutom kvällens bästa kommentar; "Alla andra lät som apor och sen kom du! Du var som en frisk fläkt i ett hav av diarré!"
När klockan var närmare 02 tog jag tag i mig själv och begav mig hem till A, vi var dessutom bara några få kvar och det var lika så bra att försöka sova något. Ringde A och hade telefonsällskap på vägen hem, den stackarn hade det inte lätt heller... På grund av en trafikolycka (eller det var väl fler än en tror jag) så var det totalstopp på E4:an, och han hade stått mer eller mindre stilla sedan 17:30-tiden. Det visade sig senare att trafiken inte kom igång igen förrän 06 på morgonen, vilken jäkla natt för honom... stackarn. Själv somnade jag vid 3.30-tiden. Sov som en stock tills dess att A ringde och väckte mig vid 9:30, då hade han precis börjat åka norrut igen.
Pratade med Ann-Sofie en bra stund i tele innan jag gjorde mig klar och begav mig mot Sundsvall. Tog en sväng in på ICA Maxi och hämtade Partylite-grejerna, hallelulja! Väl hemma ställde jag bilen på parkeringen och kände verkligen att "Nu ska jag INTE gå ut nåt mer idag". Det höll i sisådär en timme eller nåt. Sen ringde A och frågade om jag ville göra honom sällskap borta på industriområdet när han skulle lossa. Mja, kan ju inte direkt säga att jag var nödbedd. Mötte upp honom på TLN och sen var det väl lite diverse som gjordes innan vi skulle skiljas åt inne på Schenker.
Och nej, det är något som inte blev som det skulle i kopplingarna på den karln...
"Vad gör du?"
"Jag hånglar med din panna, vad trodde du?"
Knäppast i stan :)
Hemma sen. Har bara slappat. Beklagat mig lite över den stackars hunden hos grannarna som skällde och gnydde i nästan tre timmar innan ägaren kom hem. När den har låtit i två timmar så skickade jag sms till ägarna (eniro.se is the shit) och fick då svar att hon skulle skynda sig hem. Det tog väl ungefär en timme från att hon svarade tills dess att hon kom hem och hunden tystnade. Själv fick jag feber. Det var ju mysigt. Eller är, jag har det fortfarande. Det har jag inte tid med. Att vara sjuk, alltså. Det går inte. Imorn ska jag ut till Pinnen är det tänkt, måste ju passa på innan han åker...
Ja, nej, det är dags att runda av ännu ett mega-inlägg. Förstår inte att jag ska ha så svårt att avsluta inläggen. De bara fortsätter och fortsätter och fortsätter...
Nåja, godnatt.
Det känns skönt att vara hemma igen! Även om jag haft en helt okej vecka på annan ort. Ja, helt borta har jag ju inte varit. Men fyra nätter borta av fem möjliga är ju rätt ordentligt. Och ovant med, för den delen. Och jag har dessutom haft sällskap tre av dessa fyra nätter, så vem kan klaga? Resten av veckan tänker jag inte kommentera så mkt mer, för vem vet vad "Storebror" läser... Mutter mutter...
Nåja!
Festen med Backoffice och ÅF igår var helt suverän. Jag hade jättetrevligt! Folket på BO är underbara och min lycka vore verkligen total om jag skulle få komma in i det teamet... JAG VILL! Hur som helst. Kvällen då. För det första ska sägas att jag var sjukt nöjd med min outfit, det var längesedan jag kände mig så fin! För jag tyckte faktiskt att jag var fin! Skön känsla må jag säga... :)
Vi sammanstrålade först på hotellet nere vid skeppsbron, och sen gick vi i samlad trupp den den lägenhet där vi skulle spendera kvällen. Och vilken lägenhet sen?! Holy hell.... Ett redigt "penthouse", med egen uppgång till taket, otroligt stort (minns dock inte hur många kvm, men stooort var det). I lägenheten fanns bland annat ett speciellt rum som var stort som ungefär halva min lägenhet, med en bilbana i. Typ radiostyrda bilar, miljoner av dem känndes det som. Det fanns ett rum med tv-spel, rockband och någon typ av bil-simulator-stolar (se bild längre ner). Det fanns pingisbord, blåsrörs-skytte (har ingen aning om vad det egentligen heter), osv osv. Så när det stog "möjlighet till diverse aktiviteter" på inbjuden så var det verkligen ingen underdrift.
Vi bjöds på "välkomstdrink", glögg. Jag är egentligen inget fan av glögg, men ska det va, så ska det va, och jag tackade och tog emot. Även pepparkaka med sån mögelost, typ, och det är ju gott. Glöggen däremot måste ha varit det starkaste i spritväg jag någonsin druckit, med undantag för rena shottar (som jag för övrigt inte alls är förtjust i). Så jävla stark var den! Jag och Anna satt och pinade i oss halva innan det bara var att inse att det inte går. Men det var ett tappert försök.
Till middag blev det julbord. Det var diverse olika läckerheter, väldigt mkt gott fanns det. Det var öppen bar dessutom, så det var bara att ta för sig av drinkar, cider, snaps, öl eller vin, eller vad man nu kunde tänkas vilja ha. Själv körde jag på Xide, det var länge sen sist. Och de är ju goda.
Efter maten var det väl partaj, aktiviteter och mingel som gällde fram tills dess att man kände sig nöjd. Framåt kvällskröken så startades Singstar till min obeskrivliga lycka. I löööööve! Och att det dessutom fanns minst 10-15 olika varianter av spelet gjorde ju inte saken sämre! Åhh så kul det var. Sen måste jag ju även erkänna att det blir ännu roligare när man får massa beröm för att de tycker att man är duktig. Bäckman frågade om jag inte funderat på att satsa på Melodifestivalen eller liknande, och Emma och Magnus satt nästan med hakan ner till knäna (nej, jag skämtar faktiskt inte, de verkade vara uppriktigt imponerade). Av Magnus fick jag dessutom kvällens bästa kommentar; "Alla andra lät som apor och sen kom du! Du var som en frisk fläkt i ett hav av diarré!"
Bilbana
Bil-simulator-grejs
Anna och Emma spelar pingis
Blåsrörs-pil-grejs
Välkomst"drinken" :)
Middag!
Köket
Singstar, och Emma som fotade
När klockan var närmare 02 tog jag tag i mig själv och begav mig hem till A, vi var dessutom bara några få kvar och det var lika så bra att försöka sova något. Ringde A och hade telefonsällskap på vägen hem, den stackarn hade det inte lätt heller... På grund av en trafikolycka (eller det var väl fler än en tror jag) så var det totalstopp på E4:an, och han hade stått mer eller mindre stilla sedan 17:30-tiden. Det visade sig senare att trafiken inte kom igång igen förrän 06 på morgonen, vilken jäkla natt för honom... stackarn. Själv somnade jag vid 3.30-tiden. Sov som en stock tills dess att A ringde och väckte mig vid 9:30, då hade han precis börjat åka norrut igen.
Pratade med Ann-Sofie en bra stund i tele innan jag gjorde mig klar och begav mig mot Sundsvall. Tog en sväng in på ICA Maxi och hämtade Partylite-grejerna, hallelulja! Väl hemma ställde jag bilen på parkeringen och kände verkligen att "Nu ska jag INTE gå ut nåt mer idag". Det höll i sisådär en timme eller nåt. Sen ringde A och frågade om jag ville göra honom sällskap borta på industriområdet när han skulle lossa. Mja, kan ju inte direkt säga att jag var nödbedd. Mötte upp honom på TLN och sen var det väl lite diverse som gjordes innan vi skulle skiljas åt inne på Schenker.
Och nej, det är något som inte blev som det skulle i kopplingarna på den karln...
"Vad gör du?"
"Jag hånglar med din panna, vad trodde du?"
Knäppast i stan :)
Hemma sen. Har bara slappat. Beklagat mig lite över den stackars hunden hos grannarna som skällde och gnydde i nästan tre timmar innan ägaren kom hem. När den har låtit i två timmar så skickade jag sms till ägarna (eniro.se is the shit) och fick då svar att hon skulle skynda sig hem. Det tog väl ungefär en timme från att hon svarade tills dess att hon kom hem och hunden tystnade. Själv fick jag feber. Det var ju mysigt. Eller är, jag har det fortfarande. Det har jag inte tid med. Att vara sjuk, alltså. Det går inte. Imorn ska jag ut till Pinnen är det tänkt, måste ju passa på innan han åker...
Ja, nej, det är dags att runda av ännu ett mega-inlägg. Förstår inte att jag ska ha så svårt att avsluta inläggen. De bara fortsätter och fortsätter och fortsätter...
Nåja, godnatt.
Dag 2 - Min första kärlek
Emma kommenterade förra inlägget och funderade på om jag skulle skriva om N eller om Ante, och faktum är att jag hade tänkt skriva om båda. Båda var mina första kärlekar, men på så olika sätt.
Under egentligen hela min Vallen-tid (åk 1-7) som jag har minne ifrån, så var jag kär i samma kille. Om han visste om det vet jag inte, men jag har svårt att tro att han inte visste. Jag var dock en sådan som det var pinsamt att ha efter sig, men om han nu visste så låtsades han åtminstone inte om det. (Barn KAN ju vara elaka om man har otur, men han har alltid varit schysst). Någon gång på mellanstadiet hittade jag en sån där "När jag var liten"-bok/pärm som mamma fyllt i från när jag var liten (No shit, sherlock?) och där fanns det en rad om vem som var min första kärlek. Och det visade sig alltså att det var samma person som den jag var kär i i hela låg- och mellanstadiet. Lite småkul, faktiskt. Hur som helst så har jag alltid tyckt bra om honom. Nu var det många år sedan vi sågs (med undantag för återträffen i somras), men jag gillar honom än. Och jag tycker fortfarande att han ser bra ut, haha! Och för det sista, han är grymt skicklig på det yrke han har. Imponerade, to say the least.
Min första kärlek, part II.
Jag och Ante träffades via nätet. Just nu kommer jag inte ihåg vad som kom först, Lunarstorm eller FirstClass (intern-mailsystemet på gymnasiet), men det var så kontakten inleddes. Jag hade aldrig sett honom såvitt jag kunde minnas, men han hade tydligen sett mig på skolområdet. Det här var alltså mitt första år på gymnasiet. Vi träffades som vänner, han hade berättat att han ville mer, men det ville inte jag just då. Vi blev vänner. När jag började andra året på gymnasiet så hade vi hunnit bli goda vänner. Hade rätt mkt kontakt. I september åkte jag och vår tyska-grupp från skolan på "studieresa" till Berlin, och det var då jag insåg att jag saknade honom, och att det inte bara var som vän. När jag kom tillbaka så berättade jag nog det för honom, och vips så var det vi!
Förhållandet hade givetvis sina up's and down's, och exakt vilka ska jag inte så in så mkt närmre på, och dessutom är det ju faktiskt så att minnet inte är vad det borde vara. Det är trots allt nästan 7 år sedan vi gjorde slut. Uppbrottet minns jag dock allt för väl, det är aldrig kul att såra någon, och än mindre någon man älskat under en längre tid. Det var klart plågsamt...
Nu för tiden är vi vänner. Vi träffas emellanåt och tar en fika eller äter nåt lagomt onyttigt på donken eller nåt, det pratas hockey och det mesta är väl ungefär som det var för 7 år sedan...
Bjuder på en av de få bilder som finns på oss, taget på min student i juni 2003.
Nästa inlägg kommer imorgon, och då är temat: Mina Föräldrar
Under egentligen hela min Vallen-tid (åk 1-7) som jag har minne ifrån, så var jag kär i samma kille. Om han visste om det vet jag inte, men jag har svårt att tro att han inte visste. Jag var dock en sådan som det var pinsamt att ha efter sig, men om han nu visste så låtsades han åtminstone inte om det. (Barn KAN ju vara elaka om man har otur, men han har alltid varit schysst). Någon gång på mellanstadiet hittade jag en sån där "När jag var liten"-bok/pärm som mamma fyllt i från när jag var liten (No shit, sherlock?) och där fanns det en rad om vem som var min första kärlek. Och det visade sig alltså att det var samma person som den jag var kär i i hela låg- och mellanstadiet. Lite småkul, faktiskt. Hur som helst så har jag alltid tyckt bra om honom. Nu var det många år sedan vi sågs (med undantag för återträffen i somras), men jag gillar honom än. Och jag tycker fortfarande att han ser bra ut, haha! Och för det sista, han är grymt skicklig på det yrke han har. Imponerade, to say the least.
Min första kärlek, part II.
Jag och Ante träffades via nätet. Just nu kommer jag inte ihåg vad som kom först, Lunarstorm eller FirstClass (intern-mailsystemet på gymnasiet), men det var så kontakten inleddes. Jag hade aldrig sett honom såvitt jag kunde minnas, men han hade tydligen sett mig på skolområdet. Det här var alltså mitt första år på gymnasiet. Vi träffades som vänner, han hade berättat att han ville mer, men det ville inte jag just då. Vi blev vänner. När jag började andra året på gymnasiet så hade vi hunnit bli goda vänner. Hade rätt mkt kontakt. I september åkte jag och vår tyska-grupp från skolan på "studieresa" till Berlin, och det var då jag insåg att jag saknade honom, och att det inte bara var som vän. När jag kom tillbaka så berättade jag nog det för honom, och vips så var det vi!
Förhållandet hade givetvis sina up's and down's, och exakt vilka ska jag inte så in så mkt närmre på, och dessutom är det ju faktiskt så att minnet inte är vad det borde vara. Det är trots allt nästan 7 år sedan vi gjorde slut. Uppbrottet minns jag dock allt för väl, det är aldrig kul att såra någon, och än mindre någon man älskat under en längre tid. Det var klart plågsamt...
Nu för tiden är vi vänner. Vi träffas emellanåt och tar en fika eller äter nåt lagomt onyttigt på donken eller nåt, det pratas hockey och det mesta är väl ungefär som det var för 7 år sedan...
Bjuder på en av de få bilder som finns på oss, taget på min student i juni 2003.
(Nej, min scanner fungerar fortfarande inte, så det blev
ett kort på ett kort, taget med mobilkamera. Awesome.)
Nästa inlägg kommer imorgon, och då är temat: Mina Föräldrar
Dag 1 - Presentera mig själv
Jag började skriva. Och sen skrev jag. Och nu när jag är klar, så inser jag att rubriken borde vara: The story of my life, snarare än att jag presenterar mig själv. Men när jag väl skrivit allt så vill man ju inte radera eländet. SÅ, ni som vill läsa ni läser, och ni som vill skumma igenom eländet, ni gör just det.
Mina damer och herrar, the story of me!
Okej, det är sjukt svårt att presentera sig själv på ett vettigt sätt. Vad är relevant och vad är inte relevant? Eller va fasen, vem bryr sig. Det här är min blogg, inte mitt CV (ja, jag har rast nu).
Jag föddes i slutet av augusti och året var 1984. Första barnet minsann, men om jag var planerad eller inte har jag ingen aning om. Vi bodde i Gårdtjärn när jag var hyfsat pytteliten och i november 1986 fick jag en liten syster. Vad jag tyckte om henne då det vet jag inte heller, hon grinade säkert mkt.. ;)
Snabbspolar lite men klämmer in att mina föräldrar skildes och vi hamnade i Kovland där jag gick på dagis och skola åk 1-7. Vallens skola, vilka minnen... Det var för övrigt i Kovland jag stiftade bekantskap med Therese, Madde och Emma som jag fortfarande tycker mig ha hyfsat bra kontakt med. Det var i Kovland jag började min karriär som ryttare, på Sundsvalls Lantliga Ryttarförening.
Uhm... Ja, efter 7:an bytte vi skola till Bergsåkers Skola. Och här lärde jag känna Joanna, Ida och Emma M. Jag sjöng i skolkör, började intressera mig för friidrott och återupptog ridningen, fast denna gång på Sundsvalls Fältrittklubb.
När det var dags för gymnasiet så skulle man väl snällt sagt kunna säga att jag hade beslutsångest. Sökte, och kom in på, Estetiska programmet inriktning Musik. En vecka innan skolstarten ångrade jag mig dock, och fick börja på Naturvetenskapliga programmet, inriktning Matte/Data. Där gick jag ett halvår innan jag insåg att det inte var för mig. Jag bytter program (och skola, från Västermalm till Hedbergska) till Samhällsprogrammet, Humanistisk linje. Även där höll jag mig kvar ett halvår innan jag slutligen bytte program och skola igen, och mina två sista år gick jag på Samhällsprogrammet med samhällsinriktning på Västermalm. Rätt imponerande dock att jag trots alla dessa byten inte behövde gå om nåt år. Hallelulja. Nånstans på mitten där så träffade jag min första pojkvän med, Ante. Vi höll ihop i 2,5 år.
2003-06-06 tog jag studenten. Duktig idiot. 2003-07-07 fick jag mitt första "riktiga" jobb, som telefonist på Eniro 118 118. Där jobbade jag fram till februari, då jag sadlade om till vikarierande frititdspedagog på Laggarbergs Skola. Det var dock bara ett kort vick. I april fick jag "sommarjobb" (som senare löpte vidare) på Arkivservice på Sundsvalls Sjukhus, och där uppehöll jag mig tills dess att jag fick för mig att flytta till Umeå, hösten 2004.
I umeå delade jag boende med tidigare nämna Joanna och Ida. Jag flyttade dit för att läsa till fritidspedagog, men jag trivdes varken med staden eller utbildningen, och det tog inte ens ett halvår innan jag flyttade hem igen. Och vips var jag tillbaka på Arkivservice igen. Den här gången stannade jag kvar tills dess att jag flyttade till Jönköping. Även denna gång ett datum som jag minns alldeles klockrent, för hur kan man glömma att man flyttar 70 mil, från sina nära och kära till något helt okänt, när man flyttar FREDAGEN DEN TRETTONDE. Jag vet inte om det var illa planerat, men allt gick iaf bra.
Tiden i jönköping har varit den värsta och den bästa tiden i mitt liv. Jag blev sjukskriven ganska omgående, och sedan var jag sjukskriven för utmattningsdepression i nästan 1,5 år. Det tog tid att må bra, och jag är glad att det fick ta den tiden. Det känns nu som att det var värt det. Den som hjälpte mig att hitta mig själv i mångt och mycket var David the lastbilschaufför... :) Jag tycker fortfarande om David sjukt mkt, och jag saknar honom. Vi har knappt någon kontakt alls längre, och det är tråkigt. Men det blir väl så.
Efter min sjukskrivning gick jag in i hetluften direkt, och utbildade mig till Ridskolepedagog. Parallellt med utbildningen så jobbade jag som knatteinstruktör och senare ridlärare, på två olika ridskolor; 4H-gården Vissmålen och Jönköpings Fältrittklubb. KY-examen tog jag i juni 2009, och är nu alltså utbildad ridskolepedagog med instruktörsinriktning. STOLT SOM EN TUPP, det kan jag lova er.
2009-06-30 var min sista dag i Jönköping. De sista veckorna bodde jag på Vissmålen, och ni kan lita på att det var något av det jobbigaste jag gjort, att lämna Vissmålen och jönköping "för alltid". Jag har så många älskade vänner där nere som jag saknar något oerhört mycket, men trots det så ångrar jag inte mitt beslut att flytta hem. I samråd med mina föräldrar köptes det en lägenhet i Sundsbruk, och det är där jag nu bor. Jag flyttade hem till arbetslöshet, men den 9 november var min första arbetsdag på min nuvarande arbetsplats, nämligen Com Hem's kundservice i Härnösand. Där besvarar jag samtal som främst handlar om teknisk support för TV-frågor. Trivs bra med det, men precis som med alla jobb så har man ju svackor emellanåt. Det är sånt som hör till.
Under det senaste året har det hänt så vansinnigt mkt. Jag har lärt känna A som jag i dagsläget ser som en av mina närmsta vänner. Vi har gått igenom en hel del tillsammans, och jag har en känsla av att det kommer bli mer framöver. Han har väldigt snabbt blivit en av de viktigaste personerna i mitt liv. En annan viktig person som kommit in i mitt liv, och tyvärr även lyckats försvinna en smula, är ju S som jag höll ihop med i somras. Det höll ju inte, men vi är fortfarande vänner och det är jag väldigt tacksam för. Även han håller jag mycket av, och vill absolut behålla i mitt liv. Mitt team på jobbet är mina klippor, Ann-Sofie och Emelie kan nämnas av många... Och förresten, det var ju tack vare S som Pinnen kom in i mitt liv. Det sorgliga är bara att han kommer försvinna om 2 veckor igen... Vilket känns PISS. Men sånt är livet... Hästar kommer och går.
-------------
Jajjamen, då var det första utmaningsinlägget avklarat! Och eftersom jag började skriva det fredagen den 26:e så kommer nästa inlägg komma "imorgon" lördag, den 27:e. Då ska det handla om Min första kärlek.
Mina damer och herrar, the story of me!
Okej, det är sjukt svårt att presentera sig själv på ett vettigt sätt. Vad är relevant och vad är inte relevant? Eller va fasen, vem bryr sig. Det här är min blogg, inte mitt CV (ja, jag har rast nu).
Jag föddes i slutet av augusti och året var 1984. Första barnet minsann, men om jag var planerad eller inte har jag ingen aning om. Vi bodde i Gårdtjärn när jag var hyfsat pytteliten och i november 1986 fick jag en liten syster. Vad jag tyckte om henne då det vet jag inte heller, hon grinade säkert mkt.. ;)
Snabbspolar lite men klämmer in att mina föräldrar skildes och vi hamnade i Kovland där jag gick på dagis och skola åk 1-7. Vallens skola, vilka minnen... Det var för övrigt i Kovland jag stiftade bekantskap med Therese, Madde och Emma som jag fortfarande tycker mig ha hyfsat bra kontakt med. Det var i Kovland jag började min karriär som ryttare, på Sundsvalls Lantliga Ryttarförening.
Uhm... Ja, efter 7:an bytte vi skola till Bergsåkers Skola. Och här lärde jag känna Joanna, Ida och Emma M. Jag sjöng i skolkör, började intressera mig för friidrott och återupptog ridningen, fast denna gång på Sundsvalls Fältrittklubb.
När det var dags för gymnasiet så skulle man väl snällt sagt kunna säga att jag hade beslutsångest. Sökte, och kom in på, Estetiska programmet inriktning Musik. En vecka innan skolstarten ångrade jag mig dock, och fick börja på Naturvetenskapliga programmet, inriktning Matte/Data. Där gick jag ett halvår innan jag insåg att det inte var för mig. Jag bytter program (och skola, från Västermalm till Hedbergska) till Samhällsprogrammet, Humanistisk linje. Även där höll jag mig kvar ett halvår innan jag slutligen bytte program och skola igen, och mina två sista år gick jag på Samhällsprogrammet med samhällsinriktning på Västermalm. Rätt imponerande dock att jag trots alla dessa byten inte behövde gå om nåt år. Hallelulja. Nånstans på mitten där så träffade jag min första pojkvän med, Ante. Vi höll ihop i 2,5 år.
2003-06-06 tog jag studenten. Duktig idiot. 2003-07-07 fick jag mitt första "riktiga" jobb, som telefonist på Eniro 118 118. Där jobbade jag fram till februari, då jag sadlade om till vikarierande frititdspedagog på Laggarbergs Skola. Det var dock bara ett kort vick. I april fick jag "sommarjobb" (som senare löpte vidare) på Arkivservice på Sundsvalls Sjukhus, och där uppehöll jag mig tills dess att jag fick för mig att flytta till Umeå, hösten 2004.
I umeå delade jag boende med tidigare nämna Joanna och Ida. Jag flyttade dit för att läsa till fritidspedagog, men jag trivdes varken med staden eller utbildningen, och det tog inte ens ett halvår innan jag flyttade hem igen. Och vips var jag tillbaka på Arkivservice igen. Den här gången stannade jag kvar tills dess att jag flyttade till Jönköping. Även denna gång ett datum som jag minns alldeles klockrent, för hur kan man glömma att man flyttar 70 mil, från sina nära och kära till något helt okänt, när man flyttar FREDAGEN DEN TRETTONDE. Jag vet inte om det var illa planerat, men allt gick iaf bra.
Tiden i jönköping har varit den värsta och den bästa tiden i mitt liv. Jag blev sjukskriven ganska omgående, och sedan var jag sjukskriven för utmattningsdepression i nästan 1,5 år. Det tog tid att må bra, och jag är glad att det fick ta den tiden. Det känns nu som att det var värt det. Den som hjälpte mig att hitta mig själv i mångt och mycket var David the lastbilschaufför... :) Jag tycker fortfarande om David sjukt mkt, och jag saknar honom. Vi har knappt någon kontakt alls längre, och det är tråkigt. Men det blir väl så.
Efter min sjukskrivning gick jag in i hetluften direkt, och utbildade mig till Ridskolepedagog. Parallellt med utbildningen så jobbade jag som knatteinstruktör och senare ridlärare, på två olika ridskolor; 4H-gården Vissmålen och Jönköpings Fältrittklubb. KY-examen tog jag i juni 2009, och är nu alltså utbildad ridskolepedagog med instruktörsinriktning. STOLT SOM EN TUPP, det kan jag lova er.
2009-06-30 var min sista dag i Jönköping. De sista veckorna bodde jag på Vissmålen, och ni kan lita på att det var något av det jobbigaste jag gjort, att lämna Vissmålen och jönköping "för alltid". Jag har så många älskade vänner där nere som jag saknar något oerhört mycket, men trots det så ångrar jag inte mitt beslut att flytta hem. I samråd med mina föräldrar köptes det en lägenhet i Sundsbruk, och det är där jag nu bor. Jag flyttade hem till arbetslöshet, men den 9 november var min första arbetsdag på min nuvarande arbetsplats, nämligen Com Hem's kundservice i Härnösand. Där besvarar jag samtal som främst handlar om teknisk support för TV-frågor. Trivs bra med det, men precis som med alla jobb så har man ju svackor emellanåt. Det är sånt som hör till.
Under det senaste året har det hänt så vansinnigt mkt. Jag har lärt känna A som jag i dagsläget ser som en av mina närmsta vänner. Vi har gått igenom en hel del tillsammans, och jag har en känsla av att det kommer bli mer framöver. Han har väldigt snabbt blivit en av de viktigaste personerna i mitt liv. En annan viktig person som kommit in i mitt liv, och tyvärr även lyckats försvinna en smula, är ju S som jag höll ihop med i somras. Det höll ju inte, men vi är fortfarande vänner och det är jag väldigt tacksam för. Även han håller jag mycket av, och vill absolut behålla i mitt liv. Mitt team på jobbet är mina klippor, Ann-Sofie och Emelie kan nämnas av många... Och förresten, det var ju tack vare S som Pinnen kom in i mitt liv. Det sorgliga är bara att han kommer försvinna om 2 veckor igen... Vilket känns PISS. Men sånt är livet... Hästar kommer och går.
-------------
Jajjamen, då var det första utmaningsinlägget avklarat! Och eftersom jag började skriva det fredagen den 26:e så kommer nästa inlägg komma "imorgon" lördag, den 27:e. Då ska det handla om Min första kärlek.
En lååååång utmaning!
Hittade denna utmaning i Monstermallas blogg (som för övrigt är awesome, följ den!)
Jag gillar ju utmaningar och sånna "hittepå"-grejer som man kan göra i bloggen när inspirationen tryter. Tanken är alltså att man ska skriva ett inlägg per dag om ett givet ämne. Jag är dock lite böjd att göra som Monstermalla gör med, att ta inläggen när man känner för det. Fast samtidigt inte, för då känns det ju som att man fuskar med inläggen...!
Utmaningen ser iaf ut enligt följande, och jag ska försöka sätta igång redan idag... :)
Dag 01 - Presentera mig själv
Dag 02 - Min första kärlek
Dag 03 - Mina föräldrar
Dag 04 - Det här åt jag idag
Dag 05 - Vad är kärlek?
Dag 06 - Min dag
Dag 07 - Min bästa vän
Dag 08 - Ett ögonblick
Dag 09 - Min tro
Dag 10 - Det här hade jag på mig idag
Dag 11 - Mina syskon
Dag 12 - I min handväska
Dag 13 - Den här veckan
Dag 14 - Vad hade jag på mig idag?
Dag 15 - Mina drömmar
Dag 16 - Min första kyss
Dag 17 - Mitt favoritminne
Dag 18 - Min födelsedag
Dag 19 - Detta ångrar jag
Dag 20 - Den här månaden
Dag 21 - Ett annat ögonblick
Dag 22 - Det här upprör mig
Dag 23 - Det här får mig att må bättre
Dag 24 - Det här får mig att gråta
Dag 25 - En första
Dag 26 - Mina rädslor
Dag 27 - Min favoritplats
Dag 28 - Det här saknar jag
Dag 29 - Mina ambitioner
Dag 30 - Ett sista ögonblick
Jag gillar ju utmaningar och sånna "hittepå"-grejer som man kan göra i bloggen när inspirationen tryter. Tanken är alltså att man ska skriva ett inlägg per dag om ett givet ämne. Jag är dock lite böjd att göra som Monstermalla gör med, att ta inläggen när man känner för det. Fast samtidigt inte, för då känns det ju som att man fuskar med inläggen...!
Utmaningen ser iaf ut enligt följande, och jag ska försöka sätta igång redan idag... :)
Dag 01 - Presentera mig själv
Dag 02 - Min första kärlek
Dag 03 - Mina föräldrar
Dag 04 - Det här åt jag idag
Dag 05 - Vad är kärlek?
Dag 06 - Min dag
Dag 07 - Min bästa vän
Dag 08 - Ett ögonblick
Dag 09 - Min tro
Dag 10 - Det här hade jag på mig idag
Dag 11 - Mina syskon
Dag 12 - I min handväska
Dag 13 - Den här veckan
Dag 14 - Vad hade jag på mig idag?
Dag 15 - Mina drömmar
Dag 16 - Min första kyss
Dag 17 - Mitt favoritminne
Dag 18 - Min födelsedag
Dag 19 - Detta ångrar jag
Dag 20 - Den här månaden
Dag 21 - Ett annat ögonblick
Dag 22 - Det här upprör mig
Dag 23 - Det här får mig att må bättre
Dag 24 - Det här får mig att gråta
Dag 25 - En första
Dag 26 - Mina rädslor
Dag 27 - Min favoritplats
Dag 28 - Det här saknar jag
Dag 29 - Mina ambitioner
Dag 30 - Ett sista ögonblick
Fixomull är livet! :P
Det finns en nackdel med att vara tjej och ha långa naglar. Och det är när nageln till exempel fastnar i fodret på vanten när man håller på med sin häst, och att nageln då slits av ungefär halvvägs ner mot fingret. Jag kan informera om att det gör FÖRBANNAT JÄVLA ONT och därför har jag packat in det med kompress och Fixomull.
Tro det eller ej, men jag kan skriva normalt på tangentbordet ändå. Tack och lov... :)
Tro det eller ej, men jag kan skriva normalt på tangentbordet ändå. Tack och lov... :)
Snyggt va?
On the road again
damtadamtadam... road again... damtadamtadam... road again...
Det var vingligt på vägen idag. Jag vet inte om det berodde på blåst eller ostbila däck, men något lurt var det iaf. Och det gör ju inte saken bättre att man var sen och stressad, och att det dessutom var lite småhalt.
Nånstans under vägen så slog det mig att det är dubbla möten idag! Först teammöte och sedan utbildning för support av de nya HD-CAmodulerna. Sen fick man ju såklart ett "slag i magen" när man kommer på jobbet och de säger att alla möten (dock inte utbildningar) är inställda på obestämd framtid, eftersom all kraft måste läggas på telefon. Alltså, ännu mer press och stress på alla tider vi mäts på.
Det kändes som att det skulle bli en bra dag, den känslan har försvunnit nu.
Det var vingligt på vägen idag. Jag vet inte om det berodde på blåst eller ostbila däck, men något lurt var det iaf. Och det gör ju inte saken bättre att man var sen och stressad, och att det dessutom var lite småhalt.
Nånstans under vägen så slog det mig att det är dubbla möten idag! Först teammöte och sedan utbildning för support av de nya HD-CAmodulerna. Sen fick man ju såklart ett "slag i magen" när man kommer på jobbet och de säger att alla möten (dock inte utbildningar) är inställda på obestämd framtid, eftersom all kraft måste läggas på telefon. Alltså, ännu mer press och stress på alla tider vi mäts på.
Det kändes som att det skulle bli en bra dag, den känslan har försvunnit nu.
Adressändring?
Det verkar mer eller mindre bli en komplett adressändring den här veckan... Haha sjukt!
Natten mot idag har jag alltså sovit hos A. Ska sova där inatt med. Imorn åker jag hem igen, men sedan är det dags för övernattning igen natten mellan torsdag och fredag, eftersom det HOCKEY på gång i Övik på torsdag. På fredag har jag fått en inbjudan till ett "specialevent" med jobbet som börjar klockan 18, och jag vet inte hur länge det kommer hålla på. Detta innebär, att om A jobbar natt då så lär jag nog kanske knycka lägenheten då med. Jag vet dock inte om jag vågar fråga om det är så att han inte jobbar natt, kan tro att det blir för mkt av det goda att ha mig där fyra nätter samma vecka.. ;)
Nåja, det visar sig väl. Det är skönt att ha alternativa adresser iaf =)
Natten mot idag har jag alltså sovit hos A. Ska sova där inatt med. Imorn åker jag hem igen, men sedan är det dags för övernattning igen natten mellan torsdag och fredag, eftersom det HOCKEY på gång i Övik på torsdag. På fredag har jag fått en inbjudan till ett "specialevent" med jobbet som börjar klockan 18, och jag vet inte hur länge det kommer hålla på. Detta innebär, att om A jobbar natt då så lär jag nog kanske knycka lägenheten då med. Jag vet dock inte om jag vågar fråga om det är så att han inte jobbar natt, kan tro att det blir för mkt av det goda att ha mig där fyra nätter samma vecka.. ;)
Nåja, det visar sig väl. Det är skönt att ha alternativa adresser iaf =)
Mer dumma saker
Det finns ju även dumma saker som man gör, som man vet är dumma (framför allt för sin egen skull) men som man fortsätter göra, gång på gång, på gång, på gång, på gång. Du är min dumhet, men vad gör väl det när du dessutom är en av de bästa "saker" som hänt mig på flera år.
Jag kan inte påstå att gårdagen var en särskillt bra dag. Det gick segt på jobbet, motivationen var som bortblåst. Inte så konstigt kanske, med tanke på att det var igår jag skulle ha påbörjat min fasta tjänst på Telia... Suck. Nåja. Dagen blev det avsevärt bättre på kvällen, när jag kom hem till A och fick kramas lite. Vi åt lite glass och kollade på när Top Gear skulle ta sig till Nordpolen. Sjuka grabbar det där, men roligt program!
Dåsade väl till runt midnatt, efter att A redan börjat snarka. Vid tretiden var jag dock vaken igen. Klarvaken, faktiskt. Suck. Slog på tv:n, fortsatte kolla lite på Top Gear (A hade laddat mediaspelaren med typ 7 timmars tittande), men slog över efter ett tag och kollade på Ice Road Truckers. Länge sen jag såg det, tänker alltid på David när jag ser det... :) Han och hans tjöt om stora amerikanska lastbilar... ;) hihi. Nåja. Programmet i sig var väl rätt tråkigt. Men vad värre var - det var reklam heeela jävla tiden! På nätterna brukar det ju vara skitkorta och få reklampauser, men inte denna gången. Fler än vanligt, och långa! Jag fattar inte. Nåja. Vid 4:15 ringde A's alarm. Han var ledig, men hade smart som han är glömt avaktivera larmet på mobilen. Och han varknar ju inte direkt i första taget heller. Och jag förstår mig inte på hans telefon... Tredje gången den alarmade (jag hade visst bara snoozat den) så la jag den framför näsan på honom och så fick den ringa tills han vaknade. Han stängde av, och bad om ursäkt. Efter det tog det bara ett par minuter innan han fick ett telefonsamtal. Han tröck dock bort det, och sedan låg vi och pratade en bra stund. Det kändes riktigt bra faktiskt. Det var skönt att höra honom säga att jag inte är en "börda" utan att jag också tillför något till vår vänskap. Att jag inte alls tränger mig på för ofta, utan att vi har en bra balans. Det kändes bra. Även om jag innerst inne vet om det, så är det alltid skönt att få höra det. Den mannen är en ängel utan vingar... Så enkelt är det bara.
Ptja... Jag började skriva detta inlägg på jobbet imorse. Nu är det strax dags för dagens "återstart", har ju snart klarat av min nästan fem timmar långa "lunchrast". Sen kommer jag tillbaka hit till A igen, för ännu en natt av dumhet.... Haha, näe, så illa är det inte, det är riktigt bra faktiskt. Han är bra för mig. Älskade vän... <3
***
Och till en annan älskad vän, mina tankar finns hos dig. Du ska se att allt löser sig. Och jag finns här för dig om du behöver. KRAM!
***
Sånna där dumma saker man gör
Alla gör dumma saker emellanåt. Det kan variera mellan blåögda små misstag till rent enormt puckade dundermissar. Jag har garanterat täckt hela spektrat, det är jag mer än övertygad om. Sen är det ju skillnad på vilka dumma saker man gör medvetet, och det som man gör omedvetet.
Vissa dumma saker vet man, i samma ögonblick som man gör dem, att man kommer att bli upptäckt och ställas till svars för det. Andra dumma saker gör man för att de SKA upptäckas, kanske att man omedvetet vill bli ifrågasatt. Sen finns det dumma saker som gör eller säger, för att täcka upp för ngt annat man gjort, eller inte gjort. "Jodå, det är klart att jag har postat det brevet", för att sedan i nästa stund kasta sig på brevlådan och posta tidigare nämnda brev. Det finns dumma saker man gör, som mer eller mindre direkt påverkar en tredje part. Otrohet till exempel att "strula" med ngn trots att man redan har en partner. Eller att "strula" med en upptagen kille eller tjej. Det är dumt, man vet att det är dumt, men man gör det ändå.
Det finns dumma saker man gör som är förknippat med ens hälsa. Mer eller mindre allvarliga saker. För vissa är det här med att hålla på med hästar en urbota dum sak. "De bits fram, sparkas bak och är obekväma på mitten!", har man ju hört ett antal gånger. Och man SKA ha respekt för hästar, det kan gå illa annars. Men även sånna saker som direkt påverkar hälsan, tobak, alkohol för att nämna några. Självskadebeteende är en annan dumhet, och det vet jag inte riktigt vilken kategori det hör till - den som vill bli upptäckt eller den som vill komma undan. Jag tror inte det finns någon som med stolthet visar upp hur man skadat sig själv, samtidigt som det på ett annat sätt är ett tecken på att någonting inte står rätt till, och att man på något vis ändå vill ha uppmärksamhet och hjälp.
Det finns många olika typer av dumheter. Och som sagt, jag har nog täckt större delen av dumhetskartan. Och trots det så vet jag att det fortfarande finns mååååånga dumheter kvar som jag kommer att begå. Varesig jag vill eller inte.
Vissa dumma saker vet man, i samma ögonblick som man gör dem, att man kommer att bli upptäckt och ställas till svars för det. Andra dumma saker gör man för att de SKA upptäckas, kanske att man omedvetet vill bli ifrågasatt. Sen finns det dumma saker som gör eller säger, för att täcka upp för ngt annat man gjort, eller inte gjort. "Jodå, det är klart att jag har postat det brevet", för att sedan i nästa stund kasta sig på brevlådan och posta tidigare nämnda brev. Det finns dumma saker man gör, som mer eller mindre direkt påverkar en tredje part. Otrohet till exempel att "strula" med ngn trots att man redan har en partner. Eller att "strula" med en upptagen kille eller tjej. Det är dumt, man vet att det är dumt, men man gör det ändå.
Det finns dumma saker man gör som är förknippat med ens hälsa. Mer eller mindre allvarliga saker. För vissa är det här med att hålla på med hästar en urbota dum sak. "De bits fram, sparkas bak och är obekväma på mitten!", har man ju hört ett antal gånger. Och man SKA ha respekt för hästar, det kan gå illa annars. Men även sånna saker som direkt påverkar hälsan, tobak, alkohol för att nämna några. Självskadebeteende är en annan dumhet, och det vet jag inte riktigt vilken kategori det hör till - den som vill bli upptäckt eller den som vill komma undan. Jag tror inte det finns någon som med stolthet visar upp hur man skadat sig själv, samtidigt som det på ett annat sätt är ett tecken på att någonting inte står rätt till, och att man på något vis ändå vill ha uppmärksamhet och hjälp.
Det finns många olika typer av dumheter. Och som sagt, jag har nog täckt större delen av dumhetskartan. Och trots det så vet jag att det fortfarande finns mååååånga dumheter kvar som jag kommer att begå. Varesig jag vill eller inte.
Nej, man kanske skulle...
Min energi-nivå är under den kritiska lägsta-gränsen idag. Jag vet egentligen inte varför, för jag har sovit mer den här helgen än vad jag gjort på bra länge. Okej, ja det kanske är därför. Jag är ovan att sova helt enkelt.
Well, jag är dötrött. Och jag är egentligen rätt kramsjuk med, men det kan jag ju eventuellt ta ut på A imorn eller tisdag, om han kommer att vara hemma när jag sover där, så det löser sig ju. Mys. Antingen det, eller så kommer jag att sova ensam och dö-skönt i hans übersköna säng. Jag tror dessutom att jag tänker ta med mig min nyinskaffade säsong 5 av Greys Anatomy med, och kolla på the big as TV. Ja, om han inte är hemma alltså. Är han hemma så blir det inget Greys-tittande. :) Nåååja, det visar sig.
Och apropå Greys så tror jag att resten av kvällen kommer att spenderas enligt följande;
* Hämta tvätten
* Bädda rent i sängen
* Duscha
* Tända ljus i sovrummet
* Bädda ner mig och sen...
* Greys, greys, greys tills jag däckar.. :)
Låter inte det som en sjukt awesome avsltning på en slö dag?
Well, jag är dötrött. Och jag är egentligen rätt kramsjuk med, men det kan jag ju eventuellt ta ut på A imorn eller tisdag, om han kommer att vara hemma när jag sover där, så det löser sig ju. Mys. Antingen det, eller så kommer jag att sova ensam och dö-skönt i hans übersköna säng. Jag tror dessutom att jag tänker ta med mig min nyinskaffade säsong 5 av Greys Anatomy med, och kolla på the big as TV. Ja, om han inte är hemma alltså. Är han hemma så blir det inget Greys-tittande. :) Nåååja, det visar sig.
Och apropå Greys så tror jag att resten av kvällen kommer att spenderas enligt följande;
* Hämta tvätten
* Bädda rent i sängen
* Duscha
* Tända ljus i sovrummet
* Bädda ner mig och sen...
* Greys, greys, greys tills jag däckar.. :)
Låter inte det som en sjukt awesome avsltning på en slö dag?
God service och andra små tankar
På väg från jobbet i fredags så gick jag och pratade i telefon med A. Det piper till i luren, ett sånt där samtal väntar, ni vet, och det står "Vaktmästaren". Kan säga att det hann springa igenom väääldigt många tanke i huvudet på mig under den korta tid jag sa till A att jag nog måste ta det samtalet, tills dess att vaktmästaren förklarat sitt ärende.
I mitt huvud så såg jag allt ifrån:
"Det rinner vatten från din lägenhet ner till grannen"
"Det kommer mystisk rök från din lägenhet"
"Dina grannar har sett dina katter kasta sig mot fönsterna i något slags flyktförsök, så vi har därför ringt djurskyddsmyndigheten"
Och så vidare, och så vidare, och så vidare.
"Jo, jag ringer eftersom du har bokat tvättid på söndag"
Ehm, jaha... städade jag så dåligt efter förra tvätten att jag har fått tvättförbud?!
"Jo så vi ville bara informera om att torkrummet är trasigt och att vi har beställt reservdelar. Men tvättmaskinerna fungerar, och torktumlaren fungerar. Du får gärna tvätta ändå om du vill, annars är det ju bara att boka en ny tid."
Alltså, förstår ni hur förvånad jag blir? Vaktmästaren ringer runt för att informera om att torkrummet är trasig så att man ska veta det innan man går ner med sina grejer? Har ni någonsin varit med om nåt liknande? Finns det så lite att göra på vårt område att han har tid att ringa runt så är det ju awesome.. Bra område ;)
Ringde upp A igen sen eftersom jag kände att jag verkligen var tvungen att berätta vad vaktmästaren sagt. Inte heller han hade hört nåt liknande, han hade föreställt sig ungefär samma sak som jag hade sett i mina inre syner. Vilken tur att vi båda hade fel!
Dagens I-landsproblem:
Åhh jag kan inte låta bli att störa mig på att Horse Saga legat nere sedan i fredags.. ! Haha! Ja, det är väl kanske nyttigt med en paus och lite avvänjning... Menne... Jag vill inte avvänja mig :P Jag vill spela! Har ju två föl på g så nu får de banne mig ta och fixa igång spelet igen.. :P
Annars då?
Ptja, imorn gör jag en tillfällig adressändring till onsdag. Som den snälla syster som jag är så bytte jag pass med min syster imorn, eftersom hon ska ner till Sundsvall på eftermiddagen och kolla på en lägenhet. Det innebär att jag byter ett hett eftertraktat öppningspass mot det högst oönskade stängningspasset. Slutar alltså 21:15 imorgon. På tisdag jobbar jag allra mest oönskade splitpasset, då jag börjar 7:45 och slutar 20:30.... Vilket skitpass! På onsdag börjar jag 7:45 igen. Då är det kanske inte så svårt att förstå att jag inte vill lägga restid både före och efter dessa grispass, för att bara komma hem, kasta mig i säng, och sen kasta mig i bilen igen. Tack och lov att A är den underbare människa som han är som låter mig ockupera hans lägenhet.. :)
Nu ska jag springa ner till tvättstugan som saknar torkrum. Awesome, jag använder det aldrig ändå.
I mitt huvud så såg jag allt ifrån:
"Det rinner vatten från din lägenhet ner till grannen"
"Det kommer mystisk rök från din lägenhet"
"Dina grannar har sett dina katter kasta sig mot fönsterna i något slags flyktförsök, så vi har därför ringt djurskyddsmyndigheten"
Och så vidare, och så vidare, och så vidare.
"Jo, jag ringer eftersom du har bokat tvättid på söndag"
Ehm, jaha... städade jag så dåligt efter förra tvätten att jag har fått tvättförbud?!
"Jo så vi ville bara informera om att torkrummet är trasigt och att vi har beställt reservdelar. Men tvättmaskinerna fungerar, och torktumlaren fungerar. Du får gärna tvätta ändå om du vill, annars är det ju bara att boka en ny tid."
Alltså, förstår ni hur förvånad jag blir? Vaktmästaren ringer runt för att informera om att torkrummet är trasig så att man ska veta det innan man går ner med sina grejer? Har ni någonsin varit med om nåt liknande? Finns det så lite att göra på vårt område att han har tid att ringa runt så är det ju awesome.. Bra område ;)
Ringde upp A igen sen eftersom jag kände att jag verkligen var tvungen att berätta vad vaktmästaren sagt. Inte heller han hade hört nåt liknande, han hade föreställt sig ungefär samma sak som jag hade sett i mina inre syner. Vilken tur att vi båda hade fel!
Dagens I-landsproblem:Åhh jag kan inte låta bli att störa mig på att Horse Saga legat nere sedan i fredags.. ! Haha! Ja, det är väl kanske nyttigt med en paus och lite avvänjning... Menne... Jag vill inte avvänja mig :P Jag vill spela! Har ju två föl på g så nu får de banne mig ta och fixa igång spelet igen.. :P
Annars då?
Ptja, imorn gör jag en tillfällig adressändring till onsdag. Som den snälla syster som jag är så bytte jag pass med min syster imorn, eftersom hon ska ner till Sundsvall på eftermiddagen och kolla på en lägenhet. Det innebär att jag byter ett hett eftertraktat öppningspass mot det högst oönskade stängningspasset. Slutar alltså 21:15 imorgon. På tisdag jobbar jag allra mest oönskade splitpasset, då jag börjar 7:45 och slutar 20:30.... Vilket skitpass! På onsdag börjar jag 7:45 igen. Då är det kanske inte så svårt att förstå att jag inte vill lägga restid både före och efter dessa grispass, för att bara komma hem, kasta mig i säng, och sen kasta mig i bilen igen. Tack och lov att A är den underbare människa som han är som låter mig ockupera hans lägenhet.. :)
Nu ska jag springa ner till tvättstugan som saknar torkrum. Awesome, jag använder det aldrig ändå.
Grattis lillasyster!
Du får ett eget inlägg ;)
Jaha, nu fyller du 24 alltså. Lillskit. Men jag tycker om dig ändå ;)
Och vi var rätt söta även när vi var små... ;)
Älskar dig :)
Jaha, nu fyller du 24 alltså. Lillskit. Men jag tycker om dig ändå ;)
Och vi var rätt söta även när vi var små... ;)
Älskar dig :)
Öppen för allmänheten
Några kanske märkte att bloggen har varit tillfälligt lösenordsskyddad. Jag blev bara asigt less... Kände att jag behövde möjligheten att avreagera mig utan att det gick ut till hela sverige. Det/De inlägg som funnits under denna tid finns dock inte kvar här längre, dumt att utmana ödet.
Det har hänt en hel del den här veckan. Både anmärkningsvärt och små skitsaker.
Ni vet ju redan att jag fick den fasta tjänsten på Telia. Ni vet även att jag inte fick gå från Com Hem. Så många av er har sagt åt mig att "Det är ju bara att gå! Sjukanmäl dig, skit i CH! Sjukskriv dig, möjligheterna är oändliga" osv osv osv. Så enkelt är det inte. Om jag skulle gå från Com Hem i förtid, utan deras tillstånd, så skulle jag bryta mot anställningsavtalen. Och enligt den information som jag fått, OM CH hade velat vara riktigt jävliga, så skulle de kunna kräva mig på ersättning för att de måste ta in en extra person under den månad som jag uteblir. Risken att detta skulle hända är säkert inte särskillt stor, men vem vågar chansa? Och dessutom är det väl inte "the end of the world", jag har ju trots allt ett jobb att gå till, jag är inte arbetslös, och har dessutom ett sjukt bra team som jag jobbar med.
Sov hos A i onsdags när känslorna var som stormigast efter alla positiva och negativa besked. Det är så skönt, och det var dessutom styrkande inför att ringa till Telia och faktiskt tacka nej till tjänsten... För det var precis vad jag gjorde på torsdag morgon. Jag pratade först med min "Team Manager", men inte heller hon kunde göra något mer för mig. Ringde till Telia och pratade med samma man som erbjudit mig tjänsten. Han var väldigt kort i tonen och lät inte det minsta nöjd. Jag "fjäskade" för allt jag var värd (fast egentligen var det ju ärligt), tackade så otroligt mkt för att de erbjudit mig tjänsten och sa att jag hoppas att de har mig i åtanke om det skulle komma fler tillfällen. Han sa ingenting, typ bara "Ja då vet vi". Känns som att jag är rätt körd där för framtiden med. Men men. Bara att gilla läget och gå vidare antar jag.
På torsdagkväll träffade jag pappis och vi åkte till Haga Kvarterskrog och åt middag tillsammans. Trevligt, och en väldigt lite restaurang. God mat dessutom. Och apropå torsdag så skrev min syster ett väldigt bra blogginlägg som jag bara måste länka till... Läs det HÄR. Efter middagen så åkte jag iaf hem och bakade. Två långpannekakor blev det, en med bara hallon och en med hallon/blåbär. Duktig jag.
Fredag då. Slet nästan ihjäl mig (hehe, dagens skämt) för att få mig med de två tidigare nämna kakorna till jobbet. Och på jobbet slet jag oxå ihjäl mig, har jag någonsin jobbat så hårt? (Hrm....). Kakorna uppskattades iaf väldigt mkt av mina kära kollegor, så det var ju trevligt :) Hade dock en väldigt gnagande, otäck, stressande känsla hela dagen som jag bara inte kunde släppa. Det var tur att jag skulle till stallet efteråt, för om jag hade åkt hem så tror jag att den hade dragit iväg och blivit en saftig jäkla ångestattack. Den låg lixom på lur. Men stallet blev det iaf, med Joanna. Mkt trevligt! Hästarna var i princip klara när jag kom dit, och när jag sedan hade bytt om så var det bara reflextäcket som skulle appliceras på mr Pinne. Joanna hade Naomi iaf, och jag hade Pinnen. Lillskrutten, så vansinnigt söt är han. Skrittade en sväng, kallt var det kan jag meddela! Och vad värre är - kallare kommer det att bli. När vi kom tillbaka så var händer och tår stelfrusna. Träffade Per-Ola när han kom för att kvällsfodra, och han meddelade att Pinnen åker 6/12... I don't like... :(
Gjorde iaf inte så mkt när jag kom hem. Surrade med danssällskapet E på MSN en sväng, och jag hade nog missuppfattat en del från förra fredagen. Han tyckte dessutom inte att jag var ett åbäke att dansa med (or so he says?!) och vill göra det igen. Vi kanske ska träffas på torsdag, vi får väl se... Kul iaf :)
Som avslutning på detta sammanfattningsinlägg (det kommer strax lite bilder dock) så kan jag meddela
1) att jag nu avancerat från moderator till vice administratör på modos forum. Befordrad nånstans iaf.. ;)
2) att ovan nämnda forum nu är alive and kicking igen efter att den här veckan överlevt hackerattack och byte av webbhotell.
3) att Horse Saga ligger nere idag! Åhh I-landsproblem men jag är ju beroende, så.... Hade ju två föl som skulle födas idag :P Otålig
4) Att det nu bara är ett fåtal timmar kvar tills jag och Ann-Sofie ska gå på bio och se Harry Potter! Tjohooo!
And now the pictures:
Det har hänt en hel del den här veckan. Både anmärkningsvärt och små skitsaker.
Ni vet ju redan att jag fick den fasta tjänsten på Telia. Ni vet även att jag inte fick gå från Com Hem. Så många av er har sagt åt mig att "Det är ju bara att gå! Sjukanmäl dig, skit i CH! Sjukskriv dig, möjligheterna är oändliga" osv osv osv. Så enkelt är det inte. Om jag skulle gå från Com Hem i förtid, utan deras tillstånd, så skulle jag bryta mot anställningsavtalen. Och enligt den information som jag fått, OM CH hade velat vara riktigt jävliga, så skulle de kunna kräva mig på ersättning för att de måste ta in en extra person under den månad som jag uteblir. Risken att detta skulle hända är säkert inte särskillt stor, men vem vågar chansa? Och dessutom är det väl inte "the end of the world", jag har ju trots allt ett jobb att gå till, jag är inte arbetslös, och har dessutom ett sjukt bra team som jag jobbar med.
Sov hos A i onsdags när känslorna var som stormigast efter alla positiva och negativa besked. Det är så skönt, och det var dessutom styrkande inför att ringa till Telia och faktiskt tacka nej till tjänsten... För det var precis vad jag gjorde på torsdag morgon. Jag pratade först med min "Team Manager", men inte heller hon kunde göra något mer för mig. Ringde till Telia och pratade med samma man som erbjudit mig tjänsten. Han var väldigt kort i tonen och lät inte det minsta nöjd. Jag "fjäskade" för allt jag var värd (fast egentligen var det ju ärligt), tackade så otroligt mkt för att de erbjudit mig tjänsten och sa att jag hoppas att de har mig i åtanke om det skulle komma fler tillfällen. Han sa ingenting, typ bara "Ja då vet vi". Känns som att jag är rätt körd där för framtiden med. Men men. Bara att gilla läget och gå vidare antar jag.
På torsdagkväll träffade jag pappis och vi åkte till Haga Kvarterskrog och åt middag tillsammans. Trevligt, och en väldigt lite restaurang. God mat dessutom. Och apropå torsdag så skrev min syster ett väldigt bra blogginlägg som jag bara måste länka till... Läs det HÄR. Efter middagen så åkte jag iaf hem och bakade. Två långpannekakor blev det, en med bara hallon och en med hallon/blåbär. Duktig jag.
Fredag då. Slet nästan ihjäl mig (hehe, dagens skämt) för att få mig med de två tidigare nämna kakorna till jobbet. Och på jobbet slet jag oxå ihjäl mig, har jag någonsin jobbat så hårt? (Hrm....). Kakorna uppskattades iaf väldigt mkt av mina kära kollegor, så det var ju trevligt :) Hade dock en väldigt gnagande, otäck, stressande känsla hela dagen som jag bara inte kunde släppa. Det var tur att jag skulle till stallet efteråt, för om jag hade åkt hem så tror jag att den hade dragit iväg och blivit en saftig jäkla ångestattack. Den låg lixom på lur. Men stallet blev det iaf, med Joanna. Mkt trevligt! Hästarna var i princip klara när jag kom dit, och när jag sedan hade bytt om så var det bara reflextäcket som skulle appliceras på mr Pinne. Joanna hade Naomi iaf, och jag hade Pinnen. Lillskrutten, så vansinnigt söt är han. Skrittade en sväng, kallt var det kan jag meddela! Och vad värre är - kallare kommer det att bli. När vi kom tillbaka så var händer och tår stelfrusna. Träffade Per-Ola när han kom för att kvällsfodra, och han meddelade att Pinnen åker 6/12... I don't like... :(
Gjorde iaf inte så mkt när jag kom hem. Surrade med danssällskapet E på MSN en sväng, och jag hade nog missuppfattat en del från förra fredagen. Han tyckte dessutom inte att jag var ett åbäke att dansa med (or so he says?!) och vill göra det igen. Vi kanske ska träffas på torsdag, vi får väl se... Kul iaf :)
Som avslutning på detta sammanfattningsinlägg (det kommer strax lite bilder dock) så kan jag meddela
1) att jag nu avancerat från moderator till vice administratör på modos forum. Befordrad nånstans iaf.. ;)
2) att ovan nämnda forum nu är alive and kicking igen efter att den här veckan överlevt hackerattack och byte av webbhotell.
3) att Horse Saga ligger nere idag! Åhh I-landsproblem men jag är ju beroende, så.... Hade ju två föl som skulle födas idag :P Otålig
4) Att det nu bara är ett fåtal timmar kvar tills jag och Ann-Sofie ska gå på bio och se Harry Potter! Tjohooo!
And now the pictures:
Suddigt och mörkt, men det är en snygg Naomi och en snygg Joanna ;)
Rimfrost på mulen på sötaste Pinnen <3
Jag kände det på mig...
Jag fick nej.
Det blir inget Telia för mig...
Det blir inget Telia för mig...
Det är negativa tongångar
Pratade med HR (Human Resources) och det låter inte lovande... Hon sa att Trafikledningen troligtvis kommer säga nej. Min chef däremot har gett sitt godkännande, men tyvärr så räcker ju inte det.
Åhhh jag har så ont i magen just nu... Om jag är stressad i vanliga fall, så är det ingenting emot hur jag känner mig just nu... Paniken är nära. Ge mig ett positivt besked NU tack...
Åhhh jag har så ont i magen just nu... Om jag är stressad i vanliga fall, så är det ingenting emot hur jag känner mig just nu... Paniken är nära. Ge mig ett positivt besked NU tack...
Nu håller vi andan!
För ungefär en timme sedan så kom telefonsamtalet.
JAG FICK FAST TJÄNST PÅ TELIA! Inte konsult alltså, som jag varit i ett år på Com Hem. Jag fick FAST TJÄNST! Och har inte ens jobbat en dag åt det företaget. Snacka om att man måste gjort bra intervjuer. Jag är dutti!
MEN.
Det finns ju en hake.
Utbildningen på Telia börjar på måndag, och om allt går fel så har jag uppsägningstid på en månad här på Com Hem. Dubbel-crap. Det innebär, att om inte Com Hem går med på att släppa mig med så kort varsel, då är jag screwed. Då blir det inget fast jobb på telia. Då blir det förhoppningsvis en fortsatt konsulttjänst här på Com Hem. Det är självklart inte illa heller, jag får väl bara hoppas att de ger mig sparken bara för att jag försökt säga upp mig. Snurrigt, en äh, ni fattar vad jag menar.
Jag kommer sakna mitt team. Team Eva/Linda går verkligen inte av för hackor, världens bästa kollegor och teamchefer. Haha jag blir nästan lite gråtmild.
Imorn (eller ikväll, beroende på hur jag lyckas med allt) ska jag baka. På fredag blir det storbjudning. Antingen för att "fira" att jag slutar med lite avskedsfika, eller så för att "fira" att jag blir kvar i teamet. Det går att hitta ljuglimtar i allt, eller?
JAG FICK FAST TJÄNST PÅ TELIA! Inte konsult alltså, som jag varit i ett år på Com Hem. Jag fick FAST TJÄNST! Och har inte ens jobbat en dag åt det företaget. Snacka om att man måste gjort bra intervjuer. Jag är dutti!
MEN.
Det finns ju en hake.
Utbildningen på Telia börjar på måndag, och om allt går fel så har jag uppsägningstid på en månad här på Com Hem. Dubbel-crap. Det innebär, att om inte Com Hem går med på att släppa mig med så kort varsel, då är jag screwed. Då blir det inget fast jobb på telia. Då blir det förhoppningsvis en fortsatt konsulttjänst här på Com Hem. Det är självklart inte illa heller, jag får väl bara hoppas att de ger mig sparken bara för att jag försökt säga upp mig. Snurrigt, en äh, ni fattar vad jag menar.
Jag kommer sakna mitt team. Team Eva/Linda går verkligen inte av för hackor, världens bästa kollegor och teamchefer. Haha jag blir nästan lite gråtmild.
Imorn (eller ikväll, beroende på hur jag lyckas med allt) ska jag baka. På fredag blir det storbjudning. Antingen för att "fira" att jag slutar med lite avskedsfika, eller så för att "fira" att jag blir kvar i teamet. Det går att hitta ljuglimtar i allt, eller?
Jag önskar jag vore en robot
Då hade jag kunnat koncentrera mig på jobbet just nu utan att sitta och brinna inombords.
Ja - jag är skitirriterad. Jag vet att det är saker man inte ska hänga upp sig på; Telia sa att de skulle höra av sig "på eftermiddagen" och nu har klockan tammefan passerat kväll för längesen...
Bu-fucking-hu
Eller som vissa andra kanske skule säga: "Men grina 'rå!"
Jag tycker ärligt talat synd om Ann-Sofie som har varit glad och positiv hela dagen och jag sitter här som ett nervöst jävla åskmoln och bara är otrevlig... Eller okej, kanke inte jätte-otrevlig, men med erika-mått mätt.
Jag hatar sånt här. Oavsett det är ett företag eller om det är någon i det "privata" livet som lovat att den ska ringa men inte gör det, jag tycker det är lika störande ändå. Och jag är väl lite extra stingslig just nu med just på grund av att det redan nu är sinnessjukt kort varsel mellan intervju och utbildningsstart, och om man då lovat att återkomma med besked en viss dag, då tycker jag man ska hålla det. Det här går åt fanders, och jag vet inte hur detta ska sluta.
Okej, det är inte världens undergång om jag inte får jobbet. Jag har ett grymt bra team här på Com Hem som jag trivs asbra med, men det är just det faktumet att jag vill ha besked. Jag vill veta. Inte gå och undra vad som kommer hända härnäst.
Blidde inget sova hos A inatt heller. Fast det gör egentligen ingenting, jag har full förståelse... En god vän till honom hade visst blivit vräkt idag, kommit hem från jobbet och fått låset utbytt. Vilken fruktansvärd upplevelse... Och A vore inte den jag trodde att han var, om han inte hade erbjudit sin vän en plats att sova på. I guess that's why I love him - jag vet att han skulle gjort detsamma om det hade varit jag. Han ställer upp för sina vänner i ur och skur, det är han i ett nötskal. Hur som helst så hoppas jag att det löser sig för hans vän.
Ja - jag är skitirriterad. Jag vet att det är saker man inte ska hänga upp sig på; Telia sa att de skulle höra av sig "på eftermiddagen" och nu har klockan tammefan passerat kväll för längesen...
Bu-fucking-hu
Eller som vissa andra kanske skule säga: "Men grina 'rå!"
Jag tycker ärligt talat synd om Ann-Sofie som har varit glad och positiv hela dagen och jag sitter här som ett nervöst jävla åskmoln och bara är otrevlig... Eller okej, kanke inte jätte-otrevlig, men med erika-mått mätt.
Jag hatar sånt här. Oavsett det är ett företag eller om det är någon i det "privata" livet som lovat att den ska ringa men inte gör det, jag tycker det är lika störande ändå. Och jag är väl lite extra stingslig just nu med just på grund av att det redan nu är sinnessjukt kort varsel mellan intervju och utbildningsstart, och om man då lovat att återkomma med besked en viss dag, då tycker jag man ska hålla det. Det här går åt fanders, och jag vet inte hur detta ska sluta.
Okej, det är inte världens undergång om jag inte får jobbet. Jag har ett grymt bra team här på Com Hem som jag trivs asbra med, men det är just det faktumet att jag vill ha besked. Jag vill veta. Inte gå och undra vad som kommer hända härnäst.
Blidde inget sova hos A inatt heller. Fast det gör egentligen ingenting, jag har full förståelse... En god vän till honom hade visst blivit vräkt idag, kommit hem från jobbet och fått låset utbytt. Vilken fruktansvärd upplevelse... Och A vore inte den jag trodde att han var, om han inte hade erbjudit sin vän en plats att sova på. I guess that's why I love him - jag vet att han skulle gjort detsamma om det hade varit jag. Han ställer upp för sina vänner i ur och skur, det är han i ett nötskal. Hur som helst så hoppas jag att det löser sig för hans vän.
Livet är fult, du är fager
Det var några dagar sen senast. Känns inte direkt som jag haft så mkt att skriva om heller.
Som jag skrev så var det en trevlig kväll på Casinot i fredags. En sak som fascinerar mig med dansband är att banden i princip undantagslöst är fantastiskt bra live. Då menar jag kanske inte fantastiskt bra som i "vilken scen-upplevelse!" utan med som i att de är extremt proffesionella, och de KAN faktiskt sjunga. Inga jäkla studiomixande som gör att det låter kanon på skiva och som en yland varg live. Finns allt för många sångare/sångerskor/band som verkligen inte alls kan göra ett liveframträdande utan att avslöja hur kassa de egentligen är. Men nej, tjejen (och killarna med för den delen, men det var ju mest tjejen man hörde) i Drifters imponerade på mig. Riktigt duktig! Jag gick ju dock hem rätt tidigt. Kände mig väl lite smått malplacerad, även om jag hade trevligt ändå.
Lördag. Jag gjorde inte ett skit. Faktiskt, inte ett smack. Ja okej, jag åkte på Ica Maxi och handlade, men annars ingenting annat. Bara satt hemma och gjorde ingenting. Gud så skönt det var.
Söndagen kom och det blev dags för jobb igen. Ringde väl på rätt bra, så man hade ju det man gjorde iaf. Var tänkt att jag skulle träffa ex-grannen på kvällen för en liten filmkväll, men han hade somnat på soffan så det blidde inget med det heller. Lika så skönt, jag var inte på så jättebra humör sen på kvällen. Allt kändes väl mer eller mindre piss, en riktig skitkväll. Beklagade mig lite för A, som finns där oavsett vad jag har för dumheter för mig. <3
Efter söndag kommer måndag. Ser ni, jag kan veckodagarna! Kors i taket, liksom. Ännu en arbetsdag. Samåkte med Ann-Sofie, alltid lika trevligt. Annars gick väl dan rätt bra, det ringde inte allt för mycket, bara att hoppas att resten av veckan fortsätter i samma stuk ;)
När jag kom hem sen så blev det lite privat-telefonerande. Nånstans där mitti så fick jag meddelande på msn av ordföranden i Lumberjacks som pustade ut efter att Lumberjacks hemsida blivit hackad. Det tog dock inte många minuter efter det pustandet som även forumet råkade illa ut... Jävla idioter! Fattar inte vad man får ut av att förstöra för andra, vad finns det för nöje i det? Jag kan bara inte förstå... Forumet kom dock tillbaka lite senare. Nu ligger de nere igen, både lj och forumet, men de skulle visst byta webhotell till ngt säkrare idag, så förhoppningsvis kommer allt tillbaka som det var inom kort.
Idag då. Dagen D, typ. Uppe med tuppen och gjorde mig redo för min intervju hos konkurrenten. Åkte 7.40 och tänkte väl för en gångs skull att det borde räcka, jag hade dock inte räknat med morgontrafiken på E4:an i stan.... SUCK! Det var lite panik där för en stund, men som tur var så var jag på plats på kontoret före intervjuaren, så jag framstod som att jag var i tid ändå :) PUST! Jag som hatar att vara sen... Nåja. Intervjun gick väl hyfsat. Inte lika bra som Proffice-intervjun, men jag tycker jag gjorde det klart godkänt ändå. Kändes positivt. Ska få besked i eftermiddag, så vi får väl se vad som händer. Jag var nervös innan intervjun, och jag kan meddela att jag är mer nervös nu. Det är mkt som måste klaffa om det blir ett ja, och det är en verklighet att återgåt till om det blir ett nej.
Idag jobbar jag stängning. Det innebär att jag börjar 12:30 och slutar 21:15. Jag ska dock samåka med Ann-Sofie idag och eftersom hon börjar 12 så har jag erbjudit mig att åka lite tidigare. Så om 40 minuter ska jag plocka upp henne och så bär det av till "Härnta" igen. Ikväll ska jag dock inte åka hem, utan jag ska stanna hos A. Kommer bli en tillräckligt lång dag även utan att behöva lägga resetid hem ikväll med. Gud, jag är redan trött. Nåja. Förhoppningsvis kan man sova inatt då man slipper oron över jobbet (?) plus att jag oftast sover bättre där. Återstår väl bara att se om man får sällskap eller ej. Det visar sig.
Som vanligt när jag känner att jag inte har något alls att säga så blir det en novell liknande första kapitlet av en roman. Vet inte riktigt vad det säger om mig och mitt ordbajsande. Vi gör väl så här helt enkelt, jag avslutar genom att bjuda er dagens örongodis. Ni klickar på den logga vars lyssningsalternativ ni vill använda er av.
Njut!
Daniel Adams-Ray - Dum av dig 
Som jag skrev så var det en trevlig kväll på Casinot i fredags. En sak som fascinerar mig med dansband är att banden i princip undantagslöst är fantastiskt bra live. Då menar jag kanske inte fantastiskt bra som i "vilken scen-upplevelse!" utan med som i att de är extremt proffesionella, och de KAN faktiskt sjunga. Inga jäkla studiomixande som gör att det låter kanon på skiva och som en yland varg live. Finns allt för många sångare/sångerskor/band som verkligen inte alls kan göra ett liveframträdande utan att avslöja hur kassa de egentligen är. Men nej, tjejen (och killarna med för den delen, men det var ju mest tjejen man hörde) i Drifters imponerade på mig. Riktigt duktig! Jag gick ju dock hem rätt tidigt. Kände mig väl lite smått malplacerad, även om jag hade trevligt ändå.
Lördag. Jag gjorde inte ett skit. Faktiskt, inte ett smack. Ja okej, jag åkte på Ica Maxi och handlade, men annars ingenting annat. Bara satt hemma och gjorde ingenting. Gud så skönt det var.
Söndagen kom och det blev dags för jobb igen. Ringde väl på rätt bra, så man hade ju det man gjorde iaf. Var tänkt att jag skulle träffa ex-grannen på kvällen för en liten filmkväll, men han hade somnat på soffan så det blidde inget med det heller. Lika så skönt, jag var inte på så jättebra humör sen på kvällen. Allt kändes väl mer eller mindre piss, en riktig skitkväll. Beklagade mig lite för A, som finns där oavsett vad jag har för dumheter för mig. <3
Efter söndag kommer måndag. Ser ni, jag kan veckodagarna! Kors i taket, liksom. Ännu en arbetsdag. Samåkte med Ann-Sofie, alltid lika trevligt. Annars gick väl dan rätt bra, det ringde inte allt för mycket, bara att hoppas att resten av veckan fortsätter i samma stuk ;)
När jag kom hem sen så blev det lite privat-telefonerande. Nånstans där mitti så fick jag meddelande på msn av ordföranden i Lumberjacks som pustade ut efter att Lumberjacks hemsida blivit hackad. Det tog dock inte många minuter efter det pustandet som även forumet råkade illa ut... Jävla idioter! Fattar inte vad man får ut av att förstöra för andra, vad finns det för nöje i det? Jag kan bara inte förstå... Forumet kom dock tillbaka lite senare. Nu ligger de nere igen, både lj och forumet, men de skulle visst byta webhotell till ngt säkrare idag, så förhoppningsvis kommer allt tillbaka som det var inom kort.
Idag då. Dagen D, typ. Uppe med tuppen och gjorde mig redo för min intervju hos konkurrenten. Åkte 7.40 och tänkte väl för en gångs skull att det borde räcka, jag hade dock inte räknat med morgontrafiken på E4:an i stan.... SUCK! Det var lite panik där för en stund, men som tur var så var jag på plats på kontoret före intervjuaren, så jag framstod som att jag var i tid ändå :) PUST! Jag som hatar att vara sen... Nåja. Intervjun gick väl hyfsat. Inte lika bra som Proffice-intervjun, men jag tycker jag gjorde det klart godkänt ändå. Kändes positivt. Ska få besked i eftermiddag, så vi får väl se vad som händer. Jag var nervös innan intervjun, och jag kan meddela att jag är mer nervös nu. Det är mkt som måste klaffa om det blir ett ja, och det är en verklighet att återgåt till om det blir ett nej.
Idag jobbar jag stängning. Det innebär att jag börjar 12:30 och slutar 21:15. Jag ska dock samåka med Ann-Sofie idag och eftersom hon börjar 12 så har jag erbjudit mig att åka lite tidigare. Så om 40 minuter ska jag plocka upp henne och så bär det av till "Härnta" igen. Ikväll ska jag dock inte åka hem, utan jag ska stanna hos A. Kommer bli en tillräckligt lång dag även utan att behöva lägga resetid hem ikväll med. Gud, jag är redan trött. Nåja. Förhoppningsvis kan man sova inatt då man slipper oron över jobbet (?) plus att jag oftast sover bättre där. Återstår väl bara att se om man får sällskap eller ej. Det visar sig.
Som vanligt när jag känner att jag inte har något alls att säga så blir det en novell liknande första kapitlet av en roman. Vet inte riktigt vad det säger om mig och mitt ordbajsande. Vi gör väl så här helt enkelt, jag avslutar genom att bjuda er dagens örongodis. Ni klickar på den logga vars lyssningsalternativ ni vill använda er av.
Njut!
Daniel Adams-Ray - Dum av dig Varför är jag vaken!?
Jag vet verkligen inte varför jag fortfarande är vaken. Eller ja, uppe, åtminstone. Jag är sjuuuukt trött.
Kvällen var okej, sällskapet trevligt, men jag var nog ännu sämre på att dansa än vad jag hade trott. Det gick ju sååååå inåthelvete snabbt! Och snurr hit och snurr dit och framåt och bakåt och runt runt runt. Jag var totalt yr i huvudet och darrig i bena efter bara två danser. Himmel och pannkaka. När man väl hade flyt så var det dock skiiiitkul, fast det var mer förvirring än flyt tror jag... :)
Nåja. Sängen ropar på mig, högt och tydligt. synd bara att den är helt begravd i ren tvätt som jag borde göra en insats med innan jag kryper ner. Hum...
Nighty nighty
Kvällen var okej, sällskapet trevligt, men jag var nog ännu sämre på att dansa än vad jag hade trott. Det gick ju sååååå inåthelvete snabbt! Och snurr hit och snurr dit och framåt och bakåt och runt runt runt. Jag var totalt yr i huvudet och darrig i bena efter bara två danser. Himmel och pannkaka. När man väl hade flyt så var det dock skiiiitkul, fast det var mer förvirring än flyt tror jag... :)
Nåja. Sängen ropar på mig, högt och tydligt. synd bara att den är helt begravd i ren tvätt som jag borde göra en insats med innan jag kryper ner. Hum...
Nighty nighty
Rast och tankefel
Jaha, då har man precis loggat rast då. Den första tanken som dök upp i huvudet var: "Åh så trött jag är... Gud vad skönt det ska bli att komma hem, jag ska ta på mig myskläder, slänga mig i soffan och göra INGENTING hela kvällen."
Tankefel deluxe.
Nån som kommer ihåg förra inlägget? Jag ska ju för tusan på Casiont och svänga de lurviga ikväll. Så mkt för en lugn och slapp kväll! Ja, jag är sjukt trött och soff-längtande just nu, men det hinner förhoppningsvis gå över tills sen. Klockan 21 är det dags...!
Tankefel deluxe.
Nån som kommer ihåg förra inlägget? Jag ska ju för tusan på Casiont och svänga de lurviga ikväll. Så mkt för en lugn och slapp kväll! Ja, jag är sjukt trött och soff-längtande just nu, men det hinner förhoppningsvis gå över tills sen. Klockan 21 är det dags...!
Nervös, banne mig!
Ikväll är det alltså dags. "Styrdans"-debut. Gaaah, hur ska detta gå!? Jag känner mig mer o-dansant än någonsin, men det ska ändå bli spännande. Jag har både dubbel- och trippelvarnat E om min oförmåga på dansgolvet, så det ska ju åtmintone inte komma som någon överraskning för honom. Men men, det får gå som det går. Hur som helst ska det bli spännande... :)
Annars då?
Jo, har fått besked från Proffice, som jag var på intervju hos i månadags. Jag var ju alltså där för att söka en plats som konsult på ett företag liknande min nuvarande placering. Gissa om jag höll på att trilla av stolen när mannen som ringer berättar att det företag som de rekryterar åt, även söker fem personer som direkt kommer bli fast antställda på en gång? "Är du intresserad av att gå på en sådan intervju?" frågar han.
Öhhh näää helst inte, jag vill ju gärna vara konsult resten av livet! SJÄLVKLART är jag intresserad av det! Så, på tisdag är det dags för drabbning igen, och jag ska charma skiten ur de "stackars" rekryterarna på Proffice och deras kund som söker personal. They won't know what hit them! :D
BOOYA!
(För övrigt snöar det. Jag tycker fortfarande är mys).
Annars då?
Jo, har fått besked från Proffice, som jag var på intervju hos i månadags. Jag var ju alltså där för att söka en plats som konsult på ett företag liknande min nuvarande placering. Gissa om jag höll på att trilla av stolen när mannen som ringer berättar att det företag som de rekryterar åt, även söker fem personer som direkt kommer bli fast antställda på en gång? "Är du intresserad av att gå på en sådan intervju?" frågar han.
Öhhh näää helst inte, jag vill ju gärna vara konsult resten av livet! SJÄLVKLART är jag intresserad av det! Så, på tisdag är det dags för drabbning igen, och jag ska charma skiten ur de "stackars" rekryterarna på Proffice och deras kund som söker personal. They won't know what hit them! :D
BOOYA!
(För övrigt snöar det. Jag tycker fortfarande är mys).
Bästa reklamen just nu
Foppa - Risifrutti Vintermums
Så vansinnigt rolig, jag skrattar lika mkt varje gång jag ser den!
Den första "filmen" i serien är oxå bra, speciellt sista kommentaren; "Kul va?!"
Så vansinnigt rolig, jag skrattar lika mkt varje gång jag ser den!
Den första "filmen" i serien är oxå bra, speciellt sista kommentaren; "Kul va?!"
Grannfejden - Finsta
Jag ska inte skriva så mkt eftersom jag strax ska åka och hämta Ann-Sofie och åka till stallet.
Jag vet inte vad man ska säga om mötet. Det var inte mig det handlade om, utan som jag misstänkte så är det den utländske (jag återkommer nedan till varför den rubriceringen är med) 21-åriga killen vägg-i-vägg med mig, han som haft fest mer eller mindre dygnet runt sedan han flyttat in.
Mötet började lugnt och sansat när en av styrelsemedlemmarna för mötet förklarade varför vi var där, och att var och en skulle få komma med sina synpunkter på vad som skett. Den finska damen på översta våningen började, och för varje mening hon sa ökade hon i volym och i tonläge. När hon sade kom till meningen: "Här i sverige har vi regler och rutiner som man måste rätta sig efter" så svarade den anklagade med "Amen va fan, här i sverige, va fan är du rasist eller?!" och sen var det väl mer eller mindre öppen skottlossning. Vicevärden gick in och bröt efter en stund, och tur var väl det. Usch så obehagligt.
Det hela slutade med att den anklagade grannen fick skriva på ett "kontrakt" att han inte skulle spela musik efter kl 22, och om han ska ha fest så måste detta meddelas grannarna skriftligt i förväg. Tydligen har han redan fått en skriftlig varning så detta var väl nån deal då för att han inte ska råka ut för avhysning, som det så fint heter.
Nu måste jag skynda mig, jag vart sen ändå, även fast jag skrivit blogginlägget på knappt fem minuter.
Kanske kompletterar mer senare. Tjing.
Jag vet inte vad man ska säga om mötet. Det var inte mig det handlade om, utan som jag misstänkte så är det den utländske (jag återkommer nedan till varför den rubriceringen är med) 21-åriga killen vägg-i-vägg med mig, han som haft fest mer eller mindre dygnet runt sedan han flyttat in.
Mötet började lugnt och sansat när en av styrelsemedlemmarna för mötet förklarade varför vi var där, och att var och en skulle få komma med sina synpunkter på vad som skett. Den finska damen på översta våningen började, och för varje mening hon sa ökade hon i volym och i tonläge. När hon sade kom till meningen: "Här i sverige har vi regler och rutiner som man måste rätta sig efter" så svarade den anklagade med "Amen va fan, här i sverige, va fan är du rasist eller?!" och sen var det väl mer eller mindre öppen skottlossning. Vicevärden gick in och bröt efter en stund, och tur var väl det. Usch så obehagligt.
Det hela slutade med att den anklagade grannen fick skriva på ett "kontrakt" att han inte skulle spela musik efter kl 22, och om han ska ha fest så måste detta meddelas grannarna skriftligt i förväg. Tydligen har han redan fått en skriftlig varning så detta var väl nån deal då för att han inte ska råka ut för avhysning, som det så fint heter.
Nu måste jag skynda mig, jag vart sen ändå, även fast jag skrivit blogginlägget på knappt fem minuter.
Kanske kompletterar mer senare. Tjing.
Det gör ONT idag!
Klockan är över 13:30, och jag har fortfarande inte kommit igång med städningen. Det kan iofs bero på att jag låg i sängen rejält länge och gruvade mig för hur ont jag skulle ha när jag klev upp. Jag hade ondare! Men det var den typen av ont som man ändå är glad över, för det är mer "träningsvärk" än ren smärta. Och det verkar inte finnas en muskel som inte fått "jobba". Nacken, axlarna, ryggen, förstås. Bröstmusklerna, låren, KNÄNA! Rump-fläsket (alltså, vad ska man säga, utsidan av rumpan, inte själva skinkorna)! Haha!
Åhh - dagens överraskning slog precis till!
Fick ett sms från ett nummer jag inte har inlagt, och det står:
"Hallå hallå! Kan detta vara fröken Erika som flydde från småland? :) /* "
Det var från en underbar vän som jag hade för några år sedan, men som jag tappat kontakten med av diverse anledningar. Men verkligen jättekul, och en enorm överraskning, att han hörde av sig! Det där gjorde min dag... :)
Nu ska jag ta mig ut och kolla om det är ledigt i tvättstugan nåt framöver, sen måste jag verkligen sätta igång med städning. Klockan 17 är det som sagt dags för "trappmöte" och efter det är det dags för stallet!
Imorn är det sjukgymnast direkt på morgonen som gäller, och senare på dan ska jag till tandläkaren och möta skräcken ännu en gång... Så därför måste jag göra det som ska göras idag, för imorn blir inga barn gjorda (och tur är väl det).
Nåja, dags att sätta fart, kan inte skjuta på det längre.
Åhh - dagens överraskning slog precis till!
Fick ett sms från ett nummer jag inte har inlagt, och det står:
"Hallå hallå! Kan detta vara fröken Erika som flydde från småland? :) /* "
Det var från en underbar vän som jag hade för några år sedan, men som jag tappat kontakten med av diverse anledningar. Men verkligen jättekul, och en enorm överraskning, att han hörde av sig! Det där gjorde min dag... :)
Nu ska jag ta mig ut och kolla om det är ledigt i tvättstugan nåt framöver, sen måste jag verkligen sätta igång med städning. Klockan 17 är det som sagt dags för "trappmöte" och efter det är det dags för stallet!
Imorn är det sjukgymnast direkt på morgonen som gäller, och senare på dan ska jag till tandläkaren och möta skräcken ännu en gång... Så därför måste jag göra det som ska göras idag, för imorn blir inga barn gjorda (och tur är väl det).
Nåja, dags att sätta fart, kan inte skjuta på det längre.
Det händer grejer!
Jag har tydligen sovit inatt. Med undantag för att jag vaknade vid 3-tiden av att A kollade på tv, så har jag tydligen sovit riktigt ordentligt hårt dessutom. Det är ju så här, att han har en sjuk förkärlek till att knåpa. Och jag har ofta en hel del att "knåpa på" på min rygg. Det visade sig att han hade legat och rivit och klöst och knåpat på min rygg medans jag sov, "-Märkte du inte det?" Nej, jag märkte ingenting. "-Nähä, men din kropp märkte det iaf, den protesterade även i sömnen". Jaha, det var ju intressant att veta...! Jajo, så nu har jag klösmärken och grejer på ryggen. Sexyback. Ehh... Joråsåatt'eh...
Nåja.
Klockan var väl kring 6-6:30 när vi vaknade till liv. Eller ja, när jag vaknade till liv, vissa andra var ju oförskämt pigga. Låg i sängen och bara mådde gott ett tag. En timme senare blidde det frukost (okej allt är relativt, men det var åtminstone vettigare frukost denna gång - juice, knäckebröd och gravad lax som pålägg... Muuuums!) medans vi kollade på TopGear. Tanken var att vi skulle se avsnittet där de kör lastbil, för det är såå sjukt kul, men ljudet strulade så vi fick ta ett annat. Men det funkade ju bra det med! Rätt skönt med en sån lång slapp morgon, även om jag normalt sett uppskattar få sova så länge som möjligt.
Arbetsdagen kan man väl egentligen inte klaga jättemkt på. Eller jo, det kan man. Spänningshuvudvärk från HELVETET, fy fan så otrevligt det varit. Ursäkta språket, men det var riktigt illa. Ann-Sofie, som den ängel hon är, förbarmade sig över min stackars nacke ett par gånger, och det blev ju lite bättre, så det är man ju tacksam över. Men förutom det så var det väl en helt okej dag. Ringde lagomt mycket, teammöte en timme och så åt vi lunchbuffé på Lilla China (jag tror det heter så iaf), riktigt riktigt gott! SMS-ade även med S och blev erbjuden massage ikväll, och det kan man ju inte tacka nej till när kroppen känns som den är på väg till skroten.
Efter jobbet tog jag en sväng förbi A igen (ja jag vet, känns som jag är där jämt!), när jag kom dit satt han och spelade nåt bilspel på datorn. Vi surrade lite och sen följde han med mig ner till bilen för att instruera mig i konsten att doppa bilnyckeln i motorolja för att förhoppningsvis smörja upp låset till bilen. Självklart lyckades jag få motorolja på händerna med, och fy faaaan så illa det luktar! Jag ville helt kapa av händerna från kroppen och hänga dem utanför fönstret på vägen hem, men det gick ju inte , så de fick sitta kvar.
Dagens mest anmärkningsvärda:
När jag kom innanför dörren hade jag ett brunt kuvert i posthögen, med mitt namn och mitt lägenhetsnummer på. Nyfiken som man är så sliter man ju upp kuverten innan man ens fått av sig vantarna. I brevet stod att läsa:
"Kallelse till trappmöte
På grund av störningar i trappuppgången på ***-vägen kallar vi alla medlemmar i port ** till ett möte för att diskutera och åtgärda problemen."
Finally! Ni som hängt med ett tag har nog sett inlägg då och då där jag gnällt på mina partajande eller på annat sätt högljudda grannar. Uppenbarligen är det fler än jag som noterat detta, och tagit det vidare till "högre instans". Själv har jag ju bara gnällt här och på fejjan, och till typ mamma då. Ska bli intressant att gå på detta möte, har ingen aning om hur det kommer gå. Jag har ju knappt ens träffat mina grannar någonsin. Rapport kommer efteråt iaf, var så säkra!
Hemma iaf. Känns som det var evigheter sedan jag var hemma i lugn och ro. Slöade, gosade med Pucko x2 och tog det bara allmänt lugnt tills dess att det var dags att åka till S. Kul att träffa honom igen, var ju ett tag sedan sist. Och massage blev det, banne mig. Instinkten säger åt mig att skriva: Gud så skönt det var! Men det vore ju en helt fantastiskt stor lögn. Det gjorde såååå inåt helvete ont! (Många svordomar i det här inlägget märker jag, men det bjuder jag på. Jag brukar inte svära sååå mkt). En riktigt lyxig helkroppsmassage fick jag, och att det finns så många "onda" punkter på en människa det kan jag bara inte fatta. Till exempel, runt knäna lixom?! Galet. Men även mina problemområden fick sig en dust och nu i efterhand känns det riktigt bra faktiskt. Det är knappt jag har ont nånstans! Men fråga mig igen imorn, då lär det väl vara en fin muskelvärk som aldrig förr. "Du lär nog ha feber inatt" sa S efter behandlingen, och jag tror han har rätt. Jag känner mig inte riktigt som jag brukar. Men jag luktar gott av massageoljan... :)
Weeeeell...
Varför blir alltid mina blogginlägg så fruktansvärt långa? Jag bara ordbajsar på i all evinnerlighet. Ordbajs. Skriftlig diarré. Det ger en allt för talande bild...
Men så jo, det händer grejer.
- Jag har sovit!
- Jag har smort låset på bilen, får se om det gör ngn skillnad?
- Det blir trappmöte imorn!
- Jag har fått helkroppsmassage, mums!
- Sist men inte minst - ÅRETS FÖRSTA SNÖ HAR FALLIT! Åhh jag älskar årets första snö, den är alltid så fin och vit och oförstörd och man blir så lycklig av att se den. Nåja, vi får se om den ligger kvar imorgon.
Nu håller jag på att gäspa ihjäl mig, så nu ska jag sova. Försöka. Vi får se hur det går inatt, om jag är tillräckligt mör i kroppen för att kunna sova själv eller om abstinensen av ngn att kramas med håller mig vaken. Den som lever får se.
Nåja.
Klockan var väl kring 6-6:30 när vi vaknade till liv. Eller ja, när jag vaknade till liv, vissa andra var ju oförskämt pigga. Låg i sängen och bara mådde gott ett tag. En timme senare blidde det frukost (okej allt är relativt, men det var åtminstone vettigare frukost denna gång - juice, knäckebröd och gravad lax som pålägg... Muuuums!) medans vi kollade på TopGear. Tanken var att vi skulle se avsnittet där de kör lastbil, för det är såå sjukt kul, men ljudet strulade så vi fick ta ett annat. Men det funkade ju bra det med! Rätt skönt med en sån lång slapp morgon, även om jag normalt sett uppskattar få sova så länge som möjligt.
Arbetsdagen kan man väl egentligen inte klaga jättemkt på. Eller jo, det kan man. Spänningshuvudvärk från HELVETET, fy fan så otrevligt det varit. Ursäkta språket, men det var riktigt illa. Ann-Sofie, som den ängel hon är, förbarmade sig över min stackars nacke ett par gånger, och det blev ju lite bättre, så det är man ju tacksam över. Men förutom det så var det väl en helt okej dag. Ringde lagomt mycket, teammöte en timme och så åt vi lunchbuffé på Lilla China (jag tror det heter så iaf), riktigt riktigt gott! SMS-ade även med S och blev erbjuden massage ikväll, och det kan man ju inte tacka nej till när kroppen känns som den är på väg till skroten.
Efter jobbet tog jag en sväng förbi A igen (ja jag vet, känns som jag är där jämt!), när jag kom dit satt han och spelade nåt bilspel på datorn. Vi surrade lite och sen följde han med mig ner till bilen för att instruera mig i konsten att doppa bilnyckeln i motorolja för att förhoppningsvis smörja upp låset till bilen. Självklart lyckades jag få motorolja på händerna med, och fy faaaan så illa det luktar! Jag ville helt kapa av händerna från kroppen och hänga dem utanför fönstret på vägen hem, men det gick ju inte , så de fick sitta kvar.
Dagens mest anmärkningsvärda:
När jag kom innanför dörren hade jag ett brunt kuvert i posthögen, med mitt namn och mitt lägenhetsnummer på. Nyfiken som man är så sliter man ju upp kuverten innan man ens fått av sig vantarna. I brevet stod att läsa:
"Kallelse till trappmöte
På grund av störningar i trappuppgången på ***-vägen kallar vi alla medlemmar i port ** till ett möte för att diskutera och åtgärda problemen."
Finally! Ni som hängt med ett tag har nog sett inlägg då och då där jag gnällt på mina partajande eller på annat sätt högljudda grannar. Uppenbarligen är det fler än jag som noterat detta, och tagit det vidare till "högre instans". Själv har jag ju bara gnällt här och på fejjan, och till typ mamma då. Ska bli intressant att gå på detta möte, har ingen aning om hur det kommer gå. Jag har ju knappt ens träffat mina grannar någonsin. Rapport kommer efteråt iaf, var så säkra!
Hemma iaf. Känns som det var evigheter sedan jag var hemma i lugn och ro. Slöade, gosade med Pucko x2 och tog det bara allmänt lugnt tills dess att det var dags att åka till S. Kul att träffa honom igen, var ju ett tag sedan sist. Och massage blev det, banne mig. Instinkten säger åt mig att skriva: Gud så skönt det var! Men det vore ju en helt fantastiskt stor lögn. Det gjorde såååå inåt helvete ont! (Många svordomar i det här inlägget märker jag, men det bjuder jag på. Jag brukar inte svära sååå mkt). En riktigt lyxig helkroppsmassage fick jag, och att det finns så många "onda" punkter på en människa det kan jag bara inte fatta. Till exempel, runt knäna lixom?! Galet. Men även mina problemområden fick sig en dust och nu i efterhand känns det riktigt bra faktiskt. Det är knappt jag har ont nånstans! Men fråga mig igen imorn, då lär det väl vara en fin muskelvärk som aldrig förr. "Du lär nog ha feber inatt" sa S efter behandlingen, och jag tror han har rätt. Jag känner mig inte riktigt som jag brukar. Men jag luktar gott av massageoljan... :)
Weeeeell...
Varför blir alltid mina blogginlägg så fruktansvärt långa? Jag bara ordbajsar på i all evinnerlighet. Ordbajs. Skriftlig diarré. Det ger en allt för talande bild...
Men så jo, det händer grejer.
- Jag har sovit!
- Jag har smort låset på bilen, får se om det gör ngn skillnad?
- Det blir trappmöte imorn!
- Jag har fått helkroppsmassage, mums!
- Sist men inte minst - ÅRETS FÖRSTA SNÖ HAR FALLIT! Åhh jag älskar årets första snö, den är alltid så fin och vit och oförstörd och man blir så lycklig av att se den. Nåja, vi får se om den ligger kvar imorgon.
Nu håller jag på att gäspa ihjäl mig, så nu ska jag sova. Försöka. Vi får se hur det går inatt, om jag är tillräckligt mör i kroppen för att kunna sova själv eller om abstinensen av ngn att kramas med håller mig vaken. Den som lever får se.
Ett år senare...
2009-11-09 - Första utbildningsdagen på Com Hem
Ett år senare:
2010-11-09
Egen utsmyckad plats i Team Eva/Linda - TV-support
Ett år har gått sen jag först satte min fot på Com Hems kundtjänst. Det har gått vansinnigt fort faktiskt.
Blir det ett år till, eller vad händer nu?
Sånt blir man glad av...
Åkte förbi hos A innan jobbet och fick mig en kram. Han är tydligen inte jättesjuk men tillräckligt för att vara "ur spel", ska inte gå in på detaljerna dock. Summan av det hela är att jag iaf får sova där inatt och det finns ingen risk för smitta. Skönt!
Hur som helst, Den karln vet hur man gör en flicka glad, det kan jag meddela..
Att stryka håret ur ansiktet och säga: "Vad fin du är" kan få vem som helst att smälta. Speciellt mig.
Underbara vän <3
Hur som helst, Den karln vet hur man gör en flicka glad, det kan jag meddela..
Att stryka håret ur ansiktet och säga: "Vad fin du är" kan få vem som helst att smälta. Speciellt mig.
Underbara vän <3
Det kallas för "road rage".
And I has it.
Nejdå, det är inte så farligt. Men jag kan väldigt lätt bli irriterad på mina medtrafikanter när de inte uppför sig så som jag tycker att man ska uppföra sig. Idag var det en tjej i en Toyota modell större. Bilen alltså, inte tjejen. Vi stog sida vid sida inne vid "Röda torget" inne i stan. Hon i vänsterfilen och jag i högerfilen. När det slog om till grönt så åkte väl jag iväg i det tempo jag brukar när jag ska ut på E4:an. Tjejen masade på i vänsterfilen utan att verka veta vart gaspedalen satt. Flera hundra meter senare kom hon dundrandes förbi för att sedan svänga in en bra bit före. Fine, so far so good. Märkte sedan att jag började komma ikapp henne, och jag höll ändå 100, vilket
är lägre än hastighetsgränsen på vägen (som är 110). Hon hade ingen framför sig, så det var ingen som bromsade "flödet" så att säga. Nehepp tänkte jag, jag kör väl om då. Sagt och gjort. Jag hann dock inte speciellt långt före henne innan hon satte plattan i mattan och susade förbi igen.
Herregud, bestäm dig människa. Ja, jag vet att folk har svårt att bli omkörda, men come on!
Ja, en liten bit senare så upprepas samma jävla sak! Hon kör långsammare och långsammare, och jag hade väl mer eller mindre bestämt mig för att inte köra om, oavsett. Det var inte så långt kvar till min avfart. Men när hon är nere i 65-70 så tänker jag bara, skit samma, jag kör om. Sagt och gjort. OCH HON GÖR SAMMA SAK IGEN! Så fort jag kommit om så gasar hon upp och kör förbi! Va fan människa, vad är ditt problem?! Även den här gången saktade hon ner allt eftersom, men nu orkade jag verkligen inte mer. Dessutom åkte hon av på första avfarten vid birsta, så jag tog den andra. Irritationen var total. Är det verkligen så svårt att hålla hastigheten på E4:an utan farthållare?! Till och med jag klarar det ju...
Intervjun för Proffice gick bra. Det kändes som jag gjorde ett riktigt bra intryck, det kändes positivt. De verkade positiva. Det kändes bra.
Det brukar aldrig kännas bra på intervjuer, så av den anledningen drar jag slutsatsen att jag inte kommer att få ngt jobb där... :) Besked ska lämnas under veckan iaf.
Nu ska jag sätta mig i bilen och styra kosan mot härnösand för den andra delen av splitpasset... Suck. Så drygt... Måste försöka få tag på A med, han skrev på fejjan att han var hemma krasslig idag, så jag måste kolla hur sjuk han är, och om det går bra att jag sover där eller ej. Hoppas han bara är lite lagom sjuk (finns det hos karlar?) så att jag ändå kan sova där utan att störa honom allt för mkt, och utan att bli sjuk själv. Håll tummen för mig.
Nejdå, det är inte så farligt. Men jag kan väldigt lätt bli irriterad på mina medtrafikanter när de inte uppför sig så som jag tycker att man ska uppföra sig. Idag var det en tjej i en Toyota modell större. Bilen alltså, inte tjejen. Vi stog sida vid sida inne vid "Röda torget" inne i stan. Hon i vänsterfilen och jag i högerfilen. När det slog om till grönt så åkte väl jag iväg i det tempo jag brukar när jag ska ut på E4:an. Tjejen masade på i vänsterfilen utan att verka veta vart gaspedalen satt. Flera hundra meter senare kom hon dundrandes förbi för att sedan svänga in en bra bit före. Fine, so far so good. Märkte sedan att jag började komma ikapp henne, och jag höll ändå 100, vilket
är lägre än hastighetsgränsen på vägen (som är 110). Hon hade ingen framför sig, så det var ingen som bromsade "flödet" så att säga. Nehepp tänkte jag, jag kör väl om då. Sagt och gjort. Jag hann dock inte speciellt långt före henne innan hon satte plattan i mattan och susade förbi igen. Herregud, bestäm dig människa. Ja, jag vet att folk har svårt att bli omkörda, men come on!
Ja, en liten bit senare så upprepas samma jävla sak! Hon kör långsammare och långsammare, och jag hade väl mer eller mindre bestämt mig för att inte köra om, oavsett. Det var inte så långt kvar till min avfart. Men när hon är nere i 65-70 så tänker jag bara, skit samma, jag kör om. Sagt och gjort. OCH HON GÖR SAMMA SAK IGEN! Så fort jag kommit om så gasar hon upp och kör förbi! Va fan människa, vad är ditt problem?! Även den här gången saktade hon ner allt eftersom, men nu orkade jag verkligen inte mer. Dessutom åkte hon av på första avfarten vid birsta, så jag tog den andra. Irritationen var total. Är det verkligen så svårt att hålla hastigheten på E4:an utan farthållare?! Till och med jag klarar det ju...
Intervjun för Proffice gick bra. Det kändes som jag gjorde ett riktigt bra intryck, det kändes positivt. De verkade positiva. Det kändes bra.
Det brukar aldrig kännas bra på intervjuer, så av den anledningen drar jag slutsatsen att jag inte kommer att få ngt jobb där... :) Besked ska lämnas under veckan iaf.
Nu ska jag sätta mig i bilen och styra kosan mot härnösand för den andra delen av splitpasset... Suck. Så drygt... Måste försöka få tag på A med, han skrev på fejjan att han var hemma krasslig idag, så jag måste kolla hur sjuk han är, och om det går bra att jag sover där eller ej. Hoppas han bara är lite lagom sjuk (finns det hos karlar?) så att jag ändå kan sova där utan att störa honom allt för mkt, och utan att bli sjuk själv. Håll tummen för mig.
En sån där lista
Stolen from Antonia på http://lindtonia.blogg.se
Namn Erika
Födelsedag 30 augusti
Hemstad Sundsvall
Ögonfärg Gröna
Senast du...
Skrattade? Jag skrattar nog faktiskt varje dag. Sen varför, om det är äkta eller "fjäsk", det är en annan sak.
Grät? Lördags
Kollade på film? Söndag morgon med A
Drog ett skämt? Oj, minns ej.
Sjöng en sång? Sitter och sjunger nu, räknas det?
Just nu...
vad ser man utanför ditt fönster? Ett träd och sedan ett till lägenhetshus
Lyssnar du på musik nu? Givetvis
Vad har du på dig? Kläder, tro det eller ej
Vad är det på din musmatta? Har ingen musmatta
Har du under den senaste månaden...
Druckit alkohol? Ja
Rökt? Nej, kommer aldrig hända heller
Shoppat? Uhm... Ja säkerligen.
Bakat? Nej, men ska baka på onsdag!
Motionerat? Ja
Solat? Nix
Haft sex? Jupp
Pussats med någon? Japp
Namn Erika
Födelsedag 30 augusti
Hemstad Sundsvall
Ögonfärg Gröna
Hårfärg Brun
Stjärntecken Jungfri
Skostorlek 39
Är dina föräldrar skilda? Yes
Skor i dag Gympaskorna
Mål för året Har nog inget speciellt uttalat mål...
Det första du tänker på när du vaknar: Vad är klockan?
Piercings Inga
Tatueringar Inga
Vad vill du bli när du blir gammal? Frisk och lycklig. Och rik.
Drömjobbet: Ridlärare/fritidsledare!
Favoritmat: Tacoooos!
Sport Ridning of course :) Men hockey är oxå awesome.
Glass Inte direkt nån glassmänniska. Gillar mjukglass men får ju så ont i magen av det!
Stjärntecken Jungfri
Skostorlek 39
Är dina föräldrar skilda? Yes
Skor i dag Gympaskorna
Mål för året Har nog inget speciellt uttalat mål...
Det första du tänker på när du vaknar: Vad är klockan?
Piercings Inga
Tatueringar Inga
Vad vill du bli när du blir gammal? Frisk och lycklig. Och rik.
Drömjobbet: Ridlärare/fritidsledare!
Favoritmat: Tacoooos!
Sport Ridning of course :) Men hockey är oxå awesome.
Glass Inte direkt nån glassmänniska. Gillar mjukglass men får ju så ont i magen av det!
Godis: De orangea och svarta krokodilerna som man kunde köpa på Hemmakväll i Huskvarna!
Låt Bob - Airplanes, part II
Helgdag Alla helgdagar då man är ledig är väl bra :)
Årstid: Sommar
Låt Bob - Airplanes, part II
Helgdag Alla helgdagar då man är ledig är väl bra :)
Årstid: Sommar
Senast du...
Skrattade? Jag skrattar nog faktiskt varje dag. Sen varför, om det är äkta eller "fjäsk", det är en annan sak.
Grät? Lördags
Kollade på film? Söndag morgon med A
Drog ett skämt? Oj, minns ej.
Sjöng en sång? Sitter och sjunger nu, räknas det?
Just nu...
vad ser man utanför ditt fönster? Ett träd och sedan ett till lägenhetshus
Lyssnar du på musik nu? Givetvis
Vad har du på dig? Kläder, tro det eller ej
Vad är det på din musmatta? Har ingen musmatta
Har du under den senaste månaden...
Druckit alkohol? Ja
Rökt? Nej, kommer aldrig hända heller
Shoppat? Uhm... Ja säkerligen.
Bakat? Nej, men ska baka på onsdag!
Motionerat? Ja
Solat? Nix
Haft sex? Jupp
Pussats med någon? Japp
Pratat i telefonen mera än i 60min? Japp
Vem..
Kan du lita på? Mamma
Vet allt om dig? Syster
Längar du efter? Ninnie <3
Vem..
Kan du lita på? Mamma
Vet allt om dig? Syster
Längar du efter? Ninnie <3
Det kunde ha blivit katastrof
Den här morgonen kändes som att den här morgonen var upplagd för elände. Först och främst var jag blodigt trött, och snoozade lite för länge för vad som skulle rekommenderas. 7:15 klev jag äntligen upp, och då var det ju både dusch och diverse förberedelser som skulle klaras av innan avfärden 7:45. Sprang omkring hemma som en yr höna, for åt alla håll och kanter. 7:47 var jag ute vid bilen.
Nästa problem; låset på bilen hade frusit. Frusit! Jag har inte råd att vara sen idag eftersom jag ska fjäska för chefen för att få referens. Crap. Eldade på nyckeln, hjälpte inte. Provade på passagerarsidan, hjälpte inte. Jävlades på med det här en bra stund, innan jag ÄNTLIGEN fick upp låset. Då var klockan knappt 8 ändå, så hallelulja, jag var inte sååå sen som jag trodde.
E4:an. Herregud, va less man kan bli på sånna 2-1-vägar. Hamnade i en lååååång långsamtgående kö på grund av att det var ett åbäke längst fram som bara får köra 50. Varje gång det blev dubbelfiligt så körde ju så många som möjligt om, men det tog ju ändå ett bra tag innan vi som låg ett antal bilar bakom kom ikapp och kunde köra om. Blöh.
Nåja, jag var på plats på jobbet 5 minuter innan start iaf, tack och lov. Och jag får använda både Eva och Linda som referenser. Nu är det bara att hoppas på att bilen står kvar på parkeringen när jag kommer dit sedan, och att A är kry nog att få en nattgäst senare ikväll. Och självklart hoppas vi på att intervjun går bra med.
Nästa problem; låset på bilen hade frusit. Frusit! Jag har inte råd att vara sen idag eftersom jag ska fjäska för chefen för att få referens. Crap. Eldade på nyckeln, hjälpte inte. Provade på passagerarsidan, hjälpte inte. Jävlades på med det här en bra stund, innan jag ÄNTLIGEN fick upp låset. Då var klockan knappt 8 ändå, så hallelulja, jag var inte sååå sen som jag trodde.
E4:an. Herregud, va less man kan bli på sånna 2-1-vägar. Hamnade i en lååååång långsamtgående kö på grund av att det var ett åbäke längst fram som bara får köra 50. Varje gång det blev dubbelfiligt så körde ju så många som möjligt om, men det tog ju ändå ett bra tag innan vi som låg ett antal bilar bakom kom ikapp och kunde köra om. Blöh.
Nåja, jag var på plats på jobbet 5 minuter innan start iaf, tack och lov. Och jag får använda både Eva och Linda som referenser. Nu är det bara att hoppas på att bilen står kvar på parkeringen när jag kommer dit sedan, och att A är kry nog att få en nattgäst senare ikväll. Och självklart hoppas vi på att intervjun går bra med.
Gott, surt och blandat.
Pinnen ska flytta... Nu är det bestämt.
Jag och Ann-Sofie stannade förbi i stallet på vägen hem från jobbet eftersom jag tänkt skriva upp när jag ska rida nästa gång. När vi var inne i stallet och hälsade på hästarna så kom Per-Ola för att kvällsfodra. Han berättade att tjejen bestämt sig för att ta Pinnen, och att han troligtvis åker i månadsskiftet... Har nog inte reagerat förrän ganska precis nyss. Innan kändes det väl "okej" om man nu kan säga det så, fast nu känns det skit. Jag har ju fäst mig vid skrutthästen... :(
Jag har iaf frågat vad för utrustning som ska skickas med honom, så jag vet när jag ska "plocka ihop mitt", men det verkar som att det bara är hästen som ska åka, och att all utrustning ska bli kvar. Men jag vet inte, det kanske är bäst att "möblera tillbaka" ändå, för säkerhetsskull. Är ju inte SÅ mkt som är mitt, typ padden, schabraket, reflextäcket, pannbandet, nosgrimman och martingalen. Och småsakerna i skåpet då, men de är det ju ingen som rör.
Älskade häst... Jag vill inte att du åker, men det finns ju ingenting jag kan göra...
On another note...
Jag borde kanske se till att allt är klart för morgondagen. Det kommer bli en lång dag, utan tvekan. Jobbar splitt-pass... Börjar jobba 8:45 idag igen, vilket innebär att jag åker hemifrån ungefär 7:45. Innan dess ska jag duscha, för jag är faktiskt alldeles för slö för att göra det nu, och göra med presentabel. Inte bara för att jobba, utan även för att gå på arbetsintervju. "Slutar" vid 12, och ska då åka ner till Sundsvall igen, för intervjun alltså. Jag har ingen aning om vad jag ska ha på mig. Jag ska ha med mig två referenser är det sagt, jag har fått okej från min FM att använda henne, och ska även fråga min TM. Och som reserv så har jag ju breven från tidigare jobb. Efter intervjun är det bara att återvända till härnösand för att avsluta arbetspasset. Slutar 20:45 eller 20:15, minns inte riktigt. Drygt, oavsett vilket... Ska iaf sova hos A, men det är en klen tröst efter en sån monsterdag.
Men äsch, jag borde kanske göra mig klar för den, istället för att sitta här och gruva mig...
Jag och Ann-Sofie stannade förbi i stallet på vägen hem från jobbet eftersom jag tänkt skriva upp när jag ska rida nästa gång. När vi var inne i stallet och hälsade på hästarna så kom Per-Ola för att kvällsfodra. Han berättade att tjejen bestämt sig för att ta Pinnen, och att han troligtvis åker i månadsskiftet... Har nog inte reagerat förrän ganska precis nyss. Innan kändes det väl "okej" om man nu kan säga det så, fast nu känns det skit. Jag har ju fäst mig vid skrutthästen... :(
Jag har iaf frågat vad för utrustning som ska skickas med honom, så jag vet när jag ska "plocka ihop mitt", men det verkar som att det bara är hästen som ska åka, och att all utrustning ska bli kvar. Men jag vet inte, det kanske är bäst att "möblera tillbaka" ändå, för säkerhetsskull. Är ju inte SÅ mkt som är mitt, typ padden, schabraket, reflextäcket, pannbandet, nosgrimman och martingalen. Och småsakerna i skåpet då, men de är det ju ingen som rör.
Älskade häst... Jag vill inte att du åker, men det finns ju ingenting jag kan göra...
On another note...
Jag borde kanske se till att allt är klart för morgondagen. Det kommer bli en lång dag, utan tvekan. Jobbar splitt-pass... Börjar jobba 8:45 idag igen, vilket innebär att jag åker hemifrån ungefär 7:45. Innan dess ska jag duscha, för jag är faktiskt alldeles för slö för att göra det nu, och göra med presentabel. Inte bara för att jobba, utan även för att gå på arbetsintervju. "Slutar" vid 12, och ska då åka ner till Sundsvall igen, för intervjun alltså. Jag har ingen aning om vad jag ska ha på mig. Jag ska ha med mig två referenser är det sagt, jag har fått okej från min FM att använda henne, och ska även fråga min TM. Och som reserv så har jag ju breven från tidigare jobb. Efter intervjun är det bara att återvända till härnösand för att avsluta arbetspasset. Slutar 20:45 eller 20:15, minns inte riktigt. Drygt, oavsett vilket... Ska iaf sova hos A, men det är en klen tröst efter en sån monsterdag.
Men äsch, jag borde kanske göra mig klar för den, istället för att sitta här och gruva mig...
A's gravdekoration på Allahelgona
God choklad! Synd bara att jag lessnar efter bara en bit,
så jag har snart hållit på en en vecka med att försöka äta upp den...
Nu dog jag lite
Jag, Ann-Sofie och ytterligare en kollega tog en promenad iväg till en liten kina-restaurang på lunchen. Stekt ris och kyckling satt som en smäck - herregud så gott det var.
Nu är det paltkoma deluxe. Jag skämtar inte, jag verkligen dog. Jag sitter och tokgäspar mellan samtalen och jag känner mig mer död än levande!
Jag är i akut behov av tips på hur man blir pigg snabbt!
För övrigt förbarmade sig Ann-Sofie över min nacke förut under en period då det var lugnt på jobbet. I love massage, även om det gör sjuuukt ont. Nu är det väldigt mkt bättre än vad det var innan, I am happy! Fast nu börjar axlara värka istället.. haha, älska min kropp...!
Söndagsnöje
Ja, jag har gjort denna flera gånger förut, fast en liiiite annan version. Denna hade lite fler frågor.
För er som inte vet:
1. Starta din vanliga spotify playlist
2. Välj shuffle
3. Bläddra en låt framåt och sätt in låtnamnet i fråga ett, bläddra en låt framåt och sätt in nästa låtnamn i fråga 2 osv osv
4. Fuska inte!
Will it be ok? When you got a good thing
How are you feeling today? Upp och hoppa!
How do your friends see you? Follow through
Will you get married? Gives you hell
What is your best friend’s theme song? Sugarcane
What is the story of your life? Smile
What was high school like? I won't say (I'm in love)
How can you get ahead in life? Run away
What is the best thing about your friends? We are golden
What is tonight going to be like? Same mistake
What is in store for the reminder of this weekend? Feels like home
What song describes you? Keep holding on
To describe your grandparents? Fix you
How is your life going? Club can't handle me
What song will they play at your funeral? Perfect
How does the world see you? Somebody to love
Will you have a happy life? Down to the river to pray
What do your friends really think of you? American honey
Do people secretly lust after you? Just the way you are
How can I make myself happy? Me and my guitar
What should you do with your life? Fight for this love
Will you ever have children? Imagine
Sammanfattning:
Mitt äktenskap kommer att ge mig ett helvete, vilket låter fantastiskt positivt.
The story of my life är att le, och det gör jag. Både en hel del äkta leenden, men det har även varit en hel del "falska" under en lång tid.
High school... I won't say I'm in love låter nog alldeles på pricken som mitt liv!
Nu tror jag inte att det blir "Same mistake" ikväll igen, men jag hade ju inte haft ngt emot en repris!
En "reminder of this weekend" - Feels lika home.. Ja, jobbet är ju som ett andra hem, och även A's lägenhet är som ett extra hem. Låter ju korrekt mao.
Club can't handle me? Hmm det visar sig väl på fredag det... Eller om det är jag som inte kan hantera "cluben" kanske!
Jag vet inte om jag och guitaren kan göra mig lycklig, men om någon annan spelar och jag får sjunga, då kan jag nästan garantera lycka.
Och barnen då... Inbillade barn, eller drömmer om barn? Tolkningsfråga helt klart. Det visar sig väl...!
För er som inte vet:
1. Starta din vanliga spotify playlist
2. Välj shuffle
3. Bläddra en låt framåt och sätt in låtnamnet i fråga ett, bläddra en låt framåt och sätt in nästa låtnamn i fråga 2 osv osv
4. Fuska inte!
Will it be ok? When you got a good thing
How are you feeling today? Upp och hoppa!
How do your friends see you? Follow through
Will you get married? Gives you hell
What is your best friend’s theme song? Sugarcane
What is the story of your life? Smile
What was high school like? I won't say (I'm in love)
How can you get ahead in life? Run away
What is the best thing about your friends? We are golden
What is tonight going to be like? Same mistake
What is in store for the reminder of this weekend? Feels like home
What song describes you? Keep holding on
To describe your grandparents? Fix you
How is your life going? Club can't handle me
What song will they play at your funeral? Perfect
How does the world see you? Somebody to love
Will you have a happy life? Down to the river to pray
What do your friends really think of you? American honey
Do people secretly lust after you? Just the way you are
How can I make myself happy? Me and my guitar
What should you do with your life? Fight for this love
Will you ever have children? Imagine
Sammanfattning:
Mitt äktenskap kommer att ge mig ett helvete, vilket låter fantastiskt positivt.
The story of my life är att le, och det gör jag. Både en hel del äkta leenden, men det har även varit en hel del "falska" under en lång tid.
High school... I won't say I'm in love låter nog alldeles på pricken som mitt liv!
Nu tror jag inte att det blir "Same mistake" ikväll igen, men jag hade ju inte haft ngt emot en repris!
En "reminder of this weekend" - Feels lika home.. Ja, jobbet är ju som ett andra hem, och även A's lägenhet är som ett extra hem. Låter ju korrekt mao.
Club can't handle me? Hmm det visar sig väl på fredag det... Eller om det är jag som inte kan hantera "cluben" kanske!
Jag vet inte om jag och guitaren kan göra mig lycklig, men om någon annan spelar och jag får sjunga, då kan jag nästan garantera lycka.
Och barnen då... Inbillade barn, eller drömmer om barn? Tolkningsfråga helt klart. Det visar sig väl...!
Det blev en bra kväll
Jodå, det gick rätt bra att jobba igår, även om eftermiddagen kände oooooootroligt lång. A ringde vid 16-tiden och småsurrade lite (det var skönt med en paus och att prata med en "vettig" människa, hehe). Vi kom fram till att jag skulle återkomma när jag slutat jobba, för att träffas en liten sväng.
Sagt och gjort. Gick hem till honom efter jobbet. Han låg i sängen och kollade på tv, så jag gjorde honom sällskap. Mys. Låg och småpratade lite och kollade på Secret Millionare på 9:an. Hans kompis ringde nånstans där mitt i, och han surrade lite. Helt plötsligt ber han sin kompis vänta, slår på högtalartelefonen och sedan "Så, nu kan du börja berätta igen". Jag hör kompisen prata om kanalsökning, box, CA-modul och fan och hans moster. Haha! Ska man måsta jobba på fritiden med? Nej, A skötte supporten rätt bra själv, även om jag flikade in lite synpunkter här och där. Men jag tror att kompisen förstog poängen iaf. De surrade klart och kom fram till att de inte skulle ut och springa. A frågade om jag skulle åka hem. Ja, tanken var väl så. Han frågade om jag måste åka hem. Nej sa jag, några måsten har jag inte. Bra tyckte han, då kan du följa med mig till kyrkogården, äta lite och sen stanna här. Det är väl inte särskillt svårgissat att även jag tyckte att det var en bra idé. Vi stannade hemma en stund till, sedan åkte vi förbi hos lillasyster och lämnade kattmat och minglade lite. Åkte vidare till kyrkogården där han tände både gravljus och marchaller. Fint blev det. Efter det åkte vi och handlade på Coop, och sedan blev det kinamat som vi tog med oss hem. Muuums! Satt framför tv:n och åt och kollade på film (fråga mig inte vad det var för film, men det var nåt krigs-kaos-aktigt med Ben Affleck).
Intressant, eller hur?
Annars gick det väl sådär med sovandet. Nacken har varit helt muppig sen igår, så jag stördes väl en hel del av det. Däremot var det ju väldigt mysigt att ha sällskap, precis vad jag behövde
Nu var det ju så att jag sa till Ann-Sofie att jag skulle blogga om min frukost. För den var faktiskt anmärkningsvärd. De som känner mig har nog förstått vid det här laget att jag inte äter frukost. I princip aldrig, faktiskt. Det är inte så att det är ngt jag är stolt över, men det bara är så.
Vi vaknade till liv vid 6-tiden, eller strax därinnan. Låg och morgonmyste en bra stund innan A försvann ut i köket och kom tillbaka med "frukosten".
Nacho-chips, tre sorters ölkorv och päroncider (alkoholfri, såklart). Där finner man ju direkt alla näringsämnen som man kan behöva för en dag! Hahahaha :) Nu var det ju iofs inte tänkt som frukost, utan mer som en förlängning av lördagsmyset. Vi små-åt lite och kollade på nån Beck-film från stenåldern, "Roseanne" eller nåt sånt hette den. Jag kände mig rätt oinspirerad, kurade ihop mig och somnade om. När jag vaknade till liv igen av väckarklockan så hade även A somnat om igen. Och han höll sig sovande trots mitt stökande innan jag gick till jobbet. Han fick en puss på kinden innan jag gick, "hämden" är ljuv... :)
Ett långt och meningslöst inlägg, men summan av kardemumman är:
Det var en bra kväll. Det var en mysig natt. Och det var en bra morgon.
Imorn ska jag dit igen, får väl se om jag får sällskap då med eller om det bara blir jag och husflugan Tage :)
Smärta!
Igår under kvällen så fick jag ett sånt där hälsoproblem som innebär att kroppen vill svimma. Själv ville jag det inte, eftersom det hade blivit så konstig stämning gentemot den kund som jag hade i lurarna. När lunchrasten kom så la jag mig på golvet vid min plats (det lär ha sett kul ut) med benen uppe på en stol. Kunde dock inte ligga med ländryggen rakt på golvet, för det gjorde ont som fan! Lade under händerna på vardera sida, och sedan gick det bättre.
Att ligga i sängen hos A fungerade bra. Ja, jag sov väl ungefär lika mkt (eller lite?) som jag brukar, men jag är van.
Idag när jag kom till jobbet så kunde jag inte ens luta mig med ländryggen mot stolen. What's up with that?! Jag kan fortfarande inte luta nedre delen av ryggen mot stolen, eländes elände.
Ja, jag är en gnällspik. Orkar inte direkt vara tyst heller. Haha!
Att ligga i sängen hos A fungerade bra. Ja, jag sov väl ungefär lika mkt (eller lite?) som jag brukar, men jag är van.
Idag när jag kom till jobbet så kunde jag inte ens luta mig med ländryggen mot stolen. What's up with that?! Jag kan fortfarande inte luta nedre delen av ryggen mot stolen, eländes elände.
Ja, jag är en gnällspik. Orkar inte direkt vara tyst heller. Haha!
Det var jag och Tage
Det måste sägas att jag är väldigt glad över att ha alternativet att kunna sova hos A när jag har pass som dessa, alltså stängning + öppning. Givetvis satt jag uppe alldeles för länge ändå, klockan var väl runt 23.30 när jag kopplade över datorn till the big as TV och började kolla på Greys. Ett Greys som för övrigt fick mig att tappa hakan - igen. Efter Greys blev det RAW och sen försökte jag sova. Inte helt lätt. Sms-ade A, men som vanligt så går det ju inte att sms-konversera med honom. Jag är van. Det var mest bara för att få nån slags sällskapskänsla, Tage var nämligen frånvarande. Inte förrän fram på morgonkvisten dök Tage upp, och tur var väl det. Hade han surrat på mig mitt i natten så hade det nämligen funnits en överhängande risk för ond, bråd död.
Nu ska jag jobba, tänk att folk är så alerta att ringa redan klockan 9 på en lördagmorgon... Vet hut!
Kortslutning i hjärnan
Jag vaknade av att ett Luleå-telefonnummer ringde till mig. Tänkte, jag känner ju bara Lisa i luleå, och skulle det vara hon så kan jag ringa tillbaka senare när jag är lite mer vaken. Luleå-numret pratade in på mobilvar. Det var en kvinna från Proffice som ville att jag skulle komma på intervju på måndag, för ett jobb om kundtjänstmedarbetare. Hmm, känns något bekant med den arbetstiteln...! Ja, det är alltså hos en konkurrent. Hur ställer man sig till det? Therese och Emma jobbar ju där, så klart det vore kul. Och det är ju i Sundsvall. Men jag trivs på Com Hem. Jag trivs med mina kollegor. Men allt är ju så ombytligt. Schemaförändringen som vi fått, med splitpass, kommer ju göra att man får spunk. Extra helgdagar, nej, helst inte. Och folk slutar ju till höger och vänster så det kan man ju inte heller göra sitt val efter. (Jag har fortfarande inte fattat att Viktor slutat, blää!).
Livet på CH är inte detsamma utan ÅF-kungen Viktor,
som även hade svart bälte i ATV och VOD!
Hur det skulle funka hos konkurrenten har jag ingen aning om. Att gå från ett jobb man haft i ett år, där man kan rutinerna och numera är en av de "äldre i gemet", till att gå till ett annat jobb där man är lägst i näringskedjan. Mobila enheten och kundservice/sälj eller Multimedia, var den/de avdelningar som var aktuella för mig iaf.
Nåja, jag ska dit på måndag iaf. Mitt i splitpasset tjohoooo. Eller, nej. Men jo, jag ska dit. Drygt att åka den vägen en extra resa på en dag bara. Men men, jag får sova hos A och hans nya sambo - husflugan Tage, efter det förbenade splitpasset, så det får väl gå an den här gången ändå.
Och apropå kortslutningen då.
Jag hade ställt väckarklockan på 11 idag. Jag klev upp vid 9.30. När klockan var 10:45 så kände jag att det var dags att göra sig klar för jobbet. Sagt och gjort, klädde på mig, satte mig i bilen och åkte. Inte förrän jag var halvvägs till Härnösand så insåg jag ju att jag skulle ha VAKNAT klockan 11, inte åka. Vilket innebar att jag kom på jobbet nästan en timme innan jag började. Starkt jobbat. Men, de kan åtminstone inte anklaga mig för sen ankomst. Alltid nåt!
Nu drar rutinerna igång igen
Jaha, då var man tillbaka på jobbet idag då. Ja, inte just nu alltså, hur skulle det se ut... Men jag har varit där idag, menar jag alltså. Vi har haft en uppfräschningsutbildning på On Demand halva dagen, så det har gått riktigt snabbt. Inga direkta nyheter där heller, men det är ju aldrig fel att få lite nya tips och idéer till sina felsökningar.
Under kvällens senare del så var man ju givetvis tvungen att hålla koll på hockeyn mellan samtalen. Och hur mkt bättre kan det bli än att tvåla dit lillebror med 4-1? ;) Sorry älskade timråit-vänner, men jag är ingen bra segrare...! MODO Hockey är de bästa! :D
Efter jobbet gjorde jag sällskap med Ann-Sofie upp till henne en sväng. Ja, en sväng som blev ett par timmar lång. Haha! Mkt trevligt må jag säga, och det gjorde ju inte saken sämre av jag fick efterlängtad massage! Ja, som jag redan skrivit på Facebook så tyckte hon att jag var aningen spänd. Så nej, jag börjar väl kanske också inse att det inte bara är inbillning! Även min ovanligt onda handled fick sig en genomgång, välbehövligt.. Just nu känner jag mig ganska... ganska fungerande, faktiskt. Tack gumman!
Nej, man ska inte vara vaken den här tiden egentligen. Som tur är så börjar jag 12:30 imorn, så jag behöver inte kliva upp förrän 11 om det skulle vara så. Skönt. Blir värre på lördag då jag börjar 8:45... och ännu värre på tisdag faktiskt, eftersom mitt schema framöver ser ut enligt följande:
Fredag: 12:30-21:15
Lördag: 8:45-17:30
Söndag: 9:30-18:15
Måndag: 8:45-12:30 + 16:15-20:45 (Jävla skit-splitpass-fanskap)
Tisdag: 8:45-17:30
Onsdag + Torsdag: Ledig
Fredag: 8:45-17:30
Lördag: Ledig
Söndag: 9:30-18:15
Sedan följer en vanligt måndag-fredag med mixvecka... kan alltså både vara kvälls- och förmiddagspass. Den som lever får se. Men jag gillar inte mitt schema den kommande tiden. Jag vet iaf hos vem jag ska fjäska åtminstone två dagar...! Suck för mupp-schema.
Nu ska jag försöka sova lite iaf, känns som det kan vara dags för det. Ska bli intressant att känna hur kroppen känns imorn...
Under kvällens senare del så var man ju givetvis tvungen att hålla koll på hockeyn mellan samtalen. Och hur mkt bättre kan det bli än att tvåla dit lillebror med 4-1? ;) Sorry älskade timråit-vänner, men jag är ingen bra segrare...! MODO Hockey är de bästa! :D
Efter jobbet gjorde jag sällskap med Ann-Sofie upp till henne en sväng. Ja, en sväng som blev ett par timmar lång. Haha! Mkt trevligt må jag säga, och det gjorde ju inte saken sämre av jag fick efterlängtad massage! Ja, som jag redan skrivit på Facebook så tyckte hon att jag var aningen spänd. Så nej, jag börjar väl kanske också inse att det inte bara är inbillning! Även min ovanligt onda handled fick sig en genomgång, välbehövligt.. Just nu känner jag mig ganska... ganska fungerande, faktiskt. Tack gumman!
Nej, man ska inte vara vaken den här tiden egentligen. Som tur är så börjar jag 12:30 imorn, så jag behöver inte kliva upp förrän 11 om det skulle vara så. Skönt. Blir värre på lördag då jag börjar 8:45... och ännu värre på tisdag faktiskt, eftersom mitt schema framöver ser ut enligt följande:Fredag: 12:30-21:15
Lördag: 8:45-17:30
Söndag: 9:30-18:15
Måndag: 8:45-12:30 + 16:15-20:45 (Jävla skit-splitpass-fanskap)
Tisdag: 8:45-17:30
Onsdag + Torsdag: Ledig
Fredag: 8:45-17:30
Lördag: Ledig
Söndag: 9:30-18:15
Sedan följer en vanligt måndag-fredag med mixvecka... kan alltså både vara kvälls- och förmiddagspass. Den som lever får se. Men jag gillar inte mitt schema den kommande tiden. Jag vet iaf hos vem jag ska fjäska åtminstone två dagar...! Suck för mupp-schema.
Nu ska jag försöka sova lite iaf, känns som det kan vara dags för det. Ska bli intressant att känna hur kroppen känns imorn...
Dags att buzza igen!
Den här gången är det Decubal som ska buzzas, känns som vanligt både roligt och spänannde! Kan inte komma på att jag använt några produkter från dem förut, så det blir ju något helt nytt. Ja, handkrämed och ansiktskrämer rent generellt har man ju såklart använt, men som sagt, ingenting från Decubal. Jag kanske är sist i världen, men skit samma ;) Har fått en hel del prover som ska delas ut.
Det är Decubal Hand Cream, Decubal Lips & Dry Spot (endast 5 av den dock) och Decubal Face Vital. Hämtade ut paketet idag så har inte hunnit prova dem själv än, men ska ta med provförpackningar både åt mig och kollegorna imorn, kan ju vara gött med lite handkräm tänkte jag. Sitter och läser i informationsbroschyren lite och det låter ju klart bra. Okej, jag vet att det är meningen att det ska låta bra med, så det är väl upp till bevis helt enkelt. När det gäller handkrämen så står det bland annat att den snabbt ska gå in i huden, så det är väl den främsta förhoppnigen jag har på den där... Många handkrämer blir ju så himla kladdiga... Finns bara en jag gillar och den går inte ens att få tag på i butik... Så nu Decubal - nu gäller det!
Chefen uppskattar när det kommer paket från Buzzador,
för då kan man leka sköldpadda.
för då kan man leka sköldpadda.
En blöt ridtur
Nu är alltså min femdagars ledighet till ända. Det har varit skönt, men det har inte påverkat sömnen i någon riktning alls, sover varken mer eller mindre. Provade att kasta ut Pucko och Pucko, men det gjorde inte heller någon skillnad. På order från jobbet så har jag inte heller gjort några mer avancerade aktiviteter, utan det har helt enkelt varit lugnt. Lite promenerande, lite stall, lite birsta, massa slöande. Alldeles lagomt tycker jag.
Idag har jag varit i Birsta, äntligen fått tag på julkort som jag vill ha ;) Ja, normalt folk tycker väl att jag är tidigt ute, men själv tycker jag att jag är sent ute. Men som alla vet så är jag ju inte som alla andra heller...! Köpte gravljus på Rusta, och sedan tog jag vägen förbi Indal och farmors grav. Tycker det är mysigt. Någon har även satt dit en fin lykta, så det passade ju bra att stoppa in gravljuset i den. Kan tänka mig att det är ännu finare nu på kvällen, i mörkret. (Fast usch för att vara på en kyrkogård i mörkret! :O )
Från Indal blev det sedan "bakvägen" till Bergeforsen. På den sträckan av 2 mil så mötte jag totalt 2 bilar och 1 lastbil! Jag tycker nog det är rätt anmärkningsvärt faktiskt. Hur som helst, när jag kom till stallet så småregnade det lite. Inte så farligt. Tog in häst och gjorde iordning honom. Han måste ju ha rullat sig i leran, himla lortgris. Nåja. När vi kom ut hade det börjat regna lite mer. Men vad är väl lite väder? Red bort till THF och tillbaka, det är inte klokt vad snabbt det blir mörkt nu... blä...! När vi kom tillbaka till stallet så såg det väl ut ungefär som om vi badat båda två. Blött blött blött. Men det var ändå en trevlig ridtur. Pinnen var glad, och jag var ... ja, så glad som man nu kan vara en dag som denna.
Det kliar i fingrarna...
En sak till innan jag ska sova bara...
Satt och glodde lite på den där sidan med den där loggan som alla känner till. Ni vet, fäjsbok. Såg ett statusinlägg med en himla massa efterföljande kommentarer och kände en bekant känsla om total idioti. Jag förstår inte hur man kan orka lägga ner så mkt energi på små skitsaker. Och för att sedan ta det ett steg längre, så kliade det verkligen i fingrarna på mig att skicka ett PM till en av personerna i diskussionen, och säga min åsikt om det hela. Nej, jag är inte alls intresserad av att ta det offentligt i den diskussionen som fanns, eftersom det jag ville säga till h*n mer eller mindre är ett varningens ord. Eller jag vet inte, varning är väl att ta i förstås. Men helt enkelt informera om min åsikt. Samtidigt som jag tänker; jag känner inte h*n. Jag har ingenting att göra med personens val i livet, och jag är övertygad om att h*n kan ta hand om sig själv oavsett vad jag säger eller inte säger.
Nej, jag har inte med det att göra. Ikväll följer jag principen "Sköt dig själv och skit i andra".
Så, nu tänker jag sköta mig själv (försöka sova) och därmed skita i er. Men bara tillfälligt förstås.. ;) Godnatt.
Satt och glodde lite på den där sidan med den där loggan som alla känner till. Ni vet, fäjsbok. Såg ett statusinlägg med en himla massa efterföljande kommentarer och kände en bekant känsla om total idioti. Jag förstår inte hur man kan orka lägga ner så mkt energi på små skitsaker. Och för att sedan ta det ett steg längre, så kliade det verkligen i fingrarna på mig att skicka ett PM till en av personerna i diskussionen, och säga min åsikt om det hela. Nej, jag är inte alls intresserad av att ta det offentligt i den diskussionen som fanns, eftersom det jag ville säga till h*n mer eller mindre är ett varningens ord. Eller jag vet inte, varning är väl att ta i förstås. Men helt enkelt informera om min åsikt. Samtidigt som jag tänker; jag känner inte h*n. Jag har ingenting att göra med personens val i livet, och jag är övertygad om att h*n kan ta hand om sig själv oavsett vad jag säger eller inte säger.
Nej, jag har inte med det att göra. Ikväll följer jag principen "Sköt dig själv och skit i andra".
Så, nu tänker jag sköta mig själv (försöka sova) och därmed skita i er. Men bara tillfälligt förstås.. ;) Godnatt.
Dubbelt svart.
Ledig måndag och ledig onsdag på samma vecka. Och även tisdagen däremellan och helgen innan. Hur mkt bättre kan det bli? Ptja, rida ut tillsammans med underbar vän kanske?
Hämtade Joanna strax efter 17-tiden och vi gav oss iväg till stallet. När vi kom dit så var det två bilar på stallplanen. Tänkte väl inte så mkt på det, gick in i sadelkammaren för att byta om. Såg att Pinnens sadel var borta, och blev lite fundersam. Gick ut i stallet och där stog han, sadlad och klar! Per-Ola hade lovat Ida (som också har häst där) att hon kunde ta honom ikväll eftersom hon hade ngn där som skulle provrida sin häst, men han hade nog inte sett på tavlan att jag och Joanna skulle rida.
Gick upp och pratade lite med Per-Ola, kollade bland annat om han hört nåt mer ifall Pinnen blir kvar eller inte. Han visste inte, hade inte hört ngt mer. Av de två som varit där så hade den ena blivit överförtjust och den andra hade blivit skeptisk eftersom han är oförsäkrad. Så vi får väl se vem som får sista ordet i den diskussionen. Men angående dagens ridning så föreslog han då istället att vi kunde ta båda "svartingarna", eftersom han då lovat bort Pinnen. Well, det kan man ju inte tacka nej till, vi skulle ju bara ta en lugn tur.
Blev iaf som så att Joanna red Naomi och jag red Tineke. Förstår varför Maggan älskar henne, hon är dö-charmig. Skrittade bort till ridstadion och tog det lugnt. Joanna kände lite på Naomi och jäklar vad det såg fint ut...! Synd att det inte var dagsljus, då hade jag fotograferat! Läcker häst och duktig Joanna <3 Själv skrittade jag bara lite eftersom Tineke gick igår och ska gå lektion imorn med. Inte för att jag tror att hon har så dålig kondis att hon inte skulle orka gå imorn bara för att jag red idag, men jag tog det säkra före det osäkra :) Man får ju vara tacksam att man får låna henne ens.
När vi kom tillbaka så plockade iordning alla grejer. Hämtade putsgrejer och Joanna började putsa så jag plockade undan reflexer och sånt under tiden. Fast när hon var klar med sina grejer så fortsatte hon med "mina" med, så det var ju lyxigt! Tackar tackar.. :)
Wellwell.. ovanligt att jag är vaken mitt i natten eller? Ehh, näe, inte direkt. Inatt ska jag dock försöka sova utan mina två ludna vänner. Lär kännas konstigt att sova "själv", men jag måste testa och se om jag sover bättre utan dem. Annars är det ju bara att öppna dörren igen. Gosnosar... <3
Hämtade Joanna strax efter 17-tiden och vi gav oss iväg till stallet. När vi kom dit så var det två bilar på stallplanen. Tänkte väl inte så mkt på det, gick in i sadelkammaren för att byta om. Såg att Pinnens sadel var borta, och blev lite fundersam. Gick ut i stallet och där stog han, sadlad och klar! Per-Ola hade lovat Ida (som också har häst där) att hon kunde ta honom ikväll eftersom hon hade ngn där som skulle provrida sin häst, men han hade nog inte sett på tavlan att jag och Joanna skulle rida.
Gick upp och pratade lite med Per-Ola, kollade bland annat om han hört nåt mer ifall Pinnen blir kvar eller inte. Han visste inte, hade inte hört ngt mer. Av de två som varit där så hade den ena blivit överförtjust och den andra hade blivit skeptisk eftersom han är oförsäkrad. Så vi får väl se vem som får sista ordet i den diskussionen. Men angående dagens ridning så föreslog han då istället att vi kunde ta båda "svartingarna", eftersom han då lovat bort Pinnen. Well, det kan man ju inte tacka nej till, vi skulle ju bara ta en lugn tur.Blev iaf som så att Joanna red Naomi och jag red Tineke. Förstår varför Maggan älskar henne, hon är dö-charmig. Skrittade bort till ridstadion och tog det lugnt. Joanna kände lite på Naomi och jäklar vad det såg fint ut...! Synd att det inte var dagsljus, då hade jag fotograferat! Läcker häst och duktig Joanna <3 Själv skrittade jag bara lite eftersom Tineke gick igår och ska gå lektion imorn med. Inte för att jag tror att hon har så dålig kondis att hon inte skulle orka gå imorn bara för att jag red idag, men jag tog det säkra före det osäkra :) Man får ju vara tacksam att man får låna henne ens.
När vi kom tillbaka så plockade iordning alla grejer. Hämtade putsgrejer och Joanna började putsa så jag plockade undan reflexer och sånt under tiden. Fast när hon var klar med sina grejer så fortsatte hon med "mina" med, så det var ju lyxigt! Tackar tackar.. :)
Wellwell.. ovanligt att jag är vaken mitt i natten eller? Ehh, näe, inte direkt. Inatt ska jag dock försöka sova utan mina två ludna vänner. Lär kännas konstigt att sova "själv", men jag måste testa och se om jag sover bättre utan dem. Annars är det ju bara att öppna dörren igen. Gosnosar... <3
Veckans låt
Fairground Attraction - Perfect
År och dag sedan jag hörde den här låten! Och nu har jag den på hjärnan där den går på repeat. Lägg även märke till den otroligt fantastiska musikvideon från 1988... ;)
************************************
I don't want half hearted love affairs
I need someone who really cares.
Life is too short to play silly games
I've promised myself I won't do that again.
It's got to be perfect
It's got to be worth it, yeah.
Too many people take second best
But I won't take anything less
It's got to be, yeah
Pertect.
Young hearts are foolish
They make such mistakes
They're much too eager
To give their love away.
Well, I have been foolish too many times
Now I'm determined I'm gonna get it right.
It's got to be perfect
It's got to be worth it, yeah.
Too many people take second best
But I won't take anything less
It's got to be, yeah
Pertect.
Young hearts are foolish
They make such mistakes
They're much too eager
To give their love away.
Well, I have been foolish too many times
Now I'm determined I'm gonna get it right
It's got to be perfect
It's got to be worth it, yeah.
Too many people take second best
But I won't take anything less
It's got to be, yeah
Pertect.
It's got to be, yeah
Worth it
It's got to be
Perfect.
År och dag sedan jag hörde den här låten! Och nu har jag den på hjärnan där den går på repeat. Lägg även märke till den otroligt fantastiska musikvideon från 1988... ;)
************************************
I don't want half hearted love affairs
I need someone who really cares.
Life is too short to play silly games
I've promised myself I won't do that again.
It's got to be perfect
It's got to be worth it, yeah.
Too many people take second best
But I won't take anything less
It's got to be, yeah
Pertect.
Young hearts are foolish
They make such mistakes
They're much too eager
To give their love away.
Well, I have been foolish too many times
Now I'm determined I'm gonna get it right.
It's got to be perfect
It's got to be worth it, yeah.
Too many people take second best
But I won't take anything less
It's got to be, yeah
Pertect.
Young hearts are foolish
They make such mistakes
They're much too eager
To give their love away.
Well, I have been foolish too many times
Now I'm determined I'm gonna get it right
It's got to be perfect
It's got to be worth it, yeah.
Too many people take second best
But I won't take anything less
It's got to be, yeah
Pertect.
It's got to be, yeah
Worth it
It's got to be
Perfect.
