Jag vaknade av att ett Luleå-telefonnummer ringde till mig. Tänkte, jag känner ju bara Lisa i luleå, och skulle det vara hon så kan jag ringa tillbaka senare när jag är lite mer vaken. Luleå-numret pratade in på mobilvar. Det var en kvinna från Proffice som ville att jag skulle komma på intervju på måndag, för ett jobb om kundtjänstmedarbetare. Hmm, känns något bekant med den arbetstiteln...! Ja, det är alltså hos en konkurrent. Hur ställer man sig till det? Therese och Emma jobbar ju där, så klart det vore kul. Och det är ju i Sundsvall. Men jag trivs på Com Hem. Jag trivs med mina kollegor. Men allt är ju så ombytligt. Schemaförändringen som vi fått, med splitpass, kommer ju göra att man får spunk. Extra helgdagar, nej, helst inte. Och folk slutar ju till höger och vänster så det kan man ju inte heller göra sitt val efter. (Jag har fortfarande inte fattat att Viktor slutat, blää!).

Livet på CH är inte detsamma utan ÅF-kungen Viktor,
som även hade svart bälte i ATV och VOD!

Hur det skulle funka hos konkurrenten har jag ingen aning om. Att gå från ett jobb man haft i ett år, där man kan rutinerna och numera är en av de "äldre i gemet", till att gå till ett annat jobb där man är lägst i näringskedjan. Mobila enheten och kundservice/sälj eller Multimedia, var den/de avdelningar som var aktuella för mig iaf.

Nåja, jag ska dit på måndag iaf. Mitt i splitpasset tjohoooo. Eller, nej. Men jo, jag ska dit. Drygt att åka den vägen en extra resa på en dag bara. Men men, jag får sova hos A och hans nya sambo - husflugan Tage, efter det förbenade splitpasset, så det får väl gå an den här gången ändå.

Och apropå kortslutningen då.
Jag hade ställt väckarklockan på 11 idag. Jag klev upp vid 9.30. När klockan var 10:45 så kände jag att det var dags att göra sig klar för jobbet. Sagt och gjort, klädde på mig, satte mig i bilen och åkte. Inte förrän jag var halvvägs till Härnösand så insåg jag ju att jag skulle ha VAKNAT klockan 11, inte åka. Vilket innebar att jag kom på jobbet nästan en timme innan jag började. Starkt jobbat. Men, de kan åtminstone inte anklaga mig för sen ankomst. Alltid nåt!