Mer dumma saker

Det finns ju även dumma saker som man gör, som man vet är dumma (framför allt för sin egen skull) men som man fortsätter göra, gång på gång, på gång, på gång, på gång. Du är min dumhet, men vad gör väl det när du dessutom är en av de bästa "saker" som hänt mig på flera år.

Jag kan inte påstå att gårdagen var en särskillt bra dag. Det gick segt på jobbet, motivationen var som bortblåst. Inte så konstigt kanske, med tanke på att det var igår jag skulle ha påbörjat min fasta tjänst på Telia... Suck. Nåja. Dagen blev det avsevärt bättre på kvällen, när jag kom hem till A och fick kramas lite. Vi åt lite glass och kollade på när Top Gear skulle ta sig till Nordpolen. Sjuka grabbar det där, men roligt program!

Dåsade väl till runt midnatt, efter att A redan börjat snarka. Vid tretiden var jag dock vaken igen. Klarvaken, faktiskt. Suck. Slog på tv:n, fortsatte kolla lite på Top Gear (A hade laddat mediaspelaren med typ 7 timmars tittande), men slog över efter ett tag och kollade på Ice Road Truckers. Länge sen jag såg det, tänker alltid på David när jag ser det... :) Han och hans tjöt om stora amerikanska lastbilar... ;) hihi. Nåja. Programmet i sig var väl rätt tråkigt. Men vad värre var - det var reklam heeela jävla tiden! På nätterna brukar det ju vara skitkorta och få reklampauser, men inte denna gången. Fler än vanligt, och långa! Jag fattar inte. Nåja. Vid 4:15 ringde A's alarm. Han var ledig, men hade smart som han är glömt avaktivera larmet på mobilen. Och han varknar ju inte direkt i första taget heller. Och jag förstår mig inte på hans telefon... Tredje gången den alarmade (jag hade visst bara snoozat den) så la jag den framför näsan på honom och så fick den ringa tills han vaknade. Han stängde av, och bad om ursäkt. Efter det tog det bara ett par minuter innan han fick ett telefonsamtal. Han tröck dock bort det, och sedan låg vi och pratade en bra stund. Det kändes riktigt bra faktiskt. Det var skönt att höra honom säga att jag inte är en "börda" utan att jag också tillför något till vår vänskap. Att jag inte alls tränger mig på för ofta, utan att vi har en bra balans. Det kändes bra. Även om jag innerst inne vet om det, så är det alltid skönt att få höra det. Den mannen är en ängel utan vingar... Så enkelt är det bara.

Ptja... Jag började skriva detta inlägg på jobbet imorse. Nu är det strax dags för dagens "återstart", har ju snart klarat av min nästan fem timmar långa "lunchrast". Sen kommer jag tillbaka hit till A igen, för ännu en natt av dumhet.... Haha, näe, så illa är det inte, det är riktigt bra faktiskt. Han är bra för mig. Älskade vän... <3



***
Och till en annan älskad vän, mina tankar finns hos dig. Du ska se att allt löser sig. Och jag finns här för dig om du behöver. KRAM!
***


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0