Good times!

Kvällen blev riktigt bra igår. Mötte upp A efter jobbet, åkte och handlade (har jag någonsin sett ut mer som en packåsna? Mannen i kassan fick sig ett gott skratt iaf!) och sen åkte vi till Pinocchio och skaffade mat. Vi åkte hem till honom, intog maten medans vi kollade på The green mile på TV8, och sedan gick vi o la oss. Med undantag för när han fick för sig att knåpa sönder min rygg så vart det en klart angenäm kväll.

Klockan fyra imorse ringde hans alarm. Han snoozade på det bra länge, och jag sa tillslut att "Jaha, det blev inte så mkt ledigt för dig ändå?" (Han skulle haft semester den här veckan). Jodå, sa han, det är ett förinställt alarm. Han skulle minsann inte kliva upp. Men herregud - vem snoozar kl 04 om man är ledig?! Då stänger man väl av alarmet omedelbums och somnar om!? Nåja. Vi låg vakna och surrade en stund, men sedan somnade vi båda om igen.

När jag sedan vaknade vid halv 10-tiden, då var A nybadad och renrakad och luktade allmänt gott. Myyys. Sånt uppskattas ju, mums. Det blidde iaf frukost, lagomt avancerat, och sedan blev jag introducerad till Super Mario Bros Wii. Men herreguuuuud va kul det var! Skämtar du att man fick nostalgi-kick eller?! A däremot skrattade åt mig - jag låg på mage på hans säng, med benen upp mot väggen. Och i takt till musiken så "viftade" jag med benen och diggade med överkroppen. Han sa att det minsann var en härlig syn, "Det där borde man ju nästan filma!" Humpf. Jag gjorde det ju inte med flit. Och jag gjorde det fler gånger. Han skrattade högt varenda gång jag glömde att hålla mig stilla. Well well, klart man kan bju på lite underhållning så här en torsdagförmiddag innan jobbet.

Man vart ju lite fast, men eftersom vissa av oss (läs: jag) skulle jobba så var det väl bara att börja göra sig klar. A skulle göra en utflykt till birsta för att köpa lampa, så jag hängde på honom ut till bilen för att kolla om det var snö i fälgarna som hade gjort gårdagens bilfärd så skumpig. Det var det - det var en hel del is in vänster fram. Finemang. Hackade loss det och sedan fick jag skjuts till jobbet.

Ikväll känns det inte lika "petigt" ifall han är hemma eller inte, för om han inte är hemma så ska jag spela Super Mario... Moahahahha! Jag är besatt, jajjamen.

Nu: Jobba.
Tjingeling!

Kommentarer
Postat av: Emma

Mario är ju sjuuuukt kul! man slutar aldrig skratta om man är flera som spelar :D

2010-12-30 @ 15:22:30
URL: http://emmasform.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0