Äntligen har Skönshus fått tummen ur det mörka bruna (?) hålet och sett till att det ska bli ordentligt uppritade parkeringsplatser på vår gästparkering! Hallelulja! Idag och imorgon pågår streckmålningen vilket innebär att det kommer vara helt klart när jag kommer hem från Jönköping. Som en extra bonus önskar jag att skrotbilen som stått parkerad där sen tidigt i höstas, kommer att fraktas bort. Det hade lixom varit grädde på moset det. Mums! (?)

För övrigt så fortsätter mina ben att klia. TILL FÖRBANNELSE! Jag har spenderat de senaste kvällarna innan sänggång, sittandes med benen in i duschen hos S, och duschat dem med kallvatten. Detta för att de ska domna bort så pass att jag kan somna. Det brukar misslyckas dock, brukar inte ta så överdrivet lång stund innan det börjar klia igen. Men det är är skönt tillfälligt iaf. Man drömmer sig bort till en tid då benen inte kliade.

Det är sånna stund som gör att man längtar till vintern. Inga insekter, inga plötsliga infall att vaxa benen...

Igår var det dags för en till Pinnen igen. Innan jag ens hade hämtat djuret från hagen så hörde lite misstänka ljud från hagen bakom sadelkammaren, och upptäckte till min förvåning dessa fantastikt söta sakerna!

Det är Kajsa och hennes föl som fått tillfälligt boende hos Per-Ola. Ruggigt charmiga!

På väg till Pinnens hage så var jag centimeter ifrån att kliva på en liiiten liten groda, knappt 2 cm stor. Grodor är äckliga... Gick vidare och precis vid hagen såg jag en till. Hoppla, gott om grodor, tänkte jag.

Ute på ridturen så kan jag meddela om att jag var VÄLDIGT glad att det var Pinnens "fötter" som var på marken och inte mina. Det fullkomligt KRYLLADE av äckliga små grodor längs dikeskanten de första 300 meterna. Även fortsättningsvis var det massvis med grodor, men inte lika mkt som just första biten... Herregud, varför denna överbefolkning?! Ääääckligt!

And on another note... om ca 48 timmar sticker jag till jönköping.

ÄNTLIGEN!