Åh, det var en helt fantasisk känsla...

Efter jobbet igår tog jag en sväng till lillasyster så att hon skulle få lite födelsedagstårta och lite bulla. Satt och surrade en stund innan jag åkte till nattens boende. Det blev väl en 2-3 timmars slappande med dator och tv (pratade med S bland annat, vilket kändes riktigt skönt) innan jag placerade mig i "ryggläge" framför tv:n. Hade väl halvt som halvt somnat redan när telefonen ringde och jag fick instruktioner om att påbörja matlagning. Eller ja, jag skulle koka vatten. 2/3 av en kastrull, med buljongtärningar och lite olja. Höhö, jorå, detaljinstruktioner klarar jag av. Och det var faktiskt gott med mat. Jag var ganska troligt mer hungrig än vad jag trodde att jag var. Nåja. Det blev en stunds gemensamt tv-tittande innan sömnen hälsade på.

Och tro det eller ej, jag sov. JAG SOV! Jag vaknade väl kanske 3 gånger under natten, en gång för att säga hejdå, men annars somnade jag om rätt snabbt och så sov jag. Och jag sov GOTT. Det känns så overkligt. Jag kan väl iofs inte påstå att jag vaknade utvilad, det blev ändå för få timmar, men ändå.

(Sen att jag inte hade nån röst när jag vaknade till på riktigt, och fick åka till vårdcentralen och träffa en torrboll till läkare som bara skrev ett recept och skickade iväg mig, det är en annan historia.)