Jag kände ju att jag hade mer att säga apropå plastikoperationer. Exakt vad jag hade tänkt säga minns jag faktiskt inte, men lite tankar finns ju ändå.

Jag satt och kollade på en dokumentär igår på TV3, Plastikdrömmar. Om två tonårstjejer som ville operera sig. Den ena ville göra en fettsugning, och den andra ville göra brösten större. De fick iaf åka över till USA och följa med två andra tjejer som skulle operera sig, för att på så vis få mer på fötterna om det var värt det eller inte.

Okej, jag har full förståelse för att man inte är nöjd med sitt utseende och vill operera sig som en quick-fix. Jag tror att så gott som alla tjejer (kanske killar med, vad vet jag?) någon gång varit missnöjd med sin kropp och tänkt tanken att "Om jag bara kunde operera.....". Kan säga att jag tänkt tanken mååånga gånger, fast aldrig på allvar. Det skulle inte vara värt det. Det finns ingenting som säger att man skulle bli en gladare människa bara för att man ser annorlunda ut. Självklart - jag skulle inte gråta om jag hade varit snygg, men nu har gud begåvat mig med detta anlete och en icke-befintlig självdisciplin, och då får man göra vad man kan av det man har.

Nej, man borde helt enkelt lära sig att man duger precis som man är. Men det är väl så lagom lätt med allt runt omkring som påverkar en. Modeller, filmstjärnor, artister, alla smala som tandtråd. Det ÄR sjukt lätt att få för sig att man inte duger om man inte ser ut som genomsnittet. Jag menar alltså inte bara vikt, det är allt ifrån att ha rätt hy, vältrimmat hår, noppad på rätt ställen, ha de rätta kläderna... Tro det eller ej, men jag bryr mig mindre och mindre för varje år som går. Man blir väl äldre och prioriterar annorlunda. Och samtidigt tycker jag synd om alla stackars tonåringar som inte kan känna att de duger. Och yngre med förresten, som flickan jag skrev om i förra inlägget - 7 år och plastikopererar sina "dumbo-öron". Jag har ingen koll, men kan verkligen en sjuåring ha sånna enorma komplex för sina öron (som det faktiskt inte var nåt större fel på) att de rent spontant säger "Ja mamma jag vill jättegärna fixa mina öron". ÖRON! Vore väl en sak om det vore näsan, den är lite svårare att dölja med hår... ;) Nej skämt åsido... Jag blir knäpp på sånt där.

Jag har säkert nåt mer att säga, men jag känner att jag trasslar in mig i mina tankar, så jag tänker avsluta detta inlägg men en riktigt bra feel-good låt! Denna låt borde alla få tillägnad sig, för man blir riktigt glad när man hör den...!