Teknisk miss(ut)bildad

Jag satt här och skrattade för mig själv igår, eftersom att båda mina katter lekte jaga-ballonger igår, och såg så himla förvånade ut när de gick sönder. Jag tänkte som så, att jag filmar väl det då, så jag kan dela med mig av det! Det blev väl sex stycken klipp i varierande längd, eftersom jag tänkte, att det är ju bara att ta Moviemaker och klippa ihop det roligaste. Det jag däremot inte hade räknat med var att filmen blev i .mov-format. Inte alls bra...

Satt igår och letade program som man kunde redigera .mov-filer med, men det enda jag hittade och som verkade fungera, sparade den redigerade filen som nån slags projekt-fil, och då gick det ju ännu sämre att använda den som jag ville.

Nu på förmiddagen satt jag istället och funderade på om man kunde konvertera filmen direkt till .avi eller .mpg eller nåt annat format så att man kan använda moviemaker till redigeringen. Hittade nåt gratisprogram som jag tog hem, men jag är ju så jäkla urblåst i huvudet att jag inte fattar hur man gör! Sååå otroligt irriterande.


[Dum och Dummare har krypit in i täcket. Lämpligt ställe att sova på]


Okej, jag fattar att det väl inte är speciellt efterfrågat att se katter leka med ballonger, men jag tycker ju om att dela med mig av vad som händer i mitt liv. Sen får man ju tycka vad man vill om det. Vissa saker vill jag dela med mig av till mina vänner till exempel, samtidigt som jag vet att det finns personer i min närhet som kanske inte behöver få veta alla detaljer om saker och ting. Det blir ju lätt lite för känsligt. Nej, det är inga hemligheter jag pratar om, jag har inte gjort nåt dumt (för en gångs skull) och såvitt jag vet har inte någon av mina vänner gjort det heller. Jag vet däremot att saker och ting kan missuppfattas, och det är dumt att skapa missförstånd av ingenting...

Jaja, annars då?
Jo tackar som frågar, jag hostar precis lika mycket som innan, även med receptbelagd hostmedicin. Förkylningen i sig börjar däremot ge med sig, jag sov utan nässpray inatt, och alla som verkligen känner mig vet vilken bedrift det är ;) Handlederna strejkar dock, och ryggen är som en ostkrok. Ge mig massage! Hösten kryper närmare och närmare, vilket är världens bästa ursäkt för att tända en massa ljus om kvällarna.

...Jag saknar dock att sitta i soffan med dig och konstatera att det blir allt ljusare om kvällarna...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0