Okej, jag kan erkänna det. Jag är nervös för att gå till jobbet imorn. Jag vet inte riktigt varför jag är nervös. Om det är för att jag varit sjuk så pass länge att de inte vill ha mig kvar där. Om jag har glömt bort allt vad TV -support heter. Om det är så att halsen inte håller så som jag vill att den ska göra.

Eller varför inte en härlig kombination av allt ovanstående, och för att plussa på det lite mer så kanske jag somnar på jobbet när jag ändå inte kan sova hemma. Eller ännu värre, i bilen på väg dit?

Jaa jag vet, jag är en drama-queen. Och jag vet att det inte är speciellt troligt att det kommer hända något anmärkningsvärt. Ändå sitter jag här med en stor klump i magen som bara inte vill försvinna. Behöver jag förresten nämna att jag inte sov nå värst mycket inatt heller? Dels ont i magen, dels "stressad" och för att göra saker och ting till det allra bästa så hade även grannen fest. Vem fan har fest på en söndag?! Det dånar från trapphuset, stinker sprit och rök... Jag älskar min lägenhet, men den där grannen får mig att vilja packa och flytta på en gång.

---

Det är dock inte bara pest och pina i livet, ifall ni trodde det. Jag vet som sagt att jag gnäller mycket, men bloggen är min plats att avreagera mig.

Jag och A har hörts av lite flitigare nu än vad vi gjort tidigare. Det har ju förstås sina anledningar, alla inte speciellt roliga, men jag är glad att jag har en vän som honom. Det betyder mycket.

Hostan blir trots allt bättre, även om det inte skiljer många hostningar från dag till dag. Men det märks att medicinen hjälper, sakta men säkert.

Pinnen är finhest <3 Red till THF idag och småtrimmade lite på banan, han kan när han vill den gamle herrn. Och på lördag ska han gå brukskörnings-DM, det är ju ändå rätt fränt.

På lördag ja, då ska jag, Joanna och Mange dra upp till Övik och stilla hockeybegäret som legat och grott hela sommaren! ÄNTLIGEN! Äntligen börjar hockeysäsongen igen, och äntligen blir det (okej inte riktigt än, men snart) slut på det där eländiga fotbollstjafset som man dör av varje sommar.

Glee är också något bra! Jag är helt såld ska erkännas. Det är helt klart en serie som passar mig. Tonårings-dramatik och en överdos av otroligt bra framförd musik. Jag får verkligen en sån feel good-känsla av vartenda avsnitt. Tummen upp!

Slutligen så finns det en fantastiskt bra sak med alla dessa mörka höstkvällar; Man kan tända hur mkt ljus man vill. Och jag missbrukar ju mina underbara PartyLite-ljus, det luktar så fantastiskt gott och inget är väl så mysigt i mörkret som levande ljus? (Okej, sällskap hade inte varit fel heller, men nu ska vi vara positiva!)

Hmm.. ett avsnitt Glee till kanske, annars måste jag snart försöka knarka ner mig igen... Ska ju trots allt jobba 8:45 imorn... Och ja, klumpen i magen är fortfarande kvar ><