Varför gör jag så här mot mig själv?

Det knyter sig i magen så fort jag ser dig online. Det blir nästan som kalla kårar längs ryggraden. Det handlar inte om att jag är rädd för någon. Det är inte den sortens känsla. Det handlar väl snarare om att jag är rädd för vad någon tycker och tänker. Jag vet vad du har sagt, jag vet vart jag står. Men i slutändan så är det faktiskt så att handlingar säger mer än ord. Och jag borde ha lärt mig för länge sedan. Jag borde acceptera läget, eller ja, det borde jag oxå ha gjort för länge sedan. För flera månader sedan, om sanningen ska fram.

Jag förstår mig inte på mig själv. Varför söker man uppmärksamhet och bekräftelse hos någon vars handlingar så tydligt visar avståndstagande? Jag blir irriterad, och arg, på mig själv. Jag har så otroligt många människor i mitt liv som faktiskt bryr sig, som tycker om mig, och som vill ha mig i sitt liv. Varför bryr jag mig så mkt om vad du tycker?

Jag skulle vilja skaka av mig den här känslan. Men den hänger fast som ett gammalt klibbigt tuggummi. Bilden på Wallin får vara talande för energinivån just nu...



But you put on quite a show, really had me going
But now it's time to go, curtain's finally closing
That was quite a show, very entertaining
But it's over now
Go on and take a bow

[Rhianna - Take a bow]

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0