Det får seriöst vara nog nu. Jag orkar verkligen inte mer.

Första sticket i halsen kom på söndagkväll, men då tänkte jag inte mkt mer på det. När jag pratade med min "kontaktperson" från Mittsvenska i måndags så konstaterade jag att hon lät ju inte helt frisk i rösten, men inte heller det tänkte jag så mycket på.

När jag kom hem från Andreas natten mot igår så var jag lite snuvig, men tänkte väl att det är ju helt normalt när man varit ute i "kylan" och sen kommer in i värmen. Nothing strange. På intervjun satt "kontaktpersonen" och var väldigt förkyld, ingen röst alls. Då kom tanken, "Det där lär väl jag också få, ska vi slå vad?"

Och nu är vi alltså här. Snuvig, riv i halsen, och energi som ett urladdat batteri. Good times. Så nu ska jag lägga mig i viloläge en stund, kolla på The Big bang theory och kanske 2½ men med, men sen återkommer jag.

Ikväll (inatt) kommer ett viktig inlägg som jag vill ha ert medhåll på.... ;) Glöm inte det!