Om kärlek och vaxning

Jag saknar att vara kär. Jag är inte kär. Men jag tycker om att vara kär, ja, om det är någorlunda eventuellt besvarat, eller vad man ska säga. Jag tycker det är en mysig känsla. Men det var längesen. Jag är dessutom en sån där person som blir kär i kärleken. Det är väl kanske just det som får mig att säga att jag saknar att vara kär, haha.

Anohow, sitter och halvkollar på "40 year old virgin" nu. Han, the huvudperson, har precis varit och vaxat delar av bröstet, och jag känner verkligen smärtan. Fy fan. Det där med vax har aldrig varit min grej. Eller aldrig förresten, jag provade att vaxa benen i somras för första gången. Gjorde väl sådär lagomt jätteont, men det värsta var ju att jag fick några jäkla utslag på hela benen efter det. Om det berodde på själva vaxningen eller nåt i anslutning, det vet jag inte, men jag kommer aldrig mer använda vax. Tacka vet jag rakning. Efter den där erfarenheten så har jag svårt att förstå människor som intim-vaxar, fy FAN vad ont det måste göra?!

Aja. Vill inte tänka nåt med på den smärtan nu, så jag avrundar här. Återkommer!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0