Jag satt och tänkte på en sak. Det där med att sova. Jag gillar att sova. Jag gör det gärna länge om jag bara kan, och jag gör det gärna med sällskap, fast självklart även ensam. Men sen finns det ju även tillfällen då man inte bör sova, eftersom det kan anses vara osocialt, man uppfattas som uttråkad och så vidare.

Något som jag tycker är sjukt mysigt att somna i någons famn. Sen spelar det egentligen mindre roll om det är när man väl gått och lagt sig eller när man sitter och smådåsar i soffan. Jag tycker dessutom att det är fantastiskt mysigt om någon somnar i mitt knä till exempel. Att någon lagt sig där, jag får småstryka över håret eller armen eller nåt sånt, tills dess att personen somnat. Även om nu inte det kanske var syftet. För mig handlar det nog om avslappning. Att jag, eller personen jag är med, är tillräckligt avslappnad för att kunna sova, det är trygghet. Det är viktigt.

Vore ju dock hemskt pinsamt om man somnade och den andre personen tog illa upp av det... haha. Snopet, liksom. Men bara så alla i min närhet vet om det - om jag somnar i ditt sällskap så är det inte en förolämpning. Det är mer som en komplimang.

Såvida du inte är sjukt tråkig. Då kan det vara en förolämpning... ^^

Ja jag vet, väldigt återanvänd bild. Men jag älskar den fortfarande.
Nu ska jag och odjuren sova. Mys ♥