Det har blivit många promenader de senaste dagarna. Det blir väl så när man inte kan använda bilen som vanligt och får nöja sig med buss istället. Men men, det funkar ju det med. Och lite frisk luft har ju ingen dött av vad jag vet. (Det skulle möjligtvis vara den damen som frös ihjäl inlåst på nån innergård för ett tag sedan? Hmm. Vad dålig stämning det blev...).

Idag har iaf varit en fin dag. Både väder- och umgängesmässigt. Sammanstrålade med Ninnie, Jessica och Emelie för en fika på stan, och det var ju guld förstås. Dessutom var det nog den godaste kladdkakan (??) i världshistorien, med nån slags extra choklad-gegga ovanpå och hallon inbakade i själva kakan.... Smakorgasm tror jag minsann. Efteråt tog vi en promenad till McD där vi bara satt och fördrev tid i väntan på bussarna hem. Ninnies och Emelies bussar gick först, så de försvann och lämnade mig och Jessica kvar. Vi tog en sväng förbi Hemköp och sedan begav även vi oss till våra respektive bussar.

Haha ja "min" chaufför var ju lite småkul me... Jag förklarade vilken hållplats jag skulle till, och han verkade allmänt förvirrad, men förklarade att om det är "före hyltena" så kostar det 35 kronor för en vuxen. Ja det är inga problem, så jag betalade och satte mig. När jag sedan plingat vid min hållplats, bussen stannade, och jag ställde mig redo för att kliva av, så öppnades inte dörrarna. Chauffören ropade på mig. Usch, nu hade jag väl gjort nåt tok tänkte jag. Men nejdå. Det var han som var token.

C: Jo du vet det här var ju inte så långt som jag trodde att du skulle och hit kostar det egentligen bara 25 kronor...
E: Ja men det är inte hela världen, huvudsaken jag kom fram!
C: Ja men vet du jag känner ju igen dig, och nästa gång du åker med mig så får du åka gratis, jag lovar det!

Haha. Ja, det lär ju kanske inte hända i första taget, främst för att jag i princip aldrig åker buss. Men jag tycker det var lite sött av honom att erkänna att han tagit för mycket betalt, så därför hade jag inte heller nån tanke på att försöka kräva tillbaka den där guldtian som han fått. Jag må ha det knapert, men inte SÅ jäkla knapert att ja inte kan undvara en tia.

Förresten börjar jag faktiskt bli LITE avundsjuk på alla med android-telefoner och sånt tjafs. Jag har väl tänkt att jag inte ska smittas av allt det där, och jag har faktiskt inte brytt mig nåt nämnvärt... HITTILLS. Nu vill jag oxå ha en sån där skittelefon. Jag vet egentligen inte va jag ska ha den till, jag har väl alla funktioner ag kan behöva i den söta lilla SonyEricsson-en som jag fick av Joanna, men.... uhm... jaa, det kliar ändå lite i fingrarna. Men men, det får lov att vänta, oavsett hur gärna jag vill så har jag inte ekonomi till att skaffa nån megatelefon för tillfället.

Ja nåt mer då...? Nej det får nog räcka för nu... faktiskt. Tjing!