Det var en gång...

...och den var grusad, och fylld av folk. Fast det var mer en gård än en gång, men det hör väl inte riktigt hit. Det var auktion igår iaf. Kändes väldigt konstigt att vara där i stallet och hela gårdsplanen var full med grejer och främmande människor. Många prylar och pinaler såldes för väldigt mkt högre summor än vad jag skulle ha gissat, medans vagnarna och vissa selar såldes för rena gratis-priser. Okej, femsiffriga belopp kanske inte är gratis, men med tanke på vad grejerna egentligen är värda så var det stundvis rent pinsamma bud. Tycker jag. Men det hör väl kanske till när det är auktion, jag är ingen van auktionsbesökare. Det var första gången, faktiskt.

Men jaja. Nu är det gjort. Det enda som är kvar nu för mig, är att hämta de få grejer som är kvar i mitt skåp. Känns skittråkigt... Vad ska jag göra nu? Noll hästkontakt kommer inte funka. Dags att börja mass-skicka intresseanmälningar till alla ridskolor i trakten för att se vem som behöver en instruktör/stallperson/lekledare/whatever.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0