Har precis kommit hem från hospitalet. Emma ringde strax efter klockan tre, Evelin hade trillat ner från soffan och sjukvårdsrådgivningen hade sagt att det var väl säkrast att åka in och kolla upp henne. Och tänk då vilken tur att Månster Erika är en nattmänniska som nästan helt utan undantag brukar vara vaken den tiden på dygnet.

Skjutsade in dem iaf, fick träffa jordens underligaste läkare. Vi fattade inte riktigt om han skämtade eller om han hög på för många koppar kaffe, men fort gick undersökningen och fort gick det när han pratade. Skrattade mycket gjorde han med. Säkert en finemang-kul person privat men som patient/anhörig så vart man inte direkt nå klokare av det han sa. Det slutade iaf med att Emma och Evelin fick stanna på avd 8 för observation, så själv åkte jag hem igen. Troligtvis så är det ingen fara, men de tyckte att hon kunde stanna eftersom att de är "så jävla svårundersökta när de är så små", som den gode doktorn sa. Men de lär få komma hem nåt framöver på förmiddagen här.

Själv ska jag nu då alltså göra ett nytt försök med lilla sängen. (Sängen som VERKLIGEN skulle behöva ersättas... hehe). Ont i ryggen har jag, som ett djur. Men men. No pain, no gain, eller hur är det man säger? Hungrig med. Men äta kan jag göra sen när jag vaknar till liv igen.

Så nytt försök nu då:
Godnatt!