Det blev en trevlig kväll igår, trots att en viss någon ansåg att han var döende. Men okej, jag kan erkänna att han inte alls var speciellt frisk, stackarn. Men jag pysslade om honom enligt bästa förmåga, och jag hoppas att det var uppskattat. Jag tror det.

Men jag gillar inte att jag är en bidragande orsakt till något negativt...

Imorse mådde han iaf bättre. Febern hade gått ner från 39,3 till 36,nånting. Under dagen steg den dock något igen, men jag hoppas att den inte går upp lika mkt som den gjort igår. INTE kul med hög feber, så jag förstår att han kände sig döende. Men, så är han ju karl med, och de blir ju döende så fort de hostar. Höhö.


Aaaaanyway. Jag gick till jobbet förut, plockade ur mitt skåp. Herreminjävlar så mycket grejer jag hade där. Två kassar med grejer blev det. Men nu har jag iofs inte sorterat något heller, jag bara rev ur skiten för att få det gjort. Så egenltigen var det säkert bara en kasse... och en halv. Kanske. Jag vet inte.

Nu sitter jag hos mamma och har ägnat den senaste timmen åt att försöka skriva den där fantastiskt bra-a arbetsansökningen. Ska vi säga att det går "sådär" bra, precis som tidigare? Har försökt bena ut lite av vad som ska stå med dock, så vi har väl kommit lite längre på väg än vad jag hade gjort själv förut. Alltid nåt. Nu försvann dock mamma en våning ner för att klippa håret på Nicke-lilltrollet (syrrans karl), och då sitter jag här alldeles själv. Och eftersom jag har självbehärskning som en treåring som ser en ballong, så "råkade" ansöknings-skrivningen pausas, och så blev det en blogg-stund istället. Duktig idiot, ta en kaka.

Jaja. På onsdag åker jag till Sollefteå. Då ska jag charma skiten ur ... ja, den som nu behöver charmas. Sådetså.