Jag vet inte, jag trodde väl kanske på nån magisk helomvändning genom Jönköpings-syre, men så verkar ju inte vara fallet. Jag känner mest bara olust. Och illamående.

Det positiva blixtrar förbi ibland. Ett trevligt samtal, ett sött sms, ett kärt återseende av en "gammal" vän eller bara ett andetag utan någon speciell tanke, men det är ju just bara snabba blixtar. Jag vill hitta dit där blixtarna är mer eller mindre konstanta. När det lixom är mer ljust än mulet, fattar ni?

Sen har jag verkligen total-snöat in på den här låten med. Vacker

Adele - Set fire to the rain
 

Värsta bra låten alltså.