Haha. Jag tror att ni tänkte på nå snusk. Men så är det inte. Jag ska berätta en sak. Jag är fläckvis tjock.  Ganska stora fläckar, kan man säga. Och en sak som tjocka människor får dras med är tjocka kroppsdelar, typ lår. Lår som skaver mot varandra är inte speciellt angenämt, det kan jag tala om. Och efter nästan tre timmars promenerande på samma dag, så kan jag tala om att skav har uppstått. Det är oskönt, speciellt med tanke på att jag snart ska ge mig ut på promenad igen.

Sen så fryser jag med. Jag har frusit ända sedan jag kom hem förut. Lite mindre frusen efter att ha vilat lite, men nu (när jag la mig under täcket förut alltså) slog det mig att jag sällan kan sova när jag fryser. Speciellt om låren och rumpan. (Intressant va?) Blir oftast inte ens varm efter en dusch. Bökigt. Tänkte bada förut, men tänkte att då kommer jag ju aldrig hitta motivationen att gå ut i kylan igen sen. Så jag ska nog bada sen, eller duscha, beroende på hur kall jag är när jag kommer in. Jag har redan förberett mig genom att ta dubbla byxor, ska leta rätt på mitt underställ med, kan vara bra att ha.

Sen fick jag hund att äta med!
Yaaaay!
Jag köpte lite blötfoder och blandade en liten liten del av det med torrfodret, då började det rycka i hundnäsan minsann! Han gick dit och smakade lite och ganska omgående så var all mat borta. Nu gäller det väl bara att hitta några bra rutiner så att han äter torrfodret som han ska, utan "nosretare", men huvudsaken är väl att han äter.

Blablablablabla
Hej på ett tag.

Det här är ju en sån där dag då man egentligen borde ha haft stegräkare på sig. 2,5 timmar har jag varit ute hittills. Visserligen inte speciellt raska promenader, men det lär ju ha blivit ett helt gäng med steg ändå.

Det gick fint på stan iaf. Evelin sov hela tiden och Lillebror gick hur snällt som helst bredvid vagnen. Duktig! Han brydde sig inte nämnvärt om hundarna som vi mötte heller, riktigt skönt. Vi passade på att gå upp och hälsa på Ante med, fast det blev ett rätt kort besök eftersom han fick maten rätt precis när jag var där. Han frågade om vi ville komma in, med hund, vagn och allt, men jag trodde att Emma skulle vara klar rätt snabbt så därför gick jag tillbaka in till stan. Rätt dumt av mig, eftersom det sedan tog ytterligare en timme innan Emma var klar. Det var rätt kallt och tråkigt på stan faktiskt, men vi överlevde. Flera människor stannade dessutom och ville prata och klappa "den fina glada hunden" :P

Just nu är jag helt utmattad. Jag är helt klart inte van att vara ute så här mycket, fötterna ömmar, skavsår både här och där, och kroppen känns allmänt tung, och ändå är jag på riktigt bra humör. Ja, alltså, så bra som det nu finns energi till. Haha. Tänk vad lite positiva "nyheter" kan ha för effekt alltså... :)

Nu tänker jag ta en powernap. Jag vet, man SKA inte, men jag måste. Alltså, "måste". Jag vill. Jag ska. Godmiddag!

Eller ja, jag vet ju att det redan är en hel hög med människor som vet om denna "hemlighet". Men jag tror att vissa kan behöva informeras. Upplysas, rent av. Det är dock information som bara rör en viss grupp av människor, men kan upplevas av de allra flesta.

Egentligen hoppas jag att detta läses av den del av de berörda parterna som bor i Finsta, men den chansen är ju så gott som obefintlig. Men here goes ändå:

Det finns små plastpåsar som man kan köpa i affären, och dom är nästan som gjorda för att man ska kunna plocka upp hundbajs med dem. Det ligger nämligen helt jävla enormt mkt hundskit längs gångvägarna här, och jag FATTAR inte hur man bara kan skita i (haha) att plocka upp efter sin hund. Tycker de själva att det är mysigt att trampa i andra hundars hundskit? Nu har jag alltså inte trampat i nåt, men med tanke på hur kopiöst mycket som ligger längs gångvägarna så är det väl bara en tidsfråga. Jäkligt äckligt är det iaf... Blä!

Igår var jag sjukt trött. Precis som jag skrev igårkväll. Jag gick dessutom och la mig efter att jag hade skrivit det inlägget, strax efter 22 med andra ord, och sov i ganska precis tolv timmar. När jag vaknade tog jag en promenad med Lillebror i regnet. Jag tänkte att vi skulle vara ute ganska länge ifall han nu är blyg med att bajsa inför främmande människor, men det hjälpte föga och således still no shit.

När jag kom in igen så gjorde jag väl inte särskillt mkt, kollade på ett halvt avsnitt av House typ, sen höll jag på att dö av trötthet. What gives? Så jag gav efter, gick o la mig, sov drygt en och en halv timme. Jag vet att det inte är så bra att sova mitt på dan, men ibland går det bannemig inte att låta bli. Är piggare nu än vad jag var förut (alltid nåt) men fortfarade sådär dåsig. Kan ju iofs bero på att jag är relativt nyvaken med.

För övrigt är det dåligt med planer för dagen. Jag måste åka iväg och handla iaf, annars får jag svälta. Känns inte så lockande. Andra planer för veckan... Ptja, imorn ska jag vara Evelin-vakt igen medans Emma träffar sin arbetsgivare, så då får hon ju även träffa Lillebror. På fredag ska eventuellt Joanna titta förbi här, och nån gång i helgen ska jag väl även träffa mor och moster ryktas det om.

And by the way... Jag har råkat (?) tjuvstarta med den andra bloggen. Det behöver dock inte nödvändigtvis innebär att det kommer bli bloggbyte efter nyår, men helt omöjligt är det ju som sagt inte.

Nu har jag ringt och sagt upp mitt mobila bredband. Det känns ju bra, jag har ju som ingen nytta av det ändå. Men gud så himla bekant det var att prata med kundtjänst! Fast att sitta på "fel sida", så att säga. Nu satt jag ju aldrig på churn på CH, men jag satt ju bredvid Lisa ett tag som tog sånna samtal. Det här var preciiiiis ett sånt samtal enligt mallen alltså!

Jag ringde in, hon bad mig upprepa mitt personnummer (säkerhetskontroll, check!), jag förklarade mitt ärende och hon frågade varför jag ville säga upp. Jag förklarade att ja inte använde det. Hon gav mig ett churnerbjudande (check) och försökte sälja in det så gott hon kunde, men jag tackade artigt nej. Hon informerade mig om uppsägningstid (check), vilket datum tjänsten kommer upphöra (check) och att hon kommer skicka hem en skriftlig bekräftelse på att avtalet är uppsagt (check!).

Det är bannemig lite roligt att ringa kundtjänst och vara trevlig kund alltså, speciellt när jag vet hur de kan ha det, de som sitter på andra sidan. Har jag inget mer jag kan ringa och säga upp? ^^

Snart är vi då alltså fyra i den lilla familjen. Sist jag hörde så skulle Lillebror anlända vid 16-tiden, och det är ju väldigt snart det. Spännande, mycket spännande.

Det gick väl hyfsat på affektiva iaf. Men vissa grejer är sjukt jobbiga. Vi hade någon övning där man skulle observera sina tankar/känslor utan att "gå in i dem", alltså bara titta på den utifrån, objektivt. Det fixade jag inte. Insåg rätt snabbt att om jag skulle fortsätta övningen så skulle jag få en ångestattack deluxe, så jag började tänka på snöplogar, julstjärnor, lillebror, shopping och gud vet vad annat jag kunde komma på. Allt för att få så mkt distans som möjligt till övningen. Vilket jag också berättade för gruppledaren. Han dömde mig inte för det, tack o lov. Som vanligt dömer jag mig själv hårdast.

Meeen nu skippar vi det. Nu ser vi framåt, och närmast framåt står ju alltså Lillebrors ankomst. Yaay! :)

Om en timme är det dags för färdighetsgrupp igen. Jag är sjukt nervös och lite lätt illamående, men det hör väl till så här i början. Jag ska åka lite tidigare än vanligt tänkte jag, eftersom jag tänkte svänga förbi MAXI eller nåt på vägen och skaffa ett litet smidigt kollegieblock. Jag har nämligen ingen stresshjärna. Och med det menar jag, att när jag är stressad eller nervös, så går saker folk säger in genom ett öra och ut genom det andra. På riktigt. Om någon frågar mig efteråt vad vi har pratat om, då har jag ingen som helst aning. Inte för att andra har nåt med det att göra, men som psykologen tex. Han kan ju gott få veta. Han vet dock om mitt "lilla minnesproblem", så då kom vi fram till att jag ska ha något lite anteckningsblock där jag kan skriva ner saker som kan vara bra att komma ihåg. Dessutom kanske paniken blir lite lättare att hantera om jag kan fokusera på att skriva ner fakta istället för att min hjärna ska skena iväg till platser ingen vill veta av.

Sen får jag väl hoppas att katterna sköter sig och håller sig lugna nu när jag är borta ett par timmar, och inte "väcker den björn som sover", som man kan säga. Förstår inte hur han kan jobba så mkt som han gör. Först nattpasset Tärnsö tur och retur, ochs sedan fem timmar plogbil. Galet. Så när han dök upp så klev jag upp, så han fick ta sovrummet. Jag är ganska snäll på en skala.

Och i eftermiddag kommer ju Lillebror med... Sjukt spännande :)

Och en sista sak. Jag har kollat till och från på American History X, både igår och idag (började kolla igår men pausade för ett telefonsamtal som "råkade" bli 2,5 timme trevligt), och den där Edward Norton.... Han är ju inte dåligt snygg han...!

För övrigt en av de allra bästa filmerna någonsin.

Nu åkte jag. Hej hej.

Nu har jag nyss skickat iväg den sovande gästen till jobbet. Har knappt märkt av att han varit här förutom några enstaka snarkningar typ. Så jag känner mig faktiskt inte mer ensam nu än vad jag gjort under dagen. Schmidigt.

Nu tänkte jag ge mig iväg till Hööks en snabbis, jag ska införskaffa ett reflextäcke till hund, för något sådant har han tydligen inte och Hööks hade sänkt priset rejält på sådana täcken, plus 20% rabatt på det. Det blir bra det. Jag tänker under inga omständigheter bli en sån som går ut med hund utan reflexer. Så det så!

Visserligen har jag redan ett reflextäcke. Men... Det är stolek full, till häst. Jag tror att det kan bli lite slitet efter som hund har lite kortare ben än typ Naomi och Pinnen...! Jag får la klippa hål på det på mitten och göra det till en reflexponcho åt mig själv istället... ;P

And off we go.

Jag hörde häromveckan en diskussion mellan två för mig helt okända människor. Vi kan kalla dem XX och XY. XY ville veta hur många personer som XX hade haft sex med.

Nu vet jag ju inte vilken relation de här två personerna har till varandra, men hur som helst så ville inte XX svara på frågan. "Det är min ensak och ingen annans". Motfrågan, eller egentligen motantagandet var; "Jaså är det SÅ många?"

Min hjärna har tänkt lite på det där. Man kan ju inte utgå från att någon legat med många bara för att den inte vill säga sin siffra? Visst, det kan vara många. Det kan vara väldig få. Eller ingen. Eller fem. Men vad spelar det egentligen för roll? Det man kan, det kan man. Man kanske har legat med en person 300 gånger eller 10 personer 30 gånger vardera. Det är fortfarande lika många ligg. Man kanske inte vill berätta för att man legat med, vad man själv anser vara, pinsamt få, eller pinsamt många. Det borde iofs inte behöva vara pinsamt nåt av det, egentligen.

Jag är inte intresserad av att veta mina medmänniskors "sexsiffra". Speciellt inte om det är någon jag är intresserad av. Jag tycker inte heller att andra har någon anledning att veta min. Oavsett om den är 3, 9, 17, 33, 46 eller 837. Okej, 837 lät lite väl mycket. Jag har inte legat med 837 killar. Men ni fattar. Det spelar ingen roll. Det är väl i så fall mer intressant att fråga, om det nu handlar om en seriös relation, "hur många har du haft sex med sedan vi blev tillsammans?" Har man då ett monogamt förhållande så är ju svaret förhoppningsvis bara en, eller noll om man inte haft sex med varandra än.

Så länge man är frisk och inte går omkring med "sylfe, bugg och gnottore" eller några andra sjukdomar så ser jag ingen poäng att älta det som varit. Jag använder ordet älta just för att en sån här diskussion är som upplagd för svartsjuka, bråk eller osäkerhet. Eller ett gott skratt, men det beror ju helt på personerna i fråga. Vissa kanske kan acceptera att the love of your life inte var oskuld när de träffades, medans andra vill tro att alla potentiella partners har haft kyskhetsbälte fram tills att han/hon träffade just DIG.

Personligen tror jag att folk i allmänhet gillar sex. De flesta som haft ett förhållande har nog legat. Sen om man haft sex mellan sina förhållanden, fine. Jag säger ändå som så jag; så länge jag inte blir smittad av några snuskbaciller, eller så länge en eventuell partner håller sig monogam, då får den väl ha vilken siffra som helst.

Sen är det klart att det går att argumentera emot mig och säga att om det nu inte spelar någon roll, då ska det inte heller vara något problem att berätta om sin siffra. Och nej, det borde det ju inte vara. Men folk dömer. Varesig man vill erkänna det eller inte så ÄR det lätt att rynka på näsan åt någon som enligt "mina" definitioner haft många sexpartners. Och jag vill inte döma någon av en sån anledning, just för att det är historia. På samma sätt vill jag inte att någon dömer mig för vad jag har gjort, eller inte gjort. Jag säger som XX, det är min ensak.

Men visst, vill du berätta din siffra så feel free :) Här i bloggen kan man ju dessutom vara anonym... ;P

Fick ett sms imorse från en sån där som varit ute och kört plogbil i 18 timmar lite drygt. Omänskligt länge är det skulle jag vilja påstå. Hur som helst så efterlyste han sovplats och det är väl klart man ställer upp för en vän. När han väl hade lagt sig så somnade han rätt snabbt, så nu hör jag snarkningarna genom sovrumsdörren, jag har ju nämligen stängt in honom där för att han i mesta möjliga mån ska slippa bli väckt katter, solljus eller andra mer eller mindre störande ting. Nu dundrar visserligen sopbilen utanför, och den kan jag inte påverka, men jag har ju gjort mitt åtminstone.

Katterna ligger i varsin korg i klösmöbeln och sover och själv ska jag väl försöka få tummen ur och ringa till 3. Huvudsaken det görs innan månadsskiftet iaf...!

Längre än planerat till och med. Så jag fick se sändningen från Globen förut. Yaaay. Fast förhoppningsvis kommer det mer sammandrag framöver. Brukar ju göra det. Nu sitter jag här igen och kollar på sport på TV10. Börjar det bli en vana? Nej, det handlar mer om värdelöst utbud på övriga kanaler, samt att jag kom av mig i zappandet förut.

Nu ska jag iaf göra sängen sällskap. Som vanligt fryser ja som ett as, så jag har en stark känsla av att jag kommer sova fullt påklädd inatt. Tycker inte alls om att sova med kläder, men vad ska man göra då? Det hjälper ju inte att blåsa under täcket med hårtorken, det hjälper bara ytterst tillfälligt, men sen fryser man ju igen. Ja, jag har provat.

Imorn ska jag... Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Träna kanske. Det enda jag har planerat är att jag ska ringa till 3 och säga upp mitt mobila bredband. Finns absolut ingen poäng i att ha kvar det längre, jag använder ju aldrig laptopen (den är mer värdelös än... ja, nånting RIIIKTIGT dåligt) och skulle jag nu får för mig att åka bort så tar jag ju telefonen med mig. Enda anledningen i så fall att jag skulle använda datorn skulle väl vara om jag ville se nån film på buss eller tåg. Så ja, det ska jag göra. På tisdag är det dags för färdighetsgruppen igen. Me be so very nervous... Men det går säkert bra. Dessutom anländer ju Lillebror på eftermiddagen med. Spännande minsann...

Jag nu sova skall. Godnatt trollungar.

Är det okej att gå och lägga sig nu eller? Jag är galet trött och det vore såååå skönt att sova. Ännu bättre hade det ju varit att kura ihop sig i soffan med nån sån där mysig människa men det alternativet finns ju inte riktigt nu. Tyvärr. Aja, det får bli film själv istället.

Förresten, idag kom första snön! Myyys. Jag gillar alltid snön i början, innan man blir less på den alltså. Det hör faktiskt till med att det ska vara snö på vintern. Men jag måste nog skaffa mig bättre skor så jag kan gå ut med hund ett par gånger om dan utan att frysa, känns som att det kan behövas... :)

Bläää, jag är kramsjuk. Hatar att vara kramsjuk när man inte har nån att kramas med.. Men men, den dagen kommer väl den med... Förhoppningsvis... :)

Nu ska jag väl kolla på nån film eller så. För det blir ju oftast mindre trött av... Eller hur var det nu... ;P

Eller ja, GANSKA mycket häst åtminstone. Det kommer bli lite sammanfattning, lite (??) bilder och några filmer. Alla redo? Bra. Då kör vi.

Vi åkte från Sundsvall vid 13-tiden igår. Resan ner gick utan problem, Mange hade lucköppning sedan fredagens festligheter och sånt är ju alltid lite underhållande att lyssna på, så länge det inte handlar om en själv :P Vi var nere i god tid, och det passar ju mig perfekt. Vi satt på våra platser säkert 45 minuter innan showen började, men det gör ju inget det heller.

Invigningen var riktigt bra. Stämningsfullt. Det var shettisar, riddare, fjordingar, en eldsprutande drake (en häst i nån slags konstig utrustning, det var lite häftigt men det kändes lite fel ändå) och så mina absolut favoriter - shire-arna. (Vad heter shire i plural? Sånna var det iaf.)


Efter invigningen skulle det byggas om till hoppning, och som underhållning medans funktionärerna byggde banan så presenterades "Mange Makers". MEN VAD I HELVETE. Snacka om kvällens bottennapp. Jag satt riktigt och skämdes över att man släppt in nåt dylikt i Globen. Tydligen börjar jag bli gammal, ungdomarna gillade det. Jag skäms fortfarande när jag tänker på det. Fy.

Men sen började hoppningen och det var riktigt kul att se. Svensk seger från Linda Heed, många fina hästar och tuff ridning. I liked a lot. Efter det var det dags för frihetsdressyr. Det var nån fransman som hade en isabellfärgad häst med vingar inne i manegen. Fransmannen själv stod på scenen och ropade ut kommandon till hästen, som den då sedan genomförde. Det var ju lite häftigt förstås. Sedan hade väl (skjut mig inte om jag säger saker i fel ordning nu) Malin Baryard och Peder Fredriksson nån liten H&M-sponsrad talkshow medans de byggde fram banan till fyrspannskörningen.

Fyrspann är ju rejält häftigt alltså. Att man kan få fyra hästar att klara en sån bana i ett sånt högt tempo, det tycker jag är sjukt fränt. Jag skulle knappt klara de tider de gör om jag så RED, det är jag helt övertygad om. Skulle jag köra samma bana skulle det väl ta en vecka. Kanske. Det blev svenskt på tredjeplats iaf. Ettan var australiensare, och han berättade bland annat att två av hans hästar var TJUGOTRE år gamla! Det tycker jag är helt fantastiskt. Aldrig hört talas om tävlingshästar som tävlar internationellt vid den åldern, men de såg hur fräscha ut som helst. Hade aldrig gissat att de var så gamla. Imponerande.

När det blev paus efter fyrspannsdelen smet jag iväg och träffade lite Vissmålare som var på plats, bland andra mina underbara fd klasskompisar Maria och Lollo. Guuuud så roligt det var att träffa dem, det är inte förrän jag träffar Jönköpingsfolk som jag inser hur sjukt mkt jag saknar dem. Just Lollo och Maria (och Anne) var ju de som jag spenderade allra mest tid med genom att vi både gick i samma klass och att vi alla fyra jobbade på Vissmålen. De blev ju som min familj där nere. Det är klart jag saknar dem. Mycket.

Tillbaka inne i arenan. Ytterligare en klass i banhoppning, och det såg ut att bli ännu en svensk seger, men så blidde det icke utan det blev Irländskt istället. Men hon hade en sjukt fin häst hon som vann. Sedan hade de även prisutdelning för "H&M Leading Rider", den som varit med i båda klasserna och fått "flest poäng", och det blev Linda Heed där med. Kul :)

Sen kom kvällens höjdpunkt. Lorenzo och hans andalusier och deras frihetsdressyr. Han kom in på två hästar, han stog alltså med ett ben på vardera häst. Bara det var ju anmärkningsvärt. Han hoppade hinder på detta vis. Här började man ju bli imponerad. Sen släppte de succesivt in fler och fler av hans hästar. De gjorde olika övningar, de hoppade hinder, både på rad och på led, antingen med honom ståendes på två hästar eller genom att han sprang framför och de följde efter honom. Innan det hela var färdigt hade han TOLV hästar inne. Det var så sjuuuuukt häftigt och vackert, jag satt bara och gapade. Jag önskar att jag hade haft en bättre kamera som hade fångat det här bättre, men jag är glad över de få hyfsade bilder som blev, och jag är överlycklig över att ha fått sett detta live. Det var en sån häftig upplevelse!

Sedan kom julavslutningen, och den är ju sådär familjemysig så man får en riktigt mysig känsla. Sen var det slut. Trist, men vi har redan bestämt att det kommer bli fler sånna här resor. Woooonderful!

Hemresan gick bra med. Vi stannade och åt i Stora Wäsby, det tog dock sjuuuuukt lång tid att få mat. Stackarn som stog i kassan verkade tokstressad, bara hon och en till som jobbade och de hade det svettigt med både driven och restaurangen, det kan jag säga. Förstår dock att folk blev less på att vänta... Vi var först i kön och fick säkert vänta åtminstone 20 minuter på vår tur... Sjukt det. Snabbmat?

Andreas ringde en sväng med och vi pratade hund ett tag. Lät bra. Sen svängde vi in på nån avfart och så bytte vi chaufför, och så körde jag resten av vägen hem. Jag tycker det är trevligt att köra så det gör mig absolut inget. Vi kom hem vid halv fem imorse, och precis som jag trodde så somnade jag rätt snabbt. Katterna har dock haft rejv hela morgonen så det har inte blivit allt för mkt sovande. Men det gör ju inget.

Hur som helst. Det var en sjukt värd resa, och jag kommer DEFINITIVT att göra om det vid tillfälle.
Nöjd tjej!

Kom nyss hem från stockholmstrippen. Sjuuuuukt bra var det, klart värt den resan alltså. De sparade det bästa till sist utan tvekan, Lorentzo's (jag tror han hette så) frihetsdressyr var HEEEELT otrolig. Man bara gapade. Jag har filmer och bilder men de kommer imorn (fine, senare IDAG, sluta va så petig) för nu ska jag stupa i säng. Det är inte allt för många timmar innan jag får spännande besök. Kan vara skönt att ha sovit liiiite innan dess åtminstone...

Förra helgen gjorde jag en av mina största tabbar som bilförare. Och ändå var det inte en speciellt stor tabbe. Jag backade nämligen upp över en trottoarkant. Första tanken när man gör en sån sak är väl att "nu kommer jag få punktering"... Men nåt sånt har jag inte märkt av. Däremot så har den börjat låta konstigt från den sidan där trottoaren mötte gummi. Det liksom gnisslar. Ibland när jag kör rakt fram, men allra oftast när jag gör vänstersvängar i typ rondeller och korsningar, när trycket alltså läggs på väntersidan. Då gnisslar det. Och i mitt huvud kommer det bli dyrt.

Jag har rådfrågat min bilkonsult Andreas och han misstänker att det "bara" handlar om hjullagret. Eftersom det var dåligt på högersidan så är risken överväldigande att det är samma fel på andra däcket med, eftersom de troligtvis byttes samtidigt förra gången och då alltså säkert kan gå sönder samtidigt. Åh herregud, det där måste vara den mest IQ-befriade meningen som jag skrivit på år och dag. Var det någon som fattade vad jag menade? Aja, skit samma. Det låter som en trasig bil och trasig bil låter ALLTID dyrt i mina öron. Jag hoppas dock att Andreas diagnos är korrekt, för då är notan ungefär 300 kronor. Håll tummen!

Klockan börjar närma sig avgång för kvällens höjdpunkt. Jag ska snart bege mig iväg och hämta Joanna för att sedan hämta mat för att sedan landa hos Joanna o Mange for some hockeyyyyyy! Nu hoppas vi på en bra kväll, vi vill upp på 32 poäng som alla de andra "stora" pojkarna. Och sen vill vi gå om dem. Men det är ju en senare fråga.

Aja. Nej jag hade nog inget mer att säga just nu. Jag kände hur fingrarna krampade ihop sig i ren ordbrist-strejk. Lika bra att lyda. Magen vill ha mat med. Hejdåå

På relativt gott humör, åtminstone om man ska se till det faktum att klockan inte ens är nio än. Jag är rent generellt inte en morgonmänniska. Men å andra sidan är det inte många mornar som man har en god vän att snacka skit en stund med direkt på morgonkvisten heller. Det bidrar ju helt klart till ett positivt humör.

Nu ska jag kolla klart på ett avsnitt av House (jag håller på att mata mig igenom ännu en serie... hrm) och sen är det väl dags att bege mig iväg till farbror huvuddoktorn. Har en stark känsla av att jag kommer sova lite mer sen när jag kommer hem, blev knappt 3-4 timmar inatt. Liiiite trött nu.

Önskar mina läsare en bra dag... :)

Haft en kanonkväll ikväll :) Och jag överlevde sushin! Jag är glad att jag provat. Jag trodde dock att det handlade om att hata eller älska det, men efter att ha provat så sällar jag mig till "mittemellan"-skaran.

Jag menar, laxen var SJUUUUKT god. Skulle kunna äta ihjäl mig på bara det. Räkorna och den där röda grejen, (jag minns inte, var det tonfisk?) var också klart ätbara. De där runda grejerna med avokado, gurka, lax och crabsticks i var väl okej med tanke på att jag varken gillar gurka eller avokado. Annars helt okej. Den där grejen som mest är grön vet jag inte ens vad det är, det såg skumt ut så det vågade jag inte prova, haha. Och sen var det tofu, smakade lite underligt men det gick ner det med. Sen vågade jag inte prova wasabi heller, jag är ju lite väl försiktig när det gäller starka ting. Men hur som helst. Erika ♥ lax = sant! :D hahaha.

Film blev det med. True Grit. Klart godkänd film. Och sällskapet kan man ju absolut inte klaga på... ;)

För övrigt är jag rätt trött "redan". Funderar starkt på att gå och lägga mig. Ska ju faktiskt väcka denna där redan klockan 8 imorn (han får tre timmars sömn... haha stackars sate... fast självvalt!) och det är inte alltid helt simpelt. Det är dock ingen större mening för mig att somna om efter det, eftersom jag ska vara på affektiva redan kl 10 imorn istället för 13 som det brukar vara. De skulle ha "studiedag" på eftermiddagen så därför blev det framflyttat. Ska bli intressant att få diskutera tisdagens färdighetsgrupp med någon som kan relatera till det. Jag ser faktiskt till och med fram emot det. Knepig känsla. Brukar inte vara speciellt motvillig heller, MEN, jag brukar inte se fram emot det. Och på kvällen blir det ju hockey och på lördag STOCKHOLM. Det är inte klokt vad jag längtar.

Godnatt!

Ikväll ska jag alltså testa sushi för allra första gången. Det kommer ju bli en hemskt intressant upplevelse. Av det jag hört från folk hittills så antingen älskar man eller hatar man det. Jag hoppas ju självklart att jag kommer gilla det, lär bli lite snopet annars.

Bytte iaf lampa i julstjärnan i köket men den funkar ändå inte. SORG! Nu måste jag försöka hitta en ny sladd och sån där grej att skruva fast lampan i då antar jag. Aldrig behövt bry mig om några sånna lampor så vi får väl se hur enkelt det blir. IKEA har allt, eller? För övrigt orkar jag inte städa nåt mer noggrant än så här. Det ser bättre ut än innan, alltså är Erika nöjd.

Nu ska Erika duscha. Det har Erika längtat efter hela dagen. Känns dock onödigt att duscha innan man ska dansa dammsugartango, för Erika känner sig alltid sunkig när dansen är över. Så även denna gång. Erika finner ett visst nöje i att skriva om sig själv i tredje person, men hon lovar att det inte kommer bli någon vana.